Publicerad

Bygga Tbh kupor 2: Flustret

Uppdatering: OBS! Jag har flyttat ned flusterhålen så att de precis skyddas av huvens nederkant. I princip ingen periskopverkan men huven är fortfarande lika stor då den skyddar mot vind där bina sitter på vintern.

Sedan tidigare har jag två horisontella topplistkupor. Dessa är tilläggsisolerade med 45 mm linisolering. Även botten är isolerad dock något tunnare. Under de tre vintrar jag haft dessa kupor har jag inte haft några förluster.

Jag har beslutat att utöka bigården till runt 20 samhällen och kommer att tillverka ett antal olika varianter av denna kupa för att pröva olika lösningar och hitta bra tillämpningar för vårt klimat. I år har jag tillverkat 5 stycken kupor med en del tillämpningar som skall prövas. Trågets innermått kommer att vara det samma som tidigare då jag är mycket nöjd med dessa. Jag använder de mått som Chandler föreslår i sin bygginstruktion som finns att ladda ner här.

Då jag vill expandera min biodling har jag gjort trågen 1500 mm långa istället för de annars rätt väl tilltagna 1200 mm. Detta för att ha möjlighet att ha två samhällen i varje kupa om det skulle bli nödvändigt.

Jag kommer nedan att redogöra för de ändringar jag gjort utifrån Chandlers mycket välgjorda beskrivning. Då ett av syftena med kupkonstruktionen är just att som rubriken ovan säger hålla det enkelt är detta försämringar i detta avseende då konstruktionen blir klart mer komplicerad. Viktigt att framhålla är att det på inga vis är nödvändigt att komplicera det hela utan Chandlers instruktioner duger mycket bra med ett par modifieringar. Ta bort nätbotten och gör en löstagbar träbotten istället. Dessutom kan det de flesta vintrar vara lämpligt att bädda in bina med ett täcke över topplisterna och ner på sidorna så även avdelningsluckorna isoleras.

De modifikationer jag gjort nu är inte prövade fullt ut ännu och är i huvudsak inspirerade av diskussioner som sker på Biobees forum bland biodlare från hela världen som försöker utveckla den Naturenliga biodlingen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Tråget i prototyp 1

Som ses på bilden är själva trågformen precis som vanligt men det som den insatte lägger märke till är de högt placerade 25 mm stora flusteröppningarna. Både de tre på framsidan och de båda i respektive ände på baksidan. På baksidan ses också ett rejält observationsfönster och en dubbelvägg med luftspalt emellan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Periskopfluster på framsidan.

Flustret

Detta med placering av flusteröppningar är något som diskuteras och prövas runt om i världen. Skall det vara högt, lågt eller mitt emellan. Skall de sitta i gavlarna, mitt på de lutande långsidorna eller rent av på långsidan men nära gaveln. Det kan låta som riktiga pettimeterdiskussioner men placeringen av flustret får en mängd olika konsekvenser. Jag har valt att börja pröva högt placerat fluster mitt på långsidorna för jag tror att det är den bästa lösningen. Nästa års kupbygge kommer ändå att omfatta minst ett par kupor med fluster högt men nära gavlarna för att kunna göra jämförelser.

När flustren befinner sig på den lutande långsidan är det mycket svårt ja näst intill omöjligt för möss att ta sig in i kupan genom flustret. Även fåglar får det mycket svårt att sätta sig och ”picka” bin. Jag har under de fem år jag använt dessa kupor med flustren på detta vis aldrig haft några problem med varken möss eller fåglar.

Vid placering av flustret mitt på långsidan vinner man också fördelen att kunna inspektera bisamhället från båda håll istället för som vid gaveln att du måste börja bakifrån. Dessutom öppnar sig möjligheten att ha svärmar, parningssamhällen osv vid varje gavel. Du får möjlighet till två extra mindre samhällen istället för en. Ytterligare en fördel är att när du skördar eller av annan anledning vill borsta bina av några kakor  kan du ta upp en kaka och borsta av dem på andra sidan. Då slipper de bli avborstade igen när du tar nästa kaka osv. De kan bli rätt sura efter att ha blivit avborstade några gånger.

Att placera flustren högt har åtminstone en positiv egenskap, förmodligen minst två. De organiska syror som används vid ekologisk bekämpning förekommer naturligt i bikupor. De är tyngre än luft och rinner helt enkelt ut genom flustret i kupor med flustret vid golvet. Om binas utrymme är tätt nertill kommer koncentrationen av organiska syror att öka. Givetvis inte till bekämpningsnivåer men det är inte helt otänkbart att det besvärar varroakvalstren något. Förutom detta så brukar det hävdas att bin som kommer in nere vid botten får kvalster på sig som annars skulle fallit till botten. Vid hög placering kommer de in ovanför eller åtminstone i överkant på ynglet.

Den stora nackdelen med högt placerat fluster, speciellt om ingången är mitt på långsidan är dels att det kan blåsa rätt in bland kakorna och att värmen som stiger uppåt vädras ur på ett mycket ineffektivt sätt. För att eliminera dessa båda nackdelar används sk periskop (se bilden ovan). Det förhindrar att det blåser rätt in och bina går in i underkant och vandrar upp till ingångshålen. Värmen vädras inte ut heller.

En annan positiv effekt med ett så stort periskopfluster som på bilden ovan kan anas om man tittar på de topplister som är med på bilden. Det är tio lister och jag brukar normalt använda åtta vid invintring. Alla listerna befinner sig bakom det extra skyddet. Ingen vind träffar kupväggen direkt där listerna befinner sig. Ett bra extra skydd på vintern. Lägg märke till att det på bilden är en monterad djupbotten. Skarven mellan tråget och djupbotten syns tydligt på bilden. Iaktta detta för att få rätt uppfattning av hur långt ner detta periskop går på trågets sida. Det är ca 50 mm från nederkanten av tråget för att få så stor dubbelvägg som möjligt på vintern. Den dubbelvägg som skapas har gjort att jag gått ner till endast 28 mm tjocklek på framsidan.

OBS! Vid användning av periskopfluster är det viktigt att det inte finns några hinder för det bina kastar ut genom flusterhålen, t.ex döda bin. Således ingenting i underkant på periskopet och ett ordentligt avstånd. Jag har 30mm mellan trågets vägg och periskopets skiva.

// Patrick Sellman