Publicerad

Bygga Tbh kupor 2: Flustret

Uppdatering: OBS! Jag har flyttat ned flusterhålen så att de precis skyddas av huvens nederkant. I princip ingen periskopverkan men huven är fortfarande lika stor då den skyddar mot vind där bina sitter på vintern.

Sedan tidigare har jag två horisontella topplistkupor. Dessa är tilläggsisolerade med 45 mm linisolering. Även botten är isolerad dock något tunnare. Under de tre vintrar jag haft dessa kupor har jag inte haft några förluster.

Jag har beslutat att utöka bigården till runt 20 samhällen och kommer att tillverka ett antal olika varianter av denna kupa för att pröva olika lösningar och hitta bra tillämpningar för vårt klimat. I år har jag tillverkat 5 stycken kupor med en del tillämpningar som skall prövas. Trågets innermått kommer att vara det samma som tidigare då jag är mycket nöjd med dessa. Jag använder de mått som Chandler föreslår i sin bygginstruktion som finns att ladda ner här.

Då jag vill expandera min biodling har jag gjort trågen 1500 mm långa istället för de annars rätt väl tilltagna 1200 mm. Detta för att ha möjlighet att ha två samhällen i varje kupa om det skulle bli nödvändigt.

Jag kommer nedan att redogöra för de ändringar jag gjort utifrån Chandlers mycket välgjorda beskrivning. Då ett av syftena med kupkonstruktionen är just att som rubriken ovan säger hålla det enkelt är detta försämringar i detta avseende då konstruktionen blir klart mer komplicerad. Viktigt att framhålla är att det på inga vis är nödvändigt att komplicera det hela utan Chandlers instruktioner duger mycket bra med ett par modifieringar. Ta bort nätbotten och gör en löstagbar träbotten istället. Dessutom kan det de flesta vintrar vara lämpligt att bädda in bina med ett täcke över topplisterna och ner på sidorna så även avdelningsluckorna isoleras.

De modifikationer jag gjort nu är inte prövade fullt ut ännu och är i huvudsak inspirerade av diskussioner som sker på Biobees forum bland biodlare från hela världen som försöker utveckla den Naturenliga biodlingen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Tråget i prototyp 1

Som ses på bilden är själva trågformen precis som vanligt men det som den insatte lägger märke till är de högt placerade 25 mm stora flusteröppningarna. Både de tre på framsidan och de båda i respektive ände på baksidan. På baksidan ses också ett rejält observationsfönster och en dubbelvägg med luftspalt emellan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Periskopfluster på framsidan.

Flustret

Detta med placering av flusteröppningar är något som diskuteras och prövas runt om i världen. Skall det vara högt, lågt eller mitt emellan. Skall de sitta i gavlarna, mitt på de lutande långsidorna eller rent av på långsidan men nära gaveln. Det kan låta som riktiga pettimeterdiskussioner men placeringen av flustret får en mängd olika konsekvenser. Jag har valt att börja pröva högt placerat fluster mitt på långsidorna för jag tror att det är den bästa lösningen. Nästa års kupbygge kommer ändå att omfatta minst ett par kupor med fluster högt men nära gavlarna för att kunna göra jämförelser.

När flustren befinner sig på den lutande långsidan är det mycket svårt ja näst intill omöjligt för möss att ta sig in i kupan genom flustret. Även fåglar får det mycket svårt att sätta sig och ”picka” bin. Jag har under de fem år jag använt dessa kupor med flustren på detta vis aldrig haft några problem med varken möss eller fåglar.

Vid placering av flustret mitt på långsidan vinner man också fördelen att kunna inspektera bisamhället från båda håll istället för som vid gaveln att du måste börja bakifrån. Dessutom öppnar sig möjligheten att ha svärmar, parningssamhällen osv vid varje gavel. Du får möjlighet till två extra mindre samhällen istället för en. Ytterligare en fördel är att när du skördar eller av annan anledning vill borsta bina av några kakor  kan du ta upp en kaka och borsta av dem på andra sidan. Då slipper de bli avborstade igen när du tar nästa kaka osv. De kan bli rätt sura efter att ha blivit avborstade några gånger.

Att placera flustren högt har åtminstone en positiv egenskap, förmodligen minst två. De organiska syror som används vid ekologisk bekämpning förekommer naturligt i bikupor. De är tyngre än luft och rinner helt enkelt ut genom flustret i kupor med flustret vid golvet. Om binas utrymme är tätt nertill kommer koncentrationen av organiska syror att öka. Givetvis inte till bekämpningsnivåer men det är inte helt otänkbart att det besvärar varroakvalstren något. Förutom detta så brukar det hävdas att bin som kommer in nere vid botten får kvalster på sig som annars skulle fallit till botten. Vid hög placering kommer de in ovanför eller åtminstone i överkant på ynglet.

Den stora nackdelen med högt placerat fluster, speciellt om ingången är mitt på långsidan är dels att det kan blåsa rätt in bland kakorna och att värmen som stiger uppåt vädras ur på ett mycket ineffektivt sätt. För att eliminera dessa båda nackdelar används sk periskop (se bilden ovan). Det förhindrar att det blåser rätt in och bina går in i underkant och vandrar upp till ingångshålen. Värmen vädras inte ut heller.

En annan positiv effekt med ett så stort periskopfluster som på bilden ovan kan anas om man tittar på de topplister som är med på bilden. Det är tio lister och jag brukar normalt använda åtta vid invintring. Alla listerna befinner sig bakom det extra skyddet. Ingen vind träffar kupväggen direkt där listerna befinner sig. Ett bra extra skydd på vintern. Lägg märke till att det på bilden är en monterad djupbotten. Skarven mellan tråget och djupbotten syns tydligt på bilden. Iaktta detta för att få rätt uppfattning av hur långt ner detta periskop går på trågets sida. Det är ca 50 mm från nederkanten av tråget för att få så stor dubbelvägg som möjligt på vintern. Den dubbelvägg som skapas har gjort att jag gått ner till endast 28 mm tjocklek på framsidan.

OBS! Vid användning av periskopfluster är det viktigt att det inte finns några hinder för det bina kastar ut genom flusterhålen, t.ex döda bin. Således ingenting i underkant på periskopet och ett ordentligt avstånd. Jag har 30mm mellan trågets vägg och periskopets skiva.

// Patrick Sellman

14 thoughts on “Bygga Tbh kupor 2: Flustret

  1. Spännande design – jag har själv gått i funderingen att göra en dubbelväggad lösning. I princip behöver man ju bara ha isolering vid det utrymme där vinterklustret ska sitta. Då borde det ju räcka att göra tråget dubbelväggat på varsin sida på mitten och ha tillräckligt isolerande mellanväggar.

    Periskopflusterlösningen – är det bara en ”tom låda” (en skiva och en treväggad ram)?

    Djupbotten – har du tänkt något nät i botten för en observationsskiva?

    En fråga om material – har du någon uppfattning om OSB-skivor som material i bihantering?

    Jag tar till mig din kunskap och går ner i källaren för att snickra.

    1. Tack för frågan. Jag skall förtydliga i texten ovan.

      Periskopfluster måste vara gjort så att det absolut inte kan fastna saker som bina kastar ut genom flusterhållen. Det innebär att det skall vara helt öppet nedtill och tillräckligt djupt för att t.ex inte döda bin som kastas ut skall fastna. Precis som du trodde så är det endast tre lister, ingen nedtill och avståndet mellan trågsidan och periskopet är 30 mm.

      Jag tror att något i den här stilen är en bra lösning vid större biodlingar just för att den ger ett utökat skydd med begränsad viktökning vilket får större betydelse i en större biodling. Även om man inte vandrar med kuporna så blir det en hel del flyttande.

      1. apropå emissioner från limträ och OSB-träskivor – här är utdrag ur byggvarudeklarationen:

        Först har vi limträ.
        9 Inre miljö
        9.1 Allergiframkallande ämnen
        Limträprodukter utgör inga begränsningar för inomhusmiljön. Den låga halten av lim utgör inget betydande tillskott av hälsopåverkande emissioner till inomhusluften. Limmets bidrag i limträ till hälsopåverkande emissioner är marginellt. Försök av limtillverkare har visat att en MUF-limmad limträenhet generellt emitterar ca 0,04 mg formaldehyd per kubikmeterluft, vilket är långt under de tyska kraven i E1-normen, som tillåter upp till 0,13 mg/m3.

        Sedan samma information om OSB.
        8 INRE MILJÖ
        OSB produkter utgör inga begränsningar för inomhusmiljön, den låga halten av MUPF-lim utgör inget betydande tillskott av hälsopåverkande emissioner. Limmets bidrag i OSB produkterna till hälsopåverkande
        emissioner är i princip obefintligt. Formaldehydinnehållet är mindre än 8mg/100g.

        Det bästa är väl att undvika formaldehyd – men det avges ju även från sågad plywood som jag förstår. ”Formaldehyd finns i många hushållsartiklar och byggmaterial. Ämnet används som konserveringsmedel i mediciner, kosmetika, hygienartiklar och vissa livsmedelsbehållare. Det finns i hartser som används för att hålla samman laminat och träflisor i spånskivor. Det används som lösningsmedelsbärare vid färgning av textilier och pappersprodukter. Det avges också som en biprodukt vid förbränning, särskilt från dieselmotorer.”

        Men, den lösliga delen dunstar ju bort ganska snabbt.

        Utifrån den kunskap som ges i boken om binas kondenseringssystem borde ju en bräda 38 mm tjock, hyvlad på insidan, av frodvuxen gran vara idealiskt som material. Den är porös (bra isolering), spricker ogärna – och framförallt så växer det på ett av mina skiften. Det vore ju bra om man fick en användning för skitvirket.

        1. Jag skulle tro att det blir alldeles utmärkt att använda det virket till det. Konstruktionen gör att formen hålls bra trots dålig kvalité. Bra ytbehandling i form av bivaxolja.

        2. Om du skall bedriva kommersiell biodling med hundratals kupor så kanske du skall kolla på detta med trågkupor med ramar men med fribygge och utan skattlådor. Det går att slunga dessa försiktigt och återanvända men det blir en helt annan typ av biodling ändå.

          Jag kan tänka mig att gå upp till några tiotals samhällen kanske tom 50+ med tiden men jag kommer i så fall att hålla fast vid htbh och välja en kombinerad frukt och honungspress samt en genomtänkt silutrustning. Gillar enkelheten. 🙂

          Tanken skulle vara att få bra genetisk spridning i området och att kunna sälja samhällen till i första hand nybörjare. Kanske med kupa och allt.

          Har du läst ”Binas strategi för överlevnad”? Om inte så gör det. Det är en av huvudproblemen jag tar upp där. Den är skriven för folk med relativt lite förkunskaper men jag tror den kan vara till glädje i vilket fall 🙂

          http://småbruk.se/biodling/binas-strategi-for-overlevnad/

          1. Min plan är att få ”lönsam” bihållning som bisyssla – med lönsam menar jag att om bina blir glada så producerar de ett överskott som jag kan stå för. Vad det gäller det nordiska biet, så är det vad jag väljer att satsa på. Och TBH:er är den driftsform som jag valt – mest för avsaknaden av prylar. Ser framför mig att man på mopeden åker runt och skattar. Det som står på min agenda nu är att utveckla ett bra topplisttråg som tillåter friska och sunda bin och ett litet överskott av vax och honung som håller igång verksamheten. För att om möjligt utöka antalet samhällen vart efter driftsformen satt sig. Kan man sedan toppa det med drottningodling, avläggare, etc. så blir det en bonus. Men jag sympatiserar helt med din idé att kunna sprida en enkel driftsform och nordiska bin.

            En annan site med massa intressant information är => http://scientificbeekeeping.com/ bl.a det han skriver om ”fat bee” under ”Bee Nutrition”.

            Apropå gendriften – så var jag på en intressant föredragning i vintras ang. binas genetik. Det var en ögonöppnare, det finns ju en hel del forskning att fördjupa sig i.

            Här i närområdet finns det en som håller på med bin och han är relativt ny och satsar på nordiska han med. Jag har tillgång till att skapa bigårdar över ett relativt stort område i omväxlande skogs- och åkermiljö, dels på egna skiften, dels på skiften inom släkten och så är det andra som är intresserade av att få igång pollineringen. Så på den fronten ser jag inga begränsningar.

          2. Låter helt fantastiskt. Känns som något är på väg att hända inom svensk biodling. Vore verkligen kul om vi kunde hålla kontakten och dela erfarenheter. I vilken landsända håller du hus?

          3. Norra Dalsland – där barrskogsbältet börjar…

          4. Ok då är det inte mer än runt 15 mil emellan oss.

          5. Min relativt korta erfarenhet av just topplistkupor(endast 5 år)säger mig ändå att just Nordiska är som klippt och skurna för den typen av kupor inte minst i vårt klimat. Det är rätt sansade bin som inte förhäver sig. ”Vi tar inte på oss mer än vi vet att vi klarar av” vilket ger lugnare utveckling. Dessutom så slutar de med yngelläggningen relativt tidigt så de flesta kakor med både yngel och honung går ändå att plocka som rena honungskakor under invintringen. Snåla och sparsamma är de också vilket ger jämnare skördar, kanske inga toppskördar som andra bin kan ge goda år men förmodligen snittar de nordiska högre då de flesta år inte är speciellt optimala. Jag trivs mycket bra med dem och skall göra flera avläggare nu. Har fem drottningar på ingång den närmaste veckan.

            Tittade på sidan du rekommenderade. Verkar stämma bra med det förhållningssätt både du och jag försöker anamma. Ser att han också försöker förstå bisamhället med metaforen superorganism. Skall titta närmare på hans texter om att se samhället som ett medelstort djur.

            Jag försöker ändra mina invanda attityder och inte ifrågasätta bina så mycket. Hitta respekten för minst 50 miljoner år som art, kanske 150. De kan detta med att vara bin. 🙂 Jag låter dem bestämma och välja så mycket som möjligt och jag litar på att de gör bättre val än vad jag skulle gjort. Försöker inte manipulera dem(lura) så mycket heller. Jag är ingen speciellt duktig iakttagare själv men hoppas kunna utveckla detta med flusterobservationer fram över.

            Jag har lagt upp några intressanta föreläsningar i några inlägg som jag tror du skulle tycka om.

            Dels om binas beslutsfattande

            http://småbruk.se/biodling/bisamhallet-den-demokratiska-monarkin/

            och en om propolis som är intressant eftersom vi inte tar hand om det så bra här i landet.

            http://småbruk.se/biodling/biodlingens-produkter-propolis/

            De är väl värda att se.

  2. […] jag förordar flusteröppning mitt på långsidan enligt detta inlägg eller på samma sätt men i nedre kanten krävs ett förtydligande inför invintringen. Precis som […]

  3. Jag har hört påståendet att bin lastade med pollen och nektar är behjälpta av en landningsplats framför flustret. Ofta har kupor någon slag av utskjutning vid flustret. Upplever du det som helt problemfritt med fluster som enkla hål i kupan eller finns det några nackdelar jämfört med konventionella fluster?

    1. Hålen i kupan är runda och ofta flyger bina rätt in, ibland landar de på väggsidan och går in. Inga problem och du slipper snö som täpper till och fåglar som sitter och pickar bin.

  4. Verkar som om det är lite strul med disqus. Har fått en kommentar som jag inte lyckas få ut på sidan som frågar om det inte är några problem när man inte använder flusterbräda.

    Det är inga problem utan bina flyger rätt in i hålen som är betydligt större än ett lågt fluster i en ramkupa. Mina hål är 25 mm i diameter. Flyger de inte rätt ut landar de på väggen bredvid hållet och vandrar in. Jag har inte behandlat kuporna runt flusterhålen eller bakom periskopen på de kupor som har det. Vid start går bina ut på väggen bredvid flustret och flyger iväg.

    Står kupan på ett utsatt ställe och det blåser mycket så kanske det blir lite jobbigare för bina och man kan överväga att ha något som underlättar landning. Bättre placering på kuporna går före men det är inte alltid det går att ordna det optimala läget.

Kommentera