Publicerad

Bikupans ekologi och bekämpningsmedel

Kanske känner du till att en människa inte enbart är en individ av en art utan ett helt ekosystem. Faktum är att där du står är det faktiskt runt tio gånger mer bakterieceller än det är människoceller. Många av dessa är varken nyttiga eller onyttiga för oss men en del är livsnödvändiga och en viktig del av vårt immunsystem, jag tänker främst på t.ex mjölksyrabakterier i magen.

Många av de bakterier som varken är nyttiga eller onyttiga kan indirekt vara nyttig av den enkla anledningen att de tar en plats eller nisch som annars skulle kunna tas av en onyttig eller tom farlig bakterie. När man tagit till sig detta att man faktiskt inte bara är en människa utan att man är ett helt ekosystem så ligger det nära till hands att ställa sig frågan hur påverkas detta ekosystem av den kemikalisering som skett av människokroppen under de senaste decennierna. Inte nog med att du skall fundera på hur du påverkas utan hur alla bakterier som lever tillsammans med dig påverkas, framför allt i magen och på huden. Skadar du några kan det lätt ersättas av andra som inte är lika harmlösa eller nyttiga.

Detta gäller givetvis inte bara människan utan allt i naturen. Det är ett ständigt samspel av arter på alla utvecklingsnivåer överallt och då givetvis även i bikupan. Det gör det extra intressant att studera och fundera över eftersom även bisamhället kemikaliserats de senaste decennierna i stora delar av vårt land. Det är mer regel än undantag att bekämpningsmedel eller mediciner av olika slag tillsätts i bisamhället. Egentligen kan även sockrets inverkan tas med i detta sammanhang då det har andra egenskaper än honungen som varit det som funnits med under årmiljonerna när dessa ekosystem utvecklats. Hur påverkar dessa för bikupan främmande ämnen ekosystemet i bikupan och därmed våra bisamhällen?

Det har bedrivits en hel del forskning på hur detta ekosystem i bikupan ser ut bland annat har 170 olika kvalsterarter identifierats, 8000 olika mikroorganismer och 30 olika insekter.

Om bekämpningsmedel som är ekologiska används så innebär inte det att de är ofarliga eller stödjer ekosystemet bikupan. Självklart är det så att dessa naturligt förekommande ämnen i doser som dödar kvalster inte endast dödar varroakvalster utan även en stor del av de andra kvalstren, insekterna och bakterierna.

Främmande ämnen som tillförs samhället eller ämnen som finns där som tillförs i höga koncentrationer stör den ekologiska balansen i kupan. Det talas allt oftare om att det inte är själva varroakvalstret som tar död på bisamhällena utan virus och andra följdsjukdomar. Detta gäller inte minst samhällen som regelmässigt behandlas med bekämpningsmedel.

Någon mer än jag som börjar fundera?

Jag har mina bin på en plats där jag inte påverkar reinvasionen hos andra biodlares bikupor vad gäller varroa. Således gäller det samma för mina samhällen. Mina samhällen kommer ursprungligen från ett område där varroan funnits i över ett decennium men de var behandlade med oxalsyra hösten innan jag köpte dem så varroainfektionen var troligtvis inte så hög. Det brukar sägas att det tar 3-4 år för varroan att växa till sig populationsmässigt så de tar död på samhället.

Eftersom biodlarna har lyckats få till en lagstiftning med tvingande skrivning vad gäller varroabekämpning så utesluter jag inte sådan behandling utan utför vid behov med antingen någon organisk syra eller Tymol. Skulle behandling utföras på ett samhälle får det analyseras och drottningen byts då ut mot en med bättre egenskaper.

Än är samhällena vid liv och går mot sin fjärde säsong utan allvarligare symptom på kraftigt varroabestånd. Lite orättvis har jag varit mot dem då jag gjorde flera avläggare sent i fjol från varje samhälle. Vi får se hur det går. Som jag nämnt i tidigare inlägg har beteendet förändrats hos samhällena speciellt ett som uppvisar mycket stor renlighet och dessutom ökade propolisanvändningen drastiskt och det i hela tråget även utanför avdelningsluckorna.

 

Publicerad

Vedyxan i ny tappning

Jag har skrivit några inlägg om olika redskap som jag uppskattar mycket i småbruket på ett drygt tunnland. Grässkördaren, hjulhackan och såmaskinen finns med i arkivet än så länge. Nu kommer vedyxan från Vipukirves med också. Tänk dig att en skogsfinne förändrat yxans funktion efter tusentals år. Den spränger inte isär veden utan bräcker loss bitar med hävkraft istället. Yxan är mycket effektiv nästan lite magisk när man vant sig vid den.

Den finns att köpa i Sverige hos Lyckliga fårets skärsliperi. Jag har lånat yxan av en vän men till vårvinterns vedhuggning blir det definitivt en sådan här yxa. Har varit inne på att skaffa en vedklipp men kom på andra tankar nu. Vi har tom resonerat om att dra ner på vedeldningen och skaffa värmepump.

Ved huggning har de flesta år varit ett sorgebarn. Eftersom vi inte har egen skog så brukar vi köpa ett lass med stockar varje år. Ofta kommer det för sent och då står man där och hinner inte med för allt annat som skall göras. Veden blir hängande över en större delen av sommaren och sedan hinner den dessutom inte bli riktigt torr. Mycket besvär och arbete och till på köpet ingen riktigt bra ved många år.

Fast egentligen är det ett väldigt rofyllt arbete och definitivt bra träning att hugga ved. En anledning att på vårvintern få en hel del friskluft. Hela familjen uppskattar vedeldningen i vår Tullikivi, den finska bakugnen som står centralt i huset och värmer det hela vintrarna. Dessutom tar vi ut varmvatten i en 150 l rostfri tank som ligger i ett extravarv upptill. Fast täljstenen avger värmen så långsamt att det är endast när det är som kallast och vi eldar som hårdast som vi får ut husbehovet av varmvatten från den.

bakugnen-glodbadd_emllan
Glödbädd i bakugnen
Tullikivin i sin helhet
Tullikivin i sin helhet

Det har blivit bestämt på följande sätt. En leverantör som kan säkerställa att det kommer ett lass med fin färsk ved i slutet på mars anlitas och veden klyvs senast till den 10 April. Lägger man ner så mycket arbete på veden så skall den också vara tipptopp.

Min dotter blev så imponerad av yxan att jag fick göra en extra förevisning som hon filmade.

Publicerad

Biodlingens produkter: Honung

Jag har tidigare skrivit om varför det är så viktigt att ge bina ordentligt med honung som vinterfoder. De flesta har dessutom hört talats om att honung är nyttigt och en del tom att det är medicin. Nu har svenska forskare tittat närmare på detta och hittat en mängd helt nya mjölksyra bakterier som tillverkar en massa nyttiga ämnen som sedan finns i honungen. Bina tillverkar en medicin till sig själva som vi också kan ta del av när vi samarbetar med bina. Det är inte bara honungen som innehåller dessa nyttiga ämnen utan även pollenet eller rättare sagt den fermenterade produkt bina tillverkar av pollenet för att det skall konserveras som kallas bibröd.

Filmen är på svenska och är mycket intressant både ur biodlingsperspektiv och för de som är honungskonsumenter.

De har också kommit fram till att mjölksyra och myrsyra frigörs i kupan vilket visar att hypoteserna med högtplacerat fluster med periskop inte är helt felaktigt.

 

 

//Patrick