Publicerad

Biodling på enkelt vis 3: Grundläggande skötselmetoder

Skötsel av bisamhälle i full skyddsutrustning
Skötsel av bisamhälle i full skyddsutrustning: Foto Anders Tedeholm

Vanligtsvis brukar man säga att biodlingsåret börjar med invintringen på hösten eftersom den är av avgörande betydelse för utvecklingen följande år men eftersom nybörjare oftast skaffar bin i början på sommaren så börjar vi där.

Har man flustret på mitten på det sätt som jag har är grundregeln att man har två outbyggda lister på var sida och så fort de har börjat bygga på den näst yttersta så sätter man dit en ny. Vid detta arbete behöver du inga skyddskläder utan det är något man bara gör när man ändå går förbi t.ex när man skall kolla äppelblomningen. Har du inspektionsglasglas på ena långsidan så behöver du inte ens öppna kupan för att kolla. Så lite störning som möjligt. Det är dock ingen stor störning att ”glutta” lite på avdelningsluckan* heller.

Reser man bort eller av annan anledning inte hinner kolla så mycket under framför allt maj och juni så sätter man givetvis dit fler lister, kanske mer på ena sidan om man ser att bina gärna går åt det hållet med sitt honungslager. Detta blir extra viktigt om det är en period med fint väder. Vädret styr också hur ofta man behöver kolla. Det kan gå väldigt fort med expansionen just under dessa månader, beror en hel del på vilken biras man har också. Nordiska har den lugnaste expansionen och crainer den explosivaste. Nordiska är perfekt för detta sätt att hålla bin.

Honungsskörden går till så att man skattar efterhand. Jag går ut och hämtar några kakor då och då när det varit fint väder och de hunnit täcka cellerna. Borstar av bina från kakan med gåsfjädern eller biborsten och skär därefter ner kakan i hinken. Blir inte så mycket jobb då, mer en liten kul grej och det passar min personlighet bättre. Har man några få kupor så gör det även att det räcker med den mycket enkla utrustning som jag beskrivit i ett annat inlägg om utrustning. Om man tycker det är roligt med sorthonung så har man alla möjligheter till det vid denna skördemetod.

Jag skördar så jag får honung men tar mindre frampå hösten. Utfodrar dock alltid bina med sockerlösning också så de får fylla på förråden. Idealet är mycket honung åt bina som vinterfoder. Man behöver inte skatta ofta utan det är framför allt platsen i kupan som avgör. Jag upplever dock att vissa samhällen stimuleras av att inte ha stora honungsdepåer men det är mer en känsla. Ta aldrig bort för mycket honung utan se till att bina alltid har lager om det blir dåligt väder under en längre period eller om du lärt känna dragförhållanden där du har dem inför en lucka i draget då det inte finns så mycket för dem att hämta.

När det gäller att dämpa svärmlusten så är det på det viset att när bina expanderar yngelrummet så har de en ren foderram närmast i båda ytterkanter där de också har stora pollenförråd. Ibland är det nästan bara pollen. Det händer ofta att drottningen inte går förbi dessa och därmed kan yngelrummet bli för trångt. Jag brukar göra så att jag märker dessa foderkakor uppe på listen på enklaste sätt. Vid behov kan jag sen under maj -juni sätta lister i ytterkant på yngelrummet dvs på insidan av dessa foderkakor för att därmed ge mer utrymme för drottningen att lägga ägg. Det är viktigt att dessa lister aldrig sätts så att de delar yngelrummet utan ytterst mellan foderramen och yngelrummet. Är det bra förutsättningar så sätter du en på varje sida. Kanske gör du detta en gång till vid bra väder, produktiv drottning och starkt samhälle.

I september efter Ljungdraget och eventuell slutskörd så invintrar jag på 8 lister av den storlek som framgår av inlägget om mallar och formar. Jag har nordiska bin, 10 kan vara lämpligt för t.ex ligustica/italienska/gula bin. Det beror också på samhällets storlek vid invintringen. Ge dem inte onödigt mycket utrymme. Är det små samhällen så ge dem färre lister. Gamla täcken över och nerför avdelningsluckorna på sidorna får bli vinterisolering. Jag ger bina alltid möjlighet att fylla på förråden med sockerlösning även om jag lämnat mycket honung. Hur mycket beror på den uppskattade honungsmängden. Mer om utfodringsmetoder längre fram. Under själva invintringen kan det även vara lämpligt med bekämpning av Varroakvalster men det får också bli ett eget inlägg.

*Det som på engelska kallas followerboards och utgör det flyttbara sidoväggarna inne i tråget heter på svenska sedan trågkupornas tid avdelningslucka. Jag kommer att använda det ordet framöver.

//Patrick Sellman

12 thoughts on “Biodling på enkelt vis 3: Grundläggande skötselmetoder

  1. Jag snubblade på din blogg och tycker att detta verkar helt fantastiskt Nu vill jag också börja med biodling men hur kommer jag i gång? Kan du inte anordna en kurs eller ge privatlektioner?

    1. Vad roligt att du uppskattar min blogg och blir nyfiken på biodling på det mycket enkla sätt som jag försöker förmedla. Det är min ambition att försöka sänka trösklarna så fler börjar.

      Det är min mening att försöka vara mentor åt de som inte har någon i närheten. Du är välkommen med frågor i kommentarsfälten om det nu inte är så att du är en Kerstin i närheten för då kan du ju komma hit och hälsa på.

      Jag har en liten kurs på fyra halvdagar vid Självhushållningskursen på Södra Viken. Vi har haft den första träffen.

      Var bor du?

      1. Jag bor i Arvika. Det är inte långt från Södra Viken. Har du någon mailadress?

        1. Ja mitt förnamn.efternamn snabel a gmail punkt com
          Är det frågor om själva biodlingen så är det bra om vi tar dem här så fler får glädje av svaren och frågorna.

          1. Ja det har du rätt i. Okej.

            Jag tycker filosofin med naturligt biodling känns väldigt rätt. Jag har alltid varit intresserad av biodling men det har verkat vara alltför krångligt och stora problem med varroa. Tack vare din blogg har jag nu fått upp ögonen för att det finns ett annat sätt som verkar vara det enda vettiga sättet att bekämpa varroa nämligen att inte göra det. Att låta de svaga samhällena dö och att istället föröka de starkaste. Att inte köpa inavlade drottningar som inte är anpassade till den lokala omgivningen utan att istället främja ett så brett genmateriel så möjligt med vildparning.

            Så det jag behöver för att komma igång är en bikupa och ett bisamhälle och helst skulle jag vilja köpa båda av dej eftersom du redan har kommit en bit på väg med aveln och dels för att få en färdig modell hur bikupan ska se ut. Du startade ju också med NordBi och de borde ju vara de mest anpassade för att överleva i det svenska klimatet.

            En annan sak. Hur kontroversiellt är det med naturlig biodling? Om jag har förstått det hela rätt så sätter naturlig biodling och konventionell biodling käppar i hjulet för varandra. Konventionella biodlare sprider gener från bin som inte klarar sig själva och naturliga biodlare sprider varoa, åtminstone till en början. Blir andra biodlare i närheten sura? Det enda jag kan tänka mej att bekämpa varroa med är pudersocker.

          2. Ja det är nog så att fullt så radikal som du skriver är jag inte. Jag brukar uppmana nybörjare att lära sig minst en av de sk ekologiska metoderna och de är faktiskt inte så krångliga.

            Min tankegång är den att det inte är någon särskild åtgärd som är den magiska nyckeln mot varroa utan att försöka göra så många som möjligt av de saker som skulle kunna hjälpa bina i dess kamp mot varroa men också andra sjukdomar. Inte minst de virussjukdomar som följer med att bina blir försvagade av varroan.

            När det gäller avelsarbetet så har jag inte kommit så mycket längre än de flesta i Sverige. Min avsikt är att försöka skaffa så mycket genetisk material som möjligt av det Nordiska biet. I och med att bina bygger celler fritt så blir i princip alla samhällen sk drönarsamhällen med upp till 20% drönarceller inför svärmsäsongen/parningssäsongen. Generellt så föreställer jag mig att det är så att starkare samhällen kommer att producera mer drönare även om det givetvis kan vara genetisk betingat hos en del att producera mer drönare trots en ringa storlek. De samhällena byts ut. Att ha så många olika genuppsättningar som möjligt i drottningens spermabblåsa är en av de åtgärder som jag är övertygad om hjälper dem. Hon skall ha så många olika drönarsamhällen som möjligt att para sig med.

            Du har uppfattat konflikten rätt och det är viktigt att vara medveten om den. Det är ingen idé att bedriva den radikala biskötsel som du nämner om det finns biodlare runt i kring som inte är inne på en liknande linje. Det blir skit för alla rent ut sagt.

            Hör med din lokala biodlarförening dels vilken ras de har och välj samma om de har en som alla eller nästan alla har. Vet att Crainer varit populär i väst. Sen kan det hända att de har samordnad varroabekämpning. Alla tjänar på om den följs. Sen kan man alltid diskutera om att tillsammans välja andra vägar.

            Det nordiska biet har tex den längsta yngelfria perioden under vintern vilket förmodligen är en av de faktorer som kan bidra till bättre överlevnad och motståndskraft förutom den högre härdigheten totalt sett.

            Bor du inne i själva Arvika kommer det inte vara populärt om du återsmittar de andras samhällen då jag misstänker att det är relativt tätt med biodlare där.

            Jag håller på att expandera min egen biodling så för tillfället har jag inga bin till salu. Under kommande helg så är jag i Nora på en mässa och visar upp kupa och min mycket enkla utrustning och förhoppningsvis får jag möjlighet att både beskriva och diskutera biodling. Samtidigt så skall jag känna av eventuellt intresse av att bygga och sälja dessa kupor, kanske i olika modeller med eller utan bin. Har begärt ett antal offerter på material. Skall även kolla om det är realistiskt med att köpa bearbetning i de volymer som kan bli aktuella.

            Det kommer artiklar inom en relativt snar framtid dels om hur jag bygger mina nuvarande kupor som jag gärna skulle vilja testa något år åtminstone men också om vilka de olika åtgärderna vi skulle kunna vidtaga för att stötta bina i den svåra tid de har just nu.

            Se det här sättet att odla bin som ett väldigt enkelt, roligt och billigt sätt att odla bin på. Sen får vi bygga upp erfarenhet och försöka hitta nya vägar tillsammans.

            Avslutar att återigen påpeka att har man andra biodlare runt sig är det mer viktigt att vara överens än att göra på ett speciellt sätt. Det är som vanligt både för och nackdelar att vara flera.
            Vilken kuptyp du väljer har dock de andra inte med att göra så länge det är rörligt bygge och går att inspektera samhällena vid behov.

          3. Tack för goda råd. Jag håller tummarna för att din expansion går bra och att du kanske har både kupor och bisamhällen till försäljning i framtiden. Jag kan vänta. Det är ingen brådska, först behöver jag nog skaffa mej lite praktisk övning och kanske gå en kurs i biodling.

          4. Ja en biodlingskurs så man får den där första hanteringsvanan och så man ser vad som är vad, olika typer av celler, bin, hur de lever och en allmän sjukdomskunskap är inte så dumt om man inte känner någon biodlare.

  2. Hej och tack för en fantastiskt bra blogg.

    Hur går du tillväga när du invintrar på åtta ramar?
    Du skär ner honungskakor i hinken, men vad gör du med de andra kakorna? Skär du bort dom också tills det återstår åtta att vintra in på?

    På våren sen, hur gör du då med foderkakor som fortfarande är fulla? Om det ytterst av de åtta ramar som det invintrades på sitter en ram med foder, kan inte den då bli ett hinder för drottningen att utöka yngelrummet?

    1. Hej Pedro
      Trevligt att du uppskattar min blogg.

      Ja jag skär ner alla kakor med honung utom de åtta -tio de får invintra på. Om det skulle vara någon tom så spar jag den givetvis. De nordiska bina har två stora fördelar som passar extra bra just i denna typ av kupor. Dels har de den lugnaste vårutvecklingen och dels slutar de tidigast med yngelläggningen på hösten. Det innebär att det mesta ynglet är utkrupet i samband med slutskattningen.

      Faktum är att de Nordiska även en sådan vinter som den vi hade i år har flera foderramar kvar. Hos oss var den en månad längre än normalt. Bina brukar äta sig in i förråden på våren i underkant på foderkakorna så det blir plats för yngel. Fast jag brukar som jag nämner i inlägget ovan sätta en tom list mellan foderram och yngel men aldrig mellan två yngelkakor. Beroende på väder, bistyrka osv kan jag välja att sätta en på ena sidan om yngelklotet eller en på var sida. Beroende på hur det utvecklas kan jag upprepa detta senare.

      Förutom detta har jag som en regel att i början på säsongen sätta två tomma lister ytterst på båda sidorna. När de bygger på den näst yttersta sätter jag dit en till osv tills det blir full fart då sätter jag dit fler så de får gott om plats. Det kan byggas ut fort i maj -juni bra år.

      Jag gillar finliret i början på säsongen med dessa kupor. De är som de gamla trågkuporna, man kan utöka så sakteliga med enstaka list/ram istället för att lasta på en hel tioramarslåda ovanpå.

      I de nya kupor jag byggt, de du kan läsa om här på bloggen har jag ett stort inspektionsfönster så jag ser hela utvecklingen utan att behöva störa bina i onödan och kan tillsätta lister vid rätt tillfälle.

  3. Hejsan Patrick,

    Trevlig artikel du fick in i senaste numret av tidningen Åter (4/14). Jag såg att du hade med en bild av en svärmningskupa. Har funderingar på att bygga en i vinter. Har några funderingar om det är OK för dig? Hur många listers bredd kan vara lagom? Sitter flusterhålen på sidan eller gaveln? Hur många hål och hur stora (normalt är de ju 25 mm)? Bestryker du listerna med vax eller hänger du upp en bit vaxkaka för att locka in svärmen? Ja det var lite funderingar.

    Conny i Lerum

    1. Hej Conny
      Kul att du gillade artikeln. Jag har skrivit om själva kupan i ett inlägg som du hittar här. http://småbruk.se/biodling/svarmfangningskupor-sma-kombikupor/#comment-556

      När det gäller att öka attraktionskraften för bostaden så är bl.a en lite äldre vaxkaka ett sätt men det finns restriktioner för att minska risken för spridning av sjukdomar. Jag kommer skriva ett inlägg om det också inom kort.

      Lyssna gärna på Tom Seelays föreläsning som jag länkat till i inlägget om svärmkupan.

Kommentera