Publicerad

Att transportera bin

Nu börjar det dra ihop sig för tillsättning av en massa samhällen i topplistkupor den kommande månaden och bina skall transporteras till dessa kupor.

Att flytta bin är reglerat i lagstiftningen. Bin får inte flyttas över församlingsgränsen utan att de är besiktigade av en bitillsyningsmannen. Det är kostnadsfritt. Är du nybörjare och köper bin fråga alltid efter besiktningspapper.

Bin hämtas alltid på kvällen då alla bin kommit hem och först då tillsluts flusteröppningen. Vid transport av ramkupor så har jag funnit att en bit skumgummi som pressas in i öppningen är smidigast, bara att rycka bort när man kommit fram.

Det är mycket viktigt att alla kupdelar sitter ihop så de inte kan skaka i sidled under transporten. Då blir nämligen hela bilen full av bin. Jag tycker spännband funkat bäst. Ta alltid med fullständig skyddsutrustning om olyckan skulle vara framme.

Skall bina transporteras längre än någon enstaka mil så är det viktigt att binas utrymme är välventilerat. Täck med finmaskigt nät. Är det en längre transport så använd nät både över och under. Ta rast och spreja vatten med blomspruta på näten för att kyla bina. Det är överhettning och kakras man vill undvika så undvik att transportera bin om det är mycket varmt.

När du kommer fram så ställ kupan på sin plats och öppna den. Dagen efter orienteringsflyger bina på sin nya plats.

Skall du göra en överföring till en topplistkupa så ställ ramkupan framför flustret på din trågkupa med baksidan mot trågkupans fluster så de står i samma väderstreck.

När det gäller transports av bin i topplistkupor så är vi inne på en av de stora nackdelarna med topplistkupor inte minst de horisontella. Jag avråder från transport av bin i fullstora topplistkupor över huvud taget. Möjligen mycket korta sträckor.

Behöver du flytta samhällen, avläggare som skall till någon utbigård osv så använd små transport/kombi kupor som du ser på bilden. Transportera alltid yngelkakor och bin för sig och foderkakor för sig så att kakras bland bina undviks. Ställ transportlådorna så kaorna åker i längsled och inte tvärs. Då håller de bättre vid tex hård inbromsning.

Med detta sagt så är det min mening att bin skall inte transporteras men ibland så måste man inte minst när de införskaffas. Desto längre ett samhälle och kupan står på ett ställe desto stabilare och vitalare blir det. Det anpassar sitt immunförsvar osv.

Det är inte varroan som tar död på våra bin. Det är de olika virusstammar de smittar ner våra bin med som tar kål på dem. Precis som andra arter bygger bina upp sitt immunförsvar efterhand och anpassar det efter det som råder lokalt. Vid flytt blir det nya mikrofloror och mikrofaunor. Du blir lätt sjuk om du åker till Thailand, blanda kor från olika stallar. Alla får de stor risk att insjukna innan deras immunsystem ställt in sig.

Ett stort hot jag ser mot de lokalt anpassade bistammar jag talar mig varm för, framför allt i jordbruksområden är pollineringsuppdragen. Någon större biodlare drar dit mängder med bisamhällen oftast med icke nordiska rövarbin som sen förstör mycket av den lokala stammen som slås ut kommande vinter pga ditförda virusstammar.

Värdet av att kunna bygga upp vitala lokala bistammar och deras pollinering överstiger vida någon ambulerande pollineringstjänst! Tala gärna med de som beställer pollineringen om ni råkar ut för det.

Vet du att detta sker i din närhet så förminska flustrens för att underlätta försvaret av kuporna.

Publicerad

Ytbehandling med linoljevax

Den ytbehandling jag själv använder består enbart av rå och kokt linolja samt bivax från min egen biodling. Ytbehandlingen görs i fyra steg.

  1. Benen ställs i rå linolja minst ett dygn i båda ändar.
  2. Hela bikupan stryks med rå linolja, extra flödigt i ändträ på tak och gavlar så dessa blir helt mättade.
  3. Bikupan stryks med uppvärmd kokt linolja med smällt bivax i proportionerna 1 del bivax och 20 delar kokt linolja.
  4. Ytterligare en strykning med kokt linolja och smällt bivax med något högre koncentration bivax.

OBS! Denna ytbehandling är helt opigmenterad. Kupan kommer därför att gråna med tiden men den har ett bra skydd mot uttorkning. Mina första kupor har aldrig behandlats efter sin första strykning för åtta år sedan. Ingen spricka i ändträ varken på tak eller gavlar.

Det är lätt att efterbehandla vid behov med rå linolja i framför allt ändträ om väder och vind börjar ta ut sin rätt.

Vill du hellre ha en yta behandlad med någon färg så rekommenderar jag att du målar med pigmenterad linoljefärg förtunnad med rå linolja enligt Ottosons färgmakeris rekommendationer för utomhusmålning Alt2. Jag är glad att vi kan ha kvar tillverkare av sådana kvalitetsprodukter som Ottosons levererar. Inte bara linoljefärg utan även deras övriga produkter. Ett företag som jag varmt kan rekommendera.

Ottosons färgmakeri är dessutom återförsäljare av Gnestapenselns produkter. Ett familjeföretag som tagit upp traditionen i Sverige med handgjorda kvalitetspenslar. Köper du sådana penslar och är husbehovsmålare och dessutom sköter dem så har du penslar åtminstone ne stor del av ditt liv. Dessutom blir det mycket roligare att måla med riktiga verktyg. Varken Ottosons färg eller Gnestapenselns penslar är speciellt dyra utifrån vad man får.

denna sida ser du Ottosons sortiment och där har du också en mycket bra instruktionsfilm om penslar. Det jag tycker de missar i filmen är på slutet när de visar rengöring med såpa. När man såpat penseln, sköljt och rengjort den med vatten så såpar man in den igen och förvarar den med såpa som skydd för borsten. När man skall använda den igen så spolar man ur den med ljummet vatten, klar att använda. Mycket enkelt.

Målar du själv, måla aldrig insidan av kupan. Det skall bina göra med sin propolis.

Jag har på inget sätt fått betalt för det jag skrivit om andra företag i detta inlägg utan det är företag med riktigt fina produkter som jag hoppas det går bra för så jag kan handla av dem även i framtiden.

Publicerad

Binas eget apotek – svampodling

Reishiodling i högstubbe
Reishiodling i högstubbe

Jag tillhör dem som planterar mängder med olika växter som är attraktiva för olika insekter, mina bin men även andra pollinatörer som vilda bin, fjärilar, steklar, blomflugor m.m. För mina bins skull så är mängden nektar de kan skörda i dessa växter försumbar sett till deras årsförbrukning. Värdet av dem ligger istället i den biologiska mångfalden. Bina kan hitta de ämnen de behöver för sitt immunförsvar som till mycket stor del är egentillverkat i form av propolis. Propolis består av vax och hartser från växtriket och anpassas av bina till den lokala mikrofloran och mikrofaunan. Binas eget apotek. Nu är det inte bara örter och andra växter som innehåller ämnen som bina kan använda till sitt immunförsvar eller som medicin utan även svampar av olika slag.

Jag har länge haft för avsikt att komma igång med svampodling. Svamp är något vi skall lära oss mer om. Det är en mycket viktig del av bördigheten på vår mark, fundamentalt för näringsförsörjningen av våra växter osv. En av de stora läromästarna på detta område är Paul Stamets. Inspirerad av honom började jag odla svamp förra våren, det är bäst att starta odling i stock när sockerhalten är som störst under savstigningen.

Jag inhandlade svampmycel från Glückspilze. De hade ett stort utbud, en informativ hemsida och visade det sig sen en fin service. Det är först i år som jag förväntar mig fruktkroppar i min odling så jag kan inte uttala mig om det av egen erfarenhet ännu men mycelet har definitivt förökat sig i min odling. Jag beställde och har inokulerat Shiitake, Ostronskivling, Almskivling och själva orsaken till att jag verkligen började nu Reishi.

 

Högstubbe inokulerad med Reishiplugg
Högstubbe inokulerad med Reishiplugg

 

Jag har odlat Reishi i högstubbar som de du ser på bilden ovan. När jag fäller ett lövträd så gör jag stubben lite högre och inokulerar Reishimycel. Tanken är att under många år på det sättet kunna skörda hela stubben även under mark. Fruktkropparna kommer ovan jord på stubben även om näringen kommer ifrån någon rot långt ner i backen. Övriga svampar odlar jag i små stockar av björk som fått ligga ett par veckor och där jag kapar bort de yttersta cm när jag inokulerar för att ta bort eventuella andra svampsporer som börjar gro.

Vanliga träplugg inokulerade med svampmycel
Vanliga träplugg inokulerade med svampmycel

Läs om Reishisvampen och dess mycket långa tradition som medicin i Asien. Jag är inte förvånad att även bina använder den. Paul Stamets har många mycket intressanta föreläsningar på Youtube. Här nedan är en om just hur bin använder svamp för medicinering.

Nästa steg blir att odla fram egna sporer och mycel. Paul Stakets svampbibel ”Growing Gourmet and Medicinal Mushrooms” står högt på inköpslistan nu.

Publicerad

Hur stor honungsskörd får man i en topplistkupa?

Fick en bra fråga från en läsare i kommentarsfälten. Som vanligt inget kort och enkelt svar. Svaret beror på kontexten. Det är nog många som funderar på samma sak så det får bli ett eget inlägg. Frågan löd, ”Hur mycket honung kan jag förvänta mig för oss själv och lite försäljning när jag använder TBH?”

Mitt svar blev som följer.

”Genomsnittsskördarna varierar mycket från bigård till bigård. Det är många faktorer som påverkar skördens storlek så riksgenomsnittet är inget bra mått. Jag har för mig rikssnittet ligger närmare 30 än 40 kg.

Säsongens längd varierar flera månader i vårt långa land. Årsmånen gör att skördarna varierar mycket från år till år. Kallt och regn hela huvuddraget med mycket monokulturer i närheten så får man fodra bina så de inte svälter ihjäl.

Det ärligaste och bästa sättet att beräkna medelskördar är att dela totalskörden med antalet invintrade produktionssamhällen hösten innan. De flesta delar nog totalskörden med antal samhällen de skördar.

För en husbehovsodlare är ofta platsen för bigården bestämd men det man kan göra något åt är vilka bin man har och kupans utformning.

Det nordiska biet som är mest anpassat för våra förhållanden flyger vid de lägsta temperaturerna och har en relativt jämn bistyrka under säsongen och kan ta vara på de drag som blir bra.

När det gäller bikupans utformning är det så att ett stort samhälle kan ordna ett större överskott än ett mindre. Stor kupa – stort samhälle – stor skörd, liten kupa – litet samhälle – liten skörd.

De kupor du ser på den här bloggen motsvarar lite drygt 4 Ln lådor i en direkt jämförelse men skörden sker under hela säsongen så i praktiken motsvarar det mer om man i ramkupan skördar en gång på hösten. Det är ingen jättestor kupa men heller ingen jätteliten.

När det gäller topplistkupor så kommer hanterbarhetsaspekten in när det gäller storlek på kakorna. Målet med min verksamhet är att få fler biodlare i vårt land så jag riktar mig i huvudsak till nybörjare och husbehovsbiodlare och då får hanterbarhet, enkelhet och trevlighet väga tungt i kompromisserna. Får man för lite honung så skaffar man helt enkelt en kupa till istället.

De byggsatser som går att köpa i min e-butik är något högre, sidorna är höjda från 300 -till 350 mm. Det motsvarar drygt 5 Ln lådor.

I de produktionskupor jag bygger i år till mina egna bigårdar är kakorna ännu större. Där är långsidorna 450 mm och botten något bredare. Det motsvarar ca 8 Ln lådor. Där är jämförelsen mer rättvis för i de kuporna kommer skörd att ske en gång per år. Det är riktigt stora kupor men inget jag rekommenderar för nybörjare. Det kan bli riktigt söligt.

Med den storlek jag erbjuder på mina byggsatser så kan du räkna med ungefär samma storlek på skörden som de flesta får med vanliga Ln kupor. Efterhand som du lär dig och hittar ett bra skötselsystem utifrån de förutsättningar du har så får du högre skördar.

Ln= Det vanligaste rammåttet i Sverige, Lågnormal.

Som du förstår blir det svårt för mig att uttala mig om just dina skördar då jag vet för lite om just dina förhållanden. Om det är viktigt för dig så får du gärna ringa till mig så skall jag ge dig ett lite mer precist svar.

Pratar man om ekonomi i sin biodling så är oftast skörd per arbetstimme ett bättre mått än skörd per bikupa.

En bra början inför beslut om hur man skall utforma sin biodling är att svara på frågan varför man vill bli biodlare.”

Publicerad

Tioårsprojekt

atb_02149
Foto: Anders Tedeholm, http://www.tedeholm.se

 

I fjol (2014) stod jag i ett vägskäl i livet. Det var dags att hitta en ny stig att vandra. Som mitt liv har utkristalliserat sig har det gått i tioårsperioder så det är förmodligen bara att foga sig i det. Jag beslutade att ge denna tioårsperiod åt bina och biodlingen i Sverige. Jag skall arbeta för att få fler biodlare i Sverige fr.o.m 2014 och tio år framåt (minst). Det arbetet skall utgå ifrån mina positiva erfarenheter från småskalig husbehovsodling i horisontella topplistkupor. Jag är övertygad om att det är ett sätt att hålla bin som kommer att attrahera många nya biodlare då det sänker trösklarna för att ta det steget rejält. Att det sen är ett sätt att hålla bin som är mer på deras villkor gör det än mer intressant. ”Enkel biodling mer på binas villkor”

Kurser
För att åstadkomma detta håller jag kurser i samarbete med andra. Det är en modell jag tycker om och som jag tycker fungerar utmärkt. Om du vill ha hjälp i din egen bigård eller med start av den så kommer jag och hjälper dig samtidigt så hjälps vi åt med att göra en kursdag av det. Det är ingen modell som är huggen i sten utan har du egna önskemål så hör av dig.

Mentor på distans
Skall det bli full effekt på dessa tio år är det viktigt att många lyckas. Att de fortsätter och tycker det är meningsfullt, visar och lär andra hur enkelt det kan vara att hålla egna bin. Ringar på vattnet helt enkelt. Då kunskaperna runt om i landet i detta sätt att hålla bin ännu inte är så spridda hjälper jag dig och andra så mycket jag kan på distans via kommentarsfält, Fbgruppen ”Topplistkupa på svenska”, mejl, chatt eller telefon. Mentor på distans helt enkelt. Det är ett arbete som inte avtalas i något sammanhang och sker helt ideellt från min sida. Jag hoppas att du använder metoden ”Pay it forward” själv om du kommer vidare i din biodling. Det behövs fler biodlare i vårt land, det hjälper bina och därmed oss. Tror du att jag kan hjälpa dig så hör av dig.

Byggsatser
En av de stora fördelarna med detta sätt att hålla bin är att det är relativt enkelt att bygga en kupa. Under uppstarten har det blivit tydligt för mig att en hel del inte har tid, inte har kunskap, inte har verktyg eller av någon annan anledning inte vill bygga själv. För att förse dessa med en bra bikupa som är lätt och inte så dyr att frakta håller jag just nu på att ta fram en serieproducerad byggsats i samarbete med ett lokalt snickeri. Just nu genomför jag en introduktionskampanj på dessa kupbyggsatser som levereras med start i maj.

Det ”Nordiska biet”
Precis som många andra har jag dragit slutsatsen att de problem bina har idag inte har en orsak utan många. För att råda bot på detta är det många insatser som behöver göras. En åtgärd är givetvis att använda bin som är så väl anpassade för våra förhållanden som möjligt. Då vi har ett eget bi som är det bi som levt här längst är det av största vikt att vi tar vara på det och dess egenskaper. I mitt långtidsprojekt ingår därför att fördjupa mitt samarbete med föreningen Nordbi som sedan 1980-talet arbetat hårt för att rädda det utrotningshotade nordiska biet.

Jag skall samla på mig så många olika linjer, olika gener som möjligt av rasen och upprätta ett friparningsområde. Detta friparningsområde skall omfatta minst 100 samhällen inom en treårsperiod. Jag vill kunna leverera drottningar som är mycket välparade med så många drönare med så stor genetisk spridning som möjligt. Det är en mycket viktig överlevnadsstrategi som bina utvecklat genom årmiljonerna. Faktum är att den är så viktig att bisamhället riskerar hela sin fortlevnad genom att skicka iväg den unga oparade drottningen ut på en lång flygtur. Omkommer hon går hela samhället en säker död till mötes. I arbetet att få fram ett nordisk bi bruksbi med så stor vitalitet som möjligt kommer jag också att använda mig av ett naturligt urval på drönar sidan. Dessa idéer presenterar jag i ett särskilt inlägg. Redan denna sommar påbörjar jag arbetet med att hitta bra och rationella metoder för odling av drottningar i mitt kupsystem samt utbyggnad av flera utbigårdar och fr.o.m sommaren 2016 är det min mening att kunna leverera riktigt bra drottningar. Sen skall de enligt plan bara bli bättre och bättre. 🙂

Litteratur
Arbetet med en bok som presenterar biodling med horisontella topplistkupor på svenska är påbörjad. Hur den kommer att ges ut och omfattningen är inte bestämd. Skriva, bearbeta och sen prata med någon som kan det här med böcker. Går allt som det skall så finns den tillgänglig lagom för studier under nästa vinter.

Väldigt roligt om du vill delta i detta arbete. Tänk om vi kunde vara dubbelt så många biodlare om tio år.

//Patrick Sellman