Publicerad

Biodling på enkelt vis 2: Utrustningen

En stor del av den utrustning som du behöver för att sköta en handfull bikupor har du förmodligen redan hemma. Det som skiljer denna mycket enkla utrustning från om du väljer att ha fler kupor med topplist är att du skaffar en större sil, förmodligen en renodlad honungssil med både grov och finsil och om du slår på riktigt stort så skaffar du förmodligen en press. Efterhand som jag utökar min egen biodling kommer jag att skaffa en fruktpress som skall gå att använda även till honungen men mer om det en annan gång.

I bigården använder jag endast fyra stycken mycket enkla redskap förutom skyddsutrustningen som får bli ett eget inlägg.

  • Gåsfjäder
  • Enkel kökskniv
  • Blomspruta
  • Hink med lock
Hink, fjäder, kniv och blomspruta
Hink, fjäder, kniv och blomspruta

En gåsfjäder att borsta av bin från kakor jag vill skörda. Gåsfjädern är överlägsen en biborste men kan du inte få tag i en gåsfjäder så är en biborste ett bra alternativ. Gåsfjäderns överlägsenhet ligger i att den dels inte blir så nedsölad av honung och att bina inte fastnar i den på samma sätt som i en borste. När de fastnar i borsten blir de upprörda.

Kökskniven används för att bryta loss topplister som kittats fast av bina med propolis och för att skära loss vaxkakor från väggarna de få gånger som bina bygger fast dem men även för att skörda honung . Skörden går till så att bina borstas av kakan och därefter skärs kakan ner i hinken och täcks snabbt med lock så inte bina flyger dit.

Blomsprutan används istället för rökpusten som många förknippar biodlaren med och därför aldrig ifrågasätter. Den fylls med vatten, gärna rumstempererat för att inte kyla ned bina för mycket. När bina skall drivas tillbaka i kupan efter att de klättrat upp på listernas översida eller liknande så duschas de helt enkelt med lite vatten vilket gör att de raskt går in igen.

Den välkända rökpusten som ses på alla bilder av biodlare har använts sedan mycket lång tid. Den fungerar som så att rök blåses på bina genom ett munstycke med hjälp av en blåsbälg. Det är ett enormt stressmoment för bina. Rök ger en varning om att brand är på väg. Det värsta som kan hända ett bisamhälle. Alla bin sätter genast igång att fylla sin honungsblåsa med honung om det värsta skulle inträffa och de måste överge sin nuvarande bostad.

Ett bi med fylld honungsblåsa är mycket mindre stickbenäget eftersom honungen är en förutsättning för samhällets överlevnad och går förlorat om biet sticks, det pliktar nämligen med sitt liv om det sticks. Förutom detta så sitter de flesta bina stilla på kakan med huvudet i en cell och suger i sig honung. Lätt att förstå att det varit en populär metod. Hur påverkas bina av att varje gång biodlaren kommer på besök så får de uppleva samma trauma gång på gång och dessutom måste de vädra ut hela bostaden och återställa den.

Som du förstår av det ovan skrivna så har biskötsel med rökpust väldigt lite med apicentrisk biodling att göra. Det är förmodligen ett av de enklaste sätten att minska stress och negativ belastning på bina. Använd blomsprutan de få gånger du behöver och välj lämpliga tidpunkter då du besöker bina istället. Går du dit runt lunchtid en solig och fin dag så är de flesta äldre bin ute och samlar förnödenheter och det är nästan enbart fromma ungbin i kupan. Om du dessutom har bra skyddsutrustning så kan du avsluta ditt arbete i lugn och ro även om du råkat uppröra bina.

Hinken med lock använder du för att lägga skördade honungskakor i och för att hindra att bina flyger dit. Har du inget lock så kommer hinken att förutom honung innehålla en väldans massa bin som du inte vill bära in i köket. Var snabb med att sätta tillbaks locket efter att du skurit ner honungskakorna i den.

I köket används endast två redskap i den lilla biodlingen.

  • Paltslev eller stöt
  • Saftsil
Paltslev och saftsil
Paltslev och saftsil

Paltsleven används till att finfördela honungskakorna i hinken. Det görs så fort du kommer in för att dra nytta av den högre temperatur som honungen fortfarande har från kupan. Den blir mer lättflytande då. Stöt vaxkakorna till en flytande massa av honung och vax. Alla celler skall sönderdelas så gör det noggrant.

Därefter hälls honungs och vax gröten i saftsilen och får självrinna under några timmar. Detta går förvånansvärt lätt med de flesta honungssorter förutom ljungen som har en speciell tixotrop konsistens. Det gör den mer trögflytande. Silningen underlättas av en högre temperatur så gör den så fort som möjligt efter skörd.

Saftmaja
Saftmaja

Det sista redskapet jag använder i den lilla biodlingen är en gammal Saftmaja i aluminium som vi inte längre vill använda till saft. Saftmajan används till att smälta och  rensa vaxet samt utvinna den honung som finns kvar i vaxet. Denna process som företrädesvis sker utomhus kommer jag att beskriva i ett annat inlägg. Den skiljer sig inte mycket ifrån hur man ångar saft.

Viktigt att säga är att använder du saftmajan till detta så räkna inte med att använda den till annat. Det är ett smutsigt jobb det är därför man företrädesvis gör detta utomhus.

//Patrick Sellman

15 thoughts on “Biodling på enkelt vis 2: Utrustningen

  1. Nice article 🙂 Shows that Top Bar Beekeeping is possible even for those with little money. Conventional beekeeping needs several 1000kr to start it. Maybe one gets more honey from conventional hivs but counting that my top bar hives are built from reused pallet wood which didnt cost anything, Im sure that even though i will get less honey per hive using this sustainable method, Im winning lots by not investing any money into my equipment 🙂

    Even if Im to buy the wood for building top bar hives, for the money needed to build 1 conventional hive I can build 3 Top Bar Hives 🙂

    1. Ja att ha en liten biodling med en handfull kupor varken kostar mycket, tar inte heller en massa tid eller binder upp en som nästan alla andra djur gör. Det är perfekt 🙂

      Jag lyxar till mitt kupbyggande genom att köpa limfogskivor bl.a för att pröva ut modeller för serieproduktion och eventuell försäljning i framtiden men vitsen är att man skall kunna bygga dem med pallar, rivningsvirke eller liknande.

      Det jag inte tycker man skall snåla på är skyddsutrustningen speciellt om man är nybörjare. Det är en bra investering på många sätt.

      När jag lägger ut inlägget om min kupmodell som jag bygger i år så tänkte jag länka till din blogg som alternativ med återvunnet virke som byggmaterial. Har du något särskilt du tycker är bäst att jag länkar till i det avseendet?

  2. Har man tillgång till träd att såga rekommenderar jag en solosåg, jag har inte ångrat en minut att jag skaffade en. Likaså om man skall renovera sitt hus. Solohyveln är också ett fantastiskt verktyg.
    Angående rensa bivax såg jag ett tips att lämmna vaxen utspridd utanför kupan några dagar så att bina återvinner eventuella honungsrester.
    Jag har även en fråga om det kan vara några problem med biodling där det finns vildbin, eller kan det till och med vara en fördel

    1. Är faktiskt ok att köpa timmer om man har korta transportvägar. Lånade en Logosol för två somrar sedan och sågade ca 30 stock. Det var väldigt roligt framför allt. Skall man sedan såga timmer för att timra en bastu så är en Logosol med fräskutter ännu mer på sin plats.

      Sammanfattningsvis så funkar ett kedjesågverk bättre än man kan tro för husbehovssågning även om det är av lite större behov.

      1. Förut tyckte jag att det var en nackdel med att det blir mycket sågspån från en kedjesåg. Men efter att jag har börjat att täckodla uppskattar jag det verkligen. Ytterligare en fördel att såga asp förresten, den multnar snabbare än granspån.

        1. Funkar som strö också när det torkat, större än vanligt sågspån även om det inte är kutterspån. Det dammar inte i vilket fall. Sen funkar det som isolering i enklare byggnader, åtminstone i golv och tak.

          Jag undrar om inte Bamsesågen är värd sin merkostnad om man sågar lite mer eller skall timra en hel del. De har t.ex två kutterlösning på sin fräs så man slipper byta stål hela tiden.

    2. Det var vanligt inte minst förr att man ställde ut skattlådorna för ”renslickning” i bigårdarna, inte minst Broder Adam – grundaren av Buckfast bit gjorde på det sättet.

      När det är fråga om lite större rester i vaxet som t.ex ljunghonung så använder jag det hellre till mjöd. Rensar du genom ångning i en Saftmaja så får du en ren vaxskiva på ytan efter avsvalning och smällt honung med lite vatten under denna som är ypperligt till mjödjäsning.

      Vad gäller vildbin så är de inte så vanligt nu för tiden mer än kortare stunder. Det utvecklas ingen större varroaresistens i och med att de flesta biodlare håller dåliga gener vid liv med olika bekämpningsmetoder. Dessa gener beblandar sig sedan med eventuella vilda överlevare och degenererar dessa. I ett område där man arbetar aktivt på något sätt med varroaresistens skulle överlevande vildbisamhällen kunna vara en pol för ökad genetisk spridning.

  3. Jag undrar..
    Det finns väl möjlighet att sälja hela kakbitar, alltså kaka med honung?
    För påmdetta vis är det väl ”vildbygge” alltihop.
    Färskt vax och inget retur?

    Sedan kan du väl ta upp placering av kupor och sådant…

    1. Ja det är en av vitserna med denna kuptyp, att bina får bygga det de vill. Biodling mest på binas villkor. Bl.a får du ca 20% drönarceller i yngelrummet under vår och svärmsäsong. Det är vad bina vill.

      Bina är väldigt duktiga på att optimera saker utifrån vad som är möjligt. det gäller även vaxbyggena. Det innebär att de bygger så starkt de kan men med så lite vax som det bara är möjligt. Egentligen kan du lägga en kakbit på ett fat och med en matkniv ta en bit av honungskakan och bre på smörgåsen med vax och allt. På kontinenten är det vanligt att köpa kakhonung och äta direkt, mycket gott men mäktigt. Vaxet blir kvar i munnen och blir som tuggummi till slut.

      Skall man sälja kakhonung i Sverige får man nog jobba upp en marknad, finns ingen tradition på det annat än möjligen bland biodlarna själva.

      Jag kommer skriva ett inlägg om hur bina använder kupan som kondensator på sommaren. Då kommer jag att skriva om placering av kupan. En del menar att det inte spelar någon roll, andra letar currylinjer, magnetfält osv för optimal placering.

      1. Jag tror att en del av mitt misslyckande var placeringen av kupan…
        De svärmade så fort det gick…
        De ville flytta, kände jag.

        1. Eller också var det en alldeles ypperlig plats. Svärmning är ett tecken på styrka i samhället och väldigt starka drivkrafter. Själva överlevnaden, fortplantning på samhällsnivå. Sen spelar arv, skötselmetoder osv givetvis sin roll.

          Finns det mycket foder, fullt med yngel och det dessutom börjar bli trångt dvs ont om plats att lägga ägg för drottningen och det dessutom är sent maj- tidigt juli ja då är det med stor sannolikhet svärmning på gång en dag med vackert väder. Inte minst efter en period med sämre sådant just under dessa månader.

          Svärmning måste betraktas som positivt för det mesta ur binas synvinkel och dessutom för biodlarna en större del av historien. Det är först de senaste hundra åren som svärmning betraktats som misslyckande.

          Om jag inte mins fel var en svärm värd lika mycket som en kalv för 300 år sedan.

    2. Får tillägga att jag låter mina samhällen svärma när jag vill ha fler. Det är mycket mer kraft i en svärm än i en avläggare dessutom är det nog bra för bina att få leva ut en av sina fortplantningsdrifter. Jag är hemma nästan jämt under svärmperioden och bor väldigt glesbefolkat även om jag har en granne inom 150m skall tilläggas. Oftast är jag ute i trädgården och har man hållit på med bin några år så känner man igen tonen när bina svärmar. Slänger ett öga åt bikupornas håll och ser att luften är full av bin, då är det svärmning. Jag går dit i lugn och ro för att se var de sätter sig vilket nästan uteslutande är inom några tiotals meter. Sen kan man fortsätta med det man höll på med ett tag till tills svärmen satt sig.

  4. Säljer du byggsatser eller ritning till denna kupa?

    1. Jag håller kurser i kupbygge och ”nya” sätt att tänka när det gäller biodling framför allt i liten skala. Den kurs som är i Ramshyttan till helgen har jag kapat upp allt virke så vi skall hinna bygga på en dag. Det blir endast håltagning och sammansättning kvar. Denna gång gör jag det arbetet kostnadsfritt för att det är första gången och det gäller att hitta formen för det hela. Så materialsatsen blir till inköpspris för materialet.

      Får många frågor och undersöker faktiskt möjligheten till att ta fram en byggsats till ett rimligt pris. har insett att om jag inte skall arbeta helt ideellt så måste bearbetningen göras av någon annan. Skall man kunna ta betalt så måste det vara tillräckligt hög precision så det bara är att skruva ihop, ala IKEA. Tror jag hittat en lösning.

      Konstruktionen är inte så avancerad så det är vanligt att den byggs med återvunnet virke. Några har tom satt i system att bygga av gammltpallvirke.

      Själv tycker jag det blir lite roligare om det ser hyfsat fint ut också så jag bygger i limträskivor med ett fjällpaneltak som jag behandlar med en vaxlinoljeblandning.
      Om du bläddrar runt lite eller trycker på kategorin bikupor så hittar du lite inlägg om mina prototypkupor och hur de är konstruerade. I sin enklaste form är det endast ett tråg med några 25 mm hål i, tak och ben.

    2. Ritningar finns på nätet, kostnadsfritt. Tänk dock på att denna ritning är för engelsk klimat. Jag tappade samhällena två år i rad med nätbotten och smäll kallt långa perioder under vintern. Så fast botten och minst 28 mm, helst 32 i långsidorna. Måtten som Chandler har tycker jag är utmärkta för våra förhållanden. Jag bygger dem 1500 mm långa för att få ordentligt med utrymme för avläggare , svärmar, små resrvsamhällen eller parningssamhällen vid gavlarna. Eller rent av två stora samhällen om man vill expandera även om det kanske är ett gränsfall att detta skulle gå. Ett fullstort och en avläggare som står på tillväxt räcker det till i vilket fall.

      http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&ved=0CDIQFjAA&url=http%3A%2F%2Ftimeinventorskabinet.org%2Fwiki%2Flib%2Fexe%2Ffetch.php%2Fami%2Fami%2Fhow_to_build_a_top_bar_hive-02.pdf&ei=FSaBUurqLuHv4gSy74HIAQ&usg=AFQjCNHiQQanuk62BgYSxkvFAr4XK9Te0A&sig2=9No5bC-QH2Stqo7Ggb1XRg&bvm=bv.56146854,d.bGE

Kommentera