Publicerad

Biodling på enkelt vis 4: Kakornas hanterbarhet

Det florerar en del påståenden om att det skulle vara svårt att hantera topplister med fullt utbyggda kakor. Det är det inte. I jämförelse med trådade ramar med vaxmellanvägg så är topplister givetvis mycket skörare men inte värre än att med lite eftertanke och varsamhet går det fint att både flytta, inspektera osv.

De kupor jag använder har ca 25 graders lutning på långsidorna vilket medför två stora fördelar. Bina bygger inte fast kakorna så mycket mot långsidorna. Yngelkakorna i princip ingenting och tyngre honungskakor förstärks med några centimeter överst mot långsidorna vilket lätt lossas med kniven. Den andra fördelen är att tyngdpunkten på kakan flyttas närmare listen vilket ger mycket lägre brytkrafter i kakan. Höjden på tråget ger en höjd på knappt 30 cm på kakorna vilket medför att det ofta läggs honung i överkanten närmast listen och yngel som är betydligt lättare i  den nedre delen.

Lätthanterliga kakor
Lätthanterliga kakor

Bilden får visa att det går att hantera kakorna rätt mycket trots frånvaron av ramarnas alla förstärkningar. Kakan på bilden är dessutom extra bred då bina byggt emellan två lister. Det ger större tyngd i kakan. Att göra på detta vis med en stor fullastad honungskaka är inte att rekommendera men de behöver å andra sidan inte inspekteras på samma sätt som yngelkakorna.

//Patrick Sellman

28 thoughts on “Biodling på enkelt vis 4: Kakornas hanterbarhet

  1. Inga italienare här inte!
    Inga grannar som kör italienskt heller?

      1. Nej, jag bara skrev litet slarvigt om dina bin….
        Dina bin är mörka, tyx det….

        1. Det stämmer 🙂
          Det är nordiska bin. Är förmodligen de som passar allra bäst till denna typ av kupor med sitt sansade utvecklingstempo på våren. Blir inte trångt så fort då de måste bygga ut sina kakor själv varje vår. Dessutom slutar de med yngelläggningen tidigast av alla på hösten. Det är bra så eventuellt yngel hinner kläckas ur inför slutskattning och invintring. Detta förutom en överlägsen klimatanpassning.

          Köpte 4 drottningar till för avläggare i år med annan bakgrund. Kommer att fortsätta så i några år för att samla så mycket genetiskt material som möjligt av denna ras.

  2. Kan bara hålla med. Det är faen så mycket enklare och trevligare att hålla på med bina när man har dem på toppribbor. Har man inte märkt det tidigare, så gör man det nu när det är dags för invintring.

    1. Hur märker du att invintringen går lättare med topplister? Jag håller med dig givetvis möjligen med undantag för ”monsterkakor”, extrabreda fulla honungskakor där bina hoppat över en list och gjort en enda kaka under två lister. De blir tunga ( och därmed sköra) men det tar jag gärna. 🙂

      Intressant att höra mer om dina erfarenheter.

      1. Nu är det ju så att allt går lättare med toppribbor. Hade två samhällen på LN och min tanke var att konvertera dessa till toppribbor. Men som alltid i biodling händer det grejer som man inte väntat sig. Det ena samhället lokaliserade en lind i skogen och flyttades dit, med resultat att det blev en massa honung. Så de blir kvar i sina lådor över vintern för konvertering och delning till våren. Det andra samhället gjorde jag en avläggare från, med en oparad drottning från Nordbi. Den avläggaren har utvecklats till ett hyfsat starkt samhälle i min första NTBH-prototyp. Ett par veckor efter avläggaren svärmade de kvarvarande bina och de hamnade i en WAM-prototyp och de har utvecklats bra. Detta samhälle ska ner i NTBH-prototyp II för invintring. De kvarvarande bina har tagit fram en egen drottning och utvecklats till ett starkt samhälle, De får vara kvar i LN till våren då de ska delas och ner i tråg. Så nu har jag två på LN och två på toppribbor.

        Min tanke med WAM-trågen är att ha dessa som ”produktionstråg” och NTBH-trågen för övervintring. Alltså – att bina slås samman till starka övervintringsdugliga samhällen i NTBH-trågen för att delas ner i WAM-trågen på våren. För att sedan placeras ut i landskapet, då helst i närheten av goda nektargivare. Allt enligt ”Janos” modell => http://www.bisidan.se/blogg/slutord-fran-jano.html

        Jag har gjort nätbotten på mina NTBH-tråg och enligt ”Jano” så har han haft mest lyckade övervintring med öppen botten i sina samhällen både vad gäller LN, Svea och trågkupor (vilka han förordar). => http://www.bisidan.se/blogg/min-biodling-i-praktiken-invintringen.html

        Jag har följt ditt råd ang excenterslås, så jag har full flexibilitet. Vad är din uppfattning, öppen eller stängd botten i toppribba?

        Mina NTBH-tråg är en sandwichkonstruktion av OSB-skiva (som blev över från hönshusbygget…) med kutterspån som isolering. Alltså: skiva, kutterspån, skiva. Byggda och håltagna enligt din modell.

        Nu ska jag ut och fodra.

        1. Jag läste de båda länkarna och jag kan säga att om du gjort kuporna minst 120 gärna 150 cm långa med extrafluster vid gavlarna så är dessa TBH kupor perfekta för både infångande av svärmar eller svärmförhindrande avläggare. De är i princip som de gamla Smålandskuporna som var en trågkupa med fluster mitt på långsidan och plats för svärmar med ett extrafluster vid varje gavel. De var till för bygder med starkt ljungdrag på hösten då svärmen slogs ihop med modersamhället för att skapa ett riktigt starkt dragsamhälle mitt i ljungdraget. Min far bygde två sådana för ca 35 år sedan så de tillsammans med en Skälderhuskupa utgjorde vår första bigård. Jag tyckte mycket om dessa Smålandskupor. Kanske därför jag känner så starkt för den utformning av tbh kupan jag använder nu.

          Jag utesluter inte svärmförhindrande avläggare men jag grundar min skötsel på en större tilltro till binas egen kompetens att vara bin än jag gjorde förut. Jag undviker i största möjliga mån att manipulera bina på det sätt som Jano beskriver. Mina iakttagelser säger mig att bina kan dra ner på yngelproduktionen själva mitt under sommaren trots hyfsat drag.

          Om jag var tvungen att åka iväg hela dagarna under svärmperioden eller hade utbigårdar så skulle jag kunna tänka mig att göra en sådan delning i svärmförhindrande syfte. Nu gör jag avläggare om det inte blir tillräckligt många svärmar just av den anledningen att jag expanderar. Personligen föredrar jag att fånga svärmar då de har sådan enorm virilitet och kraft till utveckling men det beror på att jag är ute och arbetar i trädgårdende flesta fina dagar i Juni och har full uppsikt på bina. Jag kommer också att utveckla detta med fångstkupor framöver. Mer om det i kommande artiklar.

          Jag har inte bina för att i första hand få maximala honungsskördar/kupa utan för att jag är fascinerad av dem, mår bra av att arbeta med dem, bidra till säkerställandet av den Nordiska birasen, pollinering av både vilda och domesticerade frukter och bär men även floran i min närmiljö, skapa ett friparningsområde i min bygd med största möjliga genetiska spridning inom rasen och få till ett så naturligt urval som möjligt med viss vaksamhet på svärmlust och aggressivitet. Sen är jag glad om jag får honung till husbehov och gåvor till vänner. Extensivt och enkelt. Vill jag ha mer honung skaffar jag fler kupor istället.

          Jag avråder ifrån nätbotten på horisontella topplistkupor. Har man en uppstaplingskupa så invintrar man oftast på två lådor med foder i den översta där bina också kommer att sitta i klot. I Htbh kupan kommer nätet i princip i direkt kontakt med bina och vid långvariga köldperioder svälter de ihjäl då de inte kan flytta klotet.

          De två vintrar jag prövade nätbotten tappade jag båda mina samhällen. Det var långa köldperioder på en till två månader dessa vintrar. Satt fina samhällen med huvudet i cellerna, döda några cm från fint foder. Inte roligt. Efter att jag bytt till täta bottnar så har jag de senaste tre åren haft hundra procent överlevnad så även i år med de dåliga förutsättningar som var. Bina hade flera kakor med fint foder kvar sent i April. Ingen drivfodring eller annan manipulation utom några extra kilo sockervatten vid invintringen förutom den honung bina hade på de åtta lister de hade.

          1. Jag har rätt stora förhoppningar på mina djupbottnar som jag beskrivit i ett inlägg. Även om det är ett experiment än så länge.

            http://småbruk.se/biodling/bygga-tbh-kupor-4-djupbotten/

          2. Det blir alltså tät botten för trågen då.

            En iakttagelse – det ena samhället på LN hade inte längre något täckt yngel i motsatts till de tre andra samhällena som har gått om täckt yngel. De samhället utan yngel har 10 ramar fulla med honung (6 uppe, 4 nere) och mer eller mindre fullt med pollen i 6 ramar i nedre lådan. Det står mest soligt av mina. De står nu på sockerlösning för att fylla ut resten. Kan yngelbristen bero på att de tycker att det är dags för att trappa ner på verksamheten, lite tidigt kan jag tycka. Eller är det viselöst och vad gör man lämpligast då?

          3. Är det samma ras i alla samhällen? Olika raser är olika tidiga med att gå in i den yngelfria perioden. Tidigast är de nordiska vilket har två fördelar. Dels gör en längre yngelfri period det besvärligare för Varroa och dels underlättar det skattningen i Htbh kuporna då mycket av ynglet som brukar finnas i underkant även på kakor ganska långt ut har krupit ut så det går att skörda innan invintringen. Sägas bör att de Nordiska brukar sluta med äggläggningen i Augusti så det borde vara en del täckt en bit in i september men å andra sidan så kan bin göra på lite olika sätt ibland. Många gånger vet vi inte varför.

            Har du konstaterat om du fick äggläggning efter svärmningar osv i dina kupor eller kan den nya visen omkommit under parningsflygningen.

          4. Det aktuella samhället har inte svärmat och det ”ska” vara Nordiskt men friparad. Det fanns täckt yngel för två veckor sedan, när jag skattade en låda. Tilläggas kan att bina i samhället varierar väldigt i storlek och färg samt att drönarna är ”jättestora”. De drog ner en foderballong på några timmar.

            Bina hänger på flustret och det har samlats väldigt mycket drönare där i kväll.

          5. Är det drönare kvar fortfarande så talar mycket för att det är viselöst. De borde vara utkörda vid det här laget men har du haft ett jämnt och bra drag hela sommaren så kan de också dröja med att köra ut dem till slutet på Augusti och tvärt om är det uppehåll i draget kan de åka ut rätt tidigt på sommaren.

            Det är inte så att det är drönarslakten som pågår, att arbetsbina föser ut drönarna. Detta med viselöshet är svårt många gånger på sensommaren och hösten. På våren och försommaren under den kraftiga expansionen är det mer självklart.

            De verkar inte speciellt håglösa heller om de drog ner en ballong så fort. Ibland beter sig bina som sagt lite udda. Om de andra samhällena är i fin form och inte behöver förstärkning skulle jag nog ändå chansa på att de har en vise om du inte kan få tag i en parad drottning hos någon som kan avvara en reservdrottning. Då kan det vara värt några hundralappar för att vara på den säkra sidan.

          6. Drönarslakten var min första tanke, för arbetsbina och drönare svärmade runt kupan idag, nästan så det kändes som upptakten till svärmning. Men efter att jag fått dit foderballongen så lugnade det ner sig förutom att det hänger en massa drönare på flustret nu i kväll.

          7. Såg du min redigering av förra kommentaren? Jag tror du kan invintra samhället i lugn och ro.

          8. Idag var det ännu vimsigare runt kupan. På inrådan av herr Nordbi flyttade jag dit en ram med yngel och då blev det genast lugnt. Ska hämta en parad drottning av gott material i morgon. Är det inte det ena så händer det andra. Tråkigt blir det aldrig.

          9. Då var de väldigt oroliga med andra ord. Det och håglöshet är tydliga tecken på att det är viselöst. Bra att det verkar ordna sig. Inte så dumt att kunna komma åt parade drottningar så här års eller tidigt nästa säsong. Ibland är de viselösa på våren.

            Det är goda möjligheter att övervintra reservdrottningar vid gavlarna i htbh kuporna. Något att tänka på lite längre fram. Det går som sagt att övervintra småsamhällen på några få lister/ramar. Drar något samhälle upp svärmceller går de fint att göra en eller flera småsamhällen i reserv vid gavlarna med dessa. Jag ser en fördel i att bina själva väljer ut en drottning av flera celler än att jag skulle välja en åt dem och att de från början valt ägg och hela köret. Förmodar de är bättre på det än jag 🙂

            Jag gjorde fyra sena avläggare i år pga att beställda drottningar med nya gener kom så sent. Har drivfodrat dem hela tiden och kommer fortsätta med det. Blir kombinerad drivfodring och invintring. Hade inte tänkt störa dem mer i år men efter våra skriverier igår så öppnade jag och gick in några kakor och det fanns ägg i alla fyra avläggarna. Damerna jobbar på 🙂

          10. Då var den nya drottning parkerad i sitt nya rike, hon stiftade raka och fina rader enligt uppgift. Det är en friparad, mörk till färgen och uppdragen i ett mörkt samhälle.

            Bra idé med små reservavläggare i sidan.

          11. Ser ut som om mina fyra små avläggare som jag gjorde för sent för min egen smak ändå kommer igång fint. Finns nog en bra chans till fin övervintring. Man får tacka för den fina och långa Brittsommaren 🙂

          12. Den här sommaren går nog till historien – själv fick jag en ytterligare svärm 31 aug. De har redan byggt ut två ribbor och är i gång på en tredje. När jag fångande svärmen så tog jag en utbyggd ribba från ett annat samhälle för att enkelt fånga in dem.

            Problemet blev deras modersamhälle som nu stod med oparad drottning. Det löste sig som tur var med att herr Nordbi som fick en avbeställning på en nordisk drottning. Den är nu tillsatt och förhoppningsvis så blir det inga mer svärmar för i år.

            Av mina två samhällen jag tänkt invintra blev det fem!!!

          13. Tror aldrig att jag hört talas om en så sen svärm under mina 35 år som biodlare. Det är sådan kraft i naturliga svärmar att den säkert klarar sig under vintern.

            Riktigt roligt att det blev så mycket samhällen.

            Skulle det vara möjligt att få kontaktuppgifterna till din ”herr Nordbi” ? Jag vill ha tag i så mycket olika genmaterial som möjligt av di Nordiska. Du kan eposta dem om han vill vara anomym.
            förnamn.efternamn snabela gmail.com är min adress.

          14. Herr Nordbi är ingen mindre än Ingvar Arvidsson i Bengtsfors.

            http://www.nordbi.nu/Kontakt.html

          15. Ok tack 🙂

            Du får lägga ett gott ord för mig hos honom. Brukar vara stor efterfrågan på drottningarna.

          16. Han hade en ”gammal tbh” som han måste prova igen – efter att ha hört om mina och dina.

  3. Spännande blogg 🙂
    Jag har tänkt ett par år, att börja med bin. TBH är den väg jag vill gå. Hur mycket honung och vax kan man räkna med att få under en normal säsong från en kupa?

    1. Roligt att du uppskattar bloggen. Jag kommer att skriva några nya inlägg inför nya säsongen. Även sådant jag tänkt vänta med för att jag ville få mer erfarenhet men då jag ser att intresset är stort så får jag helt enkelt skriva att det är på försöksstadiet.

      Realistiskt bör du hamna på mellan 0-100kg/kupa och år 🙂
      Det beror på flera olika omständigheter, manipulerar du bina till extra stort yngelklot, årsmånen, invintrar du på honung osv.

      Generellt sett så får du lite mindre honung i en topplistkupa och lite mer vax. Du borde kunna räkna med mellan 10-50 kg honung i ett fullt utvecklat samhälle per år i en topplist kupa med ett snitt på runt 15-20 kg under förutsättning att du invintrar på honung och inte manipulerar dem till extra stort yngelklot och därmed ett större samhälle och förmodligen större varroa tillväxt mer stress för bina osv.

      Vad gäller vax så är det intressant. En del ekologiska biodlare med ramkupor har börjat använda tbhkupor just för att få mer vax och dessutom rent sådant. Då en mycket stor del av samhällena idag behandlas med bekämpningsmedel så är det svårt att inte få med det i vaxet om man köper. En stor del av vaxet roterar runt. I topplistkuporna så har du nästan enbart helt färskt vax i de skattade kakorna och använder du det till t.ex salvor borde det vara ovärderligt.

      Tycker lite synd om de som plockar örter och lägger ner sig på att göra fina salvor och sedan köper honungskakor med restgift i och smörjer på huden. De borde skaffa sig några topplistkupor för vaxproduktion. Jag har lite svårt att uppskatta hur mycket vax som skördas per år. Det är direkt kopplat till honungsproduktionen. ett bra år är det mer och tvärt om.

      Det man skall komma ihåg är att i en ramkaka är mycket av det vax som utvinns faktiskt den mellanvägg som man en gång satte dit. Bina bygger väldigt resurssnålt och optimerat. Med viss reservation för bristande minne så väger en kvadratdecimeter vaxkaka 9 gram. Det är inte mycket. ta det som en fingervisning och med en nypa salt då jag inte är säker.

      Jag brukar säga att tycker man att man får för lite honung eller vax så är det bara att bygga en eller ett par kupor till. Det är viktigare att det är roligt och trevligt, enkelt och lättsamt med biodlingen om det inte är för kommersiellt bruk. Det är väl egentligen viktigt då också men kravet på optimering av avkastning på insatta resurser blir lite viktigare. Beror på vilka syften man har med biodlingen.

      Det blir inte många timmar per kupa och år utan snarare brukar det bli för lite för nybörjaren som blir intresserad och nyfiken. Kan ju inte störa samma stackars samhälle hur mycket som helst 🙂

      1. Tack för ett bra svar!

        Att tbh ger mer och bra vax gillar jag. Det blir allt till att ta fram verktygen i vår och börja snickra.

Kommentera