En stor del av den utrustning som du behöver för att sköta en handfull bikupor har du förmodligen redan hemma. Det som skiljer denna mycket enkla utrustning från om du väljer att ha fler kupor med topplist är att du skaffar en större sil, förmodligen en renodlad honungssil med både grov och finsil och om du slår på riktigt stort så skaffar du förmodligen en press. Efterhand som jag utökar min egen biodling kommer jag att skaffa en fruktpress som skall gå att använda även till honungen men mer om det en annan gång.
I bigården använder jag endast fyra stycken mycket enkla redskap förutom skyddsutrustningen som får bli ett eget inlägg.
- Gåsfjäder
- Enkel kökskniv
- Blomspruta
- Hink med lock
En gåsfjäder att borsta av bin från kakor jag vill skörda. Gåsfjädern är överlägsen en biborste men kan du inte få tag i en gåsfjäder så är en biborste ett bra alternativ. Gåsfjäderns överlägsenhet ligger i att den dels inte blir så nedsölad av honung och att bina inte fastnar i den på samma sätt som i en borste. När de fastnar i borsten blir de upprörda.
Kökskniven används för att bryta loss topplister som kittats fast av bina med propolis och för att skära loss vaxkakor från väggarna de få gånger som bina bygger fast dem men även för att skörda honung . Skörden går till så att bina borstas av kakan och därefter skärs kakan ner i hinken och täcks snabbt med lock så inte bina flyger dit.
Blomsprutan används istället för rökpusten som många förknippar biodlaren med och därför aldrig ifrågasätter. Den fylls med vatten, gärna rumstempererat för att inte kyla ned bina för mycket. När bina skall drivas tillbaka i kupan efter att de klättrat upp på listernas översida eller liknande så duschas de helt enkelt med lite vatten vilket gör att de raskt går in igen.
Den välkända rökpusten som ses på alla bilder av biodlare har använts sedan mycket lång tid. Den fungerar som så att rök blåses på bina genom ett munstycke med hjälp av en blåsbälg. Det är ett enormt stressmoment för bina. Rök ger en varning om att brand är på väg. Det värsta som kan hända ett bisamhälle. Alla bin sätter genast igång att fylla sin honungsblåsa med honung om det värsta skulle inträffa och de måste överge sin nuvarande bostad.
Ett bi med fylld honungsblåsa är mycket mindre stickbenäget eftersom honungen är en förutsättning för samhällets överlevnad och går förlorat om biet sticks, det pliktar nämligen med sitt liv om det sticks. Förutom detta så sitter de flesta bina stilla på kakan med huvudet i en cell och suger i sig honung. Lätt att förstå att det varit en populär metod. Hur påverkas bina av att varje gång biodlaren kommer på besök så får de uppleva samma trauma gång på gång och dessutom måste de vädra ut hela bostaden och återställa den.
Som du förstår av det ovan skrivna så har biskötsel med rökpust väldigt lite med apicentrisk biodling att göra. Det är förmodligen ett av de enklaste sätten att minska stress och negativ belastning på bina. Använd blomsprutan de få gånger du behöver och välj lämpliga tidpunkter då du besöker bina istället. Går du dit runt lunchtid en solig och fin dag så är de flesta äldre bin ute och samlar förnödenheter och det är nästan enbart fromma ungbin i kupan. Om du dessutom har bra skyddsutrustning så kan du avsluta ditt arbete i lugn och ro även om du råkat uppröra bina.
Hinken med lock använder du för att lägga skördade honungskakor i och för att hindra att bina flyger dit. Har du inget lock så kommer hinken att förutom honung innehålla en väldans massa bin som du inte vill bära in i köket. Var snabb med att sätta tillbaks locket efter att du skurit ner honungskakorna i den.
I köket används endast två redskap i den lilla biodlingen.
- Paltslev eller stöt
- Saftsil
Paltsleven används till att finfördela honungskakorna i hinken. Det görs så fort du kommer in för att dra nytta av den högre temperatur som honungen fortfarande har från kupan. Den blir mer lättflytande då. Stöt vaxkakorna till en flytande massa av honung och vax. Alla celler skall sönderdelas så gör det noggrant.
Därefter hälls honungs och vax gröten i saftsilen och får självrinna under några timmar. Detta går förvånansvärt lätt med de flesta honungssorter förutom ljungen som har en speciell tixotrop konsistens. Det gör den mer trögflytande. Silningen underlättas av en högre temperatur så gör den så fort som möjligt efter skörd.
Det sista redskapet jag använder i den lilla biodlingen är en gammal Saftmaja i aluminium som vi inte längre vill använda till saft. Saftmajan används till att smälta och rensa vaxet samt utvinna den honung som finns kvar i vaxet. Denna process som företrädesvis sker utomhus kommer jag att beskriva i ett annat inlägg. Den skiljer sig inte mycket ifrån hur man ångar saft.
Viktigt att säga är att använder du saftmajan till detta så räkna inte med att använda den till annat. Det är ett smutsigt jobb det är därför man företrädesvis gör detta utomhus.
//Patrick Sellman
