Publicerad

Binas eget apotek – svampodling

Reishiodling i högstubbe
Reishiodling i högstubbe

Jag tillhör dem som planterar mängder med olika växter som är attraktiva för olika insekter, mina bin men även andra pollinatörer som vilda bin, fjärilar, steklar, blomflugor m.m. För mina bins skull så är mängden nektar de kan skörda i dessa växter försumbar sett till deras årsförbrukning. Värdet av dem ligger istället i den biologiska mångfalden. Bina kan hitta de ämnen de behöver för sitt immunförsvar som till mycket stor del är egentillverkat i form av propolis. Propolis består av vax och hartser från växtriket och anpassas av bina till den lokala mikrofloran och mikrofaunan. Binas eget apotek. Nu är det inte bara örter och andra växter som innehåller ämnen som bina kan använda till sitt immunförsvar eller som medicin utan även svampar av olika slag.

Jag har länge haft för avsikt att komma igång med svampodling. Svamp är något vi skall lära oss mer om. Det är en mycket viktig del av bördigheten på vår mark, fundamentalt för näringsförsörjningen av våra växter osv. En av de stora läromästarna på detta område är Paul Stamets. Inspirerad av honom började jag odla svamp förra våren, det är bäst att starta odling i stock när sockerhalten är som störst under savstigningen.

Jag inhandlade svampmycel från Glückspilze. De hade ett stort utbud, en informativ hemsida och visade det sig sen en fin service. Det är först i år som jag förväntar mig fruktkroppar i min odling så jag kan inte uttala mig om det av egen erfarenhet ännu men mycelet har definitivt förökat sig i min odling. Jag beställde och har inokulerat Shiitake, Ostronskivling, Almskivling och själva orsaken till att jag verkligen började nu Reishi.

 

Högstubbe inokulerad med Reishiplugg
Högstubbe inokulerad med Reishiplugg

 

Jag har odlat Reishi i högstubbar som de du ser på bilden ovan. När jag fäller ett lövträd så gör jag stubben lite högre och inokulerar Reishimycel. Tanken är att under många år på det sättet kunna skörda hela stubben även under mark. Fruktkropparna kommer ovan jord på stubben även om näringen kommer ifrån någon rot långt ner i backen. Övriga svampar odlar jag i små stockar av björk som fått ligga ett par veckor och där jag kapar bort de yttersta cm när jag inokulerar för att ta bort eventuella andra svampsporer som börjar gro.

Vanliga träplugg inokulerade med svampmycel
Vanliga träplugg inokulerade med svampmycel

Läs om Reishisvampen och dess mycket långa tradition som medicin i Asien. Jag är inte förvånad att även bina använder den. Paul Stamets har många mycket intressanta föreläsningar på Youtube. Här nedan är en om just hur bin använder svamp för medicinering.

Nästa steg blir att odla fram egna sporer och mycel. Paul Stakets svampbibel ”Growing Gourmet and Medicinal Mushrooms” står högt på inköpslistan nu.

7 thoughts on “Binas eget apotek – svampodling

  1. Prövade också att odla shitake för mååånga år sedan men det blev tyvärr inga svampar. Odlade och skörade champinjoner däremot 🙂

    1. Vi får se hur det går. Det blir lätt för torrt har jag en känsla av. Får se hur det går med högstubbarna. Där är risken snarare att det är för mycket imunförsvar kvar så inte mycelet utvecklas. Prövade en med bivax och en utan för att se om det är skillnad.

  2. Så herlig at du prøver dette! Jeg så videoen med Stakets i fjor høst og ble meget fascinert! Men er det nødvendig å dyrke soppen? Finner ikke biene den de vil ha naturlig i omgivelsene?

    1. De flesta miljöer är mer eller mindre utarmade. Monokulturer i både skog och på åker. Mycket gräsmattor i städerna. Jag tror det kan vara bra att bredda den biologiska mångfalden ur ett medicinskt perspektiv på trädgårdsnivå för alla våra insekter, både de vilda och våra honungsbin.

      Svampen är i första hand till min familj i det här fallet. Att det kanske hjälper bina är en bonus.

      Nu skall jag vara ödmjuk tills jag får några fruktkroppar men det är inte allt för svårt att odla som det verkar. Nu var sommaren mycket varm och torr så trots att jag vattnade en del på stockarna så kan det ha varit lite för torrt för dem. Vi får se. Rapport kommer under säsongen. Roligt i vilket fall. Alltid skoj att pröva nya saker.

  3. Väldigt intressant. Antagligen är något väldigt rubbat i ekosystemet, väldigt många träd är ju, om jag förstår det rätt, svårt hotade av, som det heter, svampsjukdomar: ask, al, pil osv. För mycket av en svamp och för lite av en annan?

    Men när man ser några filmer längre ner undrar man hur nyttigt det är med vissa svampar. Hur många lovande unga intellekt förstördes av drogromantiken på sextio och sjuttiotalen, och nu? Lika många som under världskrigen? Fast under roligare former.

    1. Du har förmodligen rätt men vi har en tendens att se saker i korta perspektiv. Något har förändrats i ekosystemen. Kanske har vi flyttat svampmycel med importerade växter som våra inte hunnit anpassa sig till. Ofta slås stora delar av populationerna ut men några promille eller procent överlever tack vare genetisk spridning. Därefter återhämtar sig arten, när det gäller träd så kanske det tar ett par hundra år, kanske mer.

      Ungefär som med rävskabben när den kom och man inte såg någon räv på nästan tjugo år. Eller när det gäller bina så hade vi haft varroatolleranta bin för länge sedan om naturen fått slå ut de som inte klarar sig under de nya förutsättningarna.

  4. Hur gick det med detta experiment?

Kommentera