Publicerad

Biodling på enkelt vis 5: Invintringen

Uppdatering: 18/08 2014

Då jag förstått att uppdateringen nedan tagits på mycket stort allvar ser jag att jag får komma med ett förtydligande. Jag ser inte risken som stor för delade vinterförråd under normala förhållanden i denna typ av kupor. I själva verket så är min erfarenhet att åtgången på foder under de månader som bina inte kan flyga ut så liten att det är anmärkningsvärt. Däremot så är det viktigt att det finns foder över efter vintern för expansionen på våren då bina i princip äter sig in i kvarvarande förråd och omvandlar dessa till yngel. Var fodret då finns är inte på något sätt avgörande utan något som bina hanterar.

Beroende på hur dina fluster sitter så använd ditt omdöme huruvida några skall täppas till. Sitter de relativt högt kan det blåsa mer eller mindre rätt in så korka då igen två av de tre och lämna en på kanten. Gör detta i tid så ordnar bina till det så som de vill ha det på bästa sätt utifrån rådande förutsättningar. Däremot är det inte så bra att ändra saker för sent på hösten då bina kanske får det svårt att optimera förhållandena efter nya förutsättningar.

Ett alternativ kan vara att göra en liten skärm som monteras över flustreröppningarna. Som mindre varianter av de periskopfluster jag skrivit om. Denna skärm kan gärna vara permanent.

Huruvida de har foder på båda sidor om yngel klotet eller ej är inte avgörande för vinteröverlevnad och skall ses snarare som en liten riskfaktor som kan minskas.

Jag har själv inte råkat ut för detta under de fem första åren då jag inte tog hänsyn till detta.

Uppdatering: 1/12 2013

Då jag förordar flusteröppning mitt på långsidan enligt detta inlägg eller på samma sätt men i nedre kanten krävs ett förtydligande inför invintringen. Precis som i ramkupor finns det en nackdel med denna placering av flustret jämfört med en placering vid ena gaveln. Med flustret vid gaveln placeras yngelrummet i den änden och honungsförråden innanför. Vid invintringen börjar bina vid yngelrummet där det är urkläckta tomma celler. För att göra vinterklotet så kompakt som möjligt kryper nämligen bin in i de tomma cellerna som annars bara skulle utgöra tom luft inne i klotet. Efterhand som vintern avlöper rör sig klotet längre och längre in i kupan och vinterförråden. Detta är den som jag ser det enda och stora fördelen med flustret vid gaveln.

Om yngelrummet ligger i mitten med honungsförråd på båda sidor finns det risk för att bina börjar vintern vid de tomma yngelcellerna och sakta äter sig in åt endera hållet. Vintern blir lång och innan den är över har bina nått avdelningsluckan. Där svälter de ihjäl trots de stora förråden i andra änden av kupan. De kan inte flytta sig över så stora tomma ytor i stark kyla. Detta är den enda nackdelen med flustren på mitten men är egentligen inget större problem då det är lätt åtgärdat.

Det finns flera sätt att förebygga detta. Ett vanligt sätt bland de som inte skattar på hösten utan ser om det är något över på våren är att låta bina enbart bygga åt ena hållet under säsongen. All utökning sker åt ett håll, ofta ser man åt vilket håll bina helst bygger och låter dem göra det. Inga tomma lister åt det andra hållet. Då blir det  organiserat på samma sätt som vid gavelfluster.

Det andra sättet som jag praktiserar än så länge är att helt enkelt organisera de lister man invintrar bina på enligt ovan vid slutskattningen. Jag förstärker viljan att börja med vinterklotet vid den avdelningslucka som är närmast yngelrummet genom att stänga till de två flusterhål som ligger närmast vinterförråden med champagnekorkar. Endast det hål som är närmast ovan nämnda avdelningslucka är öppen. 

 Det är också något att tänka på när man borrar flusterhålen vid själva tillverkningen av kupan. Att de placeras en bit upp på sidan och inte precis vid botten för att minska risken för igentäppning.

Bland traditionella biodlare är det vanligt att man hör följande påstående. ”Bina blir sjuka om du invintrar på honung, ge dem socker istället. Det är det enda som fungerar.” Om vi betänker det faktum att bina är en av de mest framgångsrika arterna som lever idag med minst 50 miljoner år på nacken, kanske upp emot 150 miljoner år och att vi haft vitt socker tillräckligt billigt i lite drygt 100 år så får man nog fundera ett varv till. Lägg till att våra bin faktiskt har svårt att överleva nu för tiden trots detta ”fina” vinterfoder i form av rena kolhydrater.

Jag bryr mig inte om att gå in i detaljer på vad honungen innehåller utan nöjer mig med det faktum att honung borde vara det bästa fodret eftersom arten varit så framgångsrik och utvecklat just detta foder för att lagra energi. Lägg därtill den förmåga till optimering av i princip allt som man blir så imponerad av hos bina när man lär känna dem mer.

Bina som tvingas leva på sockerlösningen sitter dessutom instängda i en kall och många gånger fuktig miljö i sina kupor under många månader i sträck, i stora delar av vårt land närmare ett halvår ibland. Det är just här som förespråkarna för socker kommer in. De menar att bina får utsot, de kan inte hålla sig utan släpper sin avföring inne i kupan innan rensningsflygningen på vårvintern. Detta p.g.a. av alla mineraler i inte minst hösthonungen. Detta kan vara en riktig iakttagelse inte minst då många biodlare är just duktiga på iakttagelser men vad beror det i så fall på.

Till att börja med så har vi under över 100 år försökt utplåna det bi som är anpassat till vårt klimat med långa vintrar och för det andra har vi satt dem i ramkupor. De bin som togs hit från Medelhavsområdet visste knappt vad vinter var och fortsatte inledningsvis med yngelproduktion ända fram till jul. Som kontrast kan nämnas att de Nordiska bina minskar yngelproduktionen redan i Augusti och förbrukar betydligt mindre vinterfoder och verkar rent allmänt ha en högre förmåga att hålla tätt fram till rensningsflygningen. Detta som en lokal anpassning.

Vad gäller ramkupan så ökar foderförbrukningen i dem beroende på alla träramar och all luft som finns runt om och över ramarna. Mer volym per kakyta att värma och dessutom blir det svårare för bina att styra inomhus luftströmmarna jämfört med en bostad där de bygger tätt ända upp i taket och på vintern även mot sidorna där de finner det lämpligt.

Där var sockret totalsågat hoppas jag och hur gör då jag? Jo jag invintrar på socker, ibland och delvis. I första hand invintrar jag på honung och bina har en bra förmåga att anpassa sig efter förråden även om det finns risk för svält om de är alldeles för små. Jag ger mer eller mindre regelmässigt bina åtminstone några kilogram sockerlösning på hösten som komplement och har jag som i år gjort sena avläggare(pga sena drottningar från odling) så blir det i huvudsak socker även om de fick med sig en del honungskakor från modersamhället. Jag eftersträvar enbart honung men har faktiskt inte vågat sluta helt pga av över 35 års användning av det. Hoppas komma dit men det kommer alltid att uppkomma situationer då sockerlösning är det enda alternativet till svält.

Inför invintringen under den sista perioden med yngelläggning, den period då de ägg som läggs skall utgöra vinterbin är det många som förordar drivfodring för att hålla yngelproduktionen uppe och på det sättet få så många unga bin som möjligt. Detta råd som ges av många skall hanteras med försiktighet. Det finns nämligen en parameter till för att få starka vinterbin som orkar med det hårda arbetet på våren efter en hel vinter innan yngre förmågor tar över och det är utvecklandet av fettkroppen i övre bakdelen av biet. Där finns celler som kan lagra både fett och protein och för att de skall kunna göra det så krävs det att det finns gott om både honung och framför allt pollen i kuporna. Under försommar och högsommar gör det inte det, åtminstone inte pollen då detta används till yngelproduktionen. Ett ämne som är vitalt i dessa sammanhang är Vitellogenin. Sök gärna på det via sökmotor så hittar du intressant läsning men kontentan är att det behövs pollen för att det skall bli verkningsfullt. Bina hamnar i en balansgång mellan yngelproduktion på hösten och uppbyggnad av reserver för att klara övervintring och expansion på våren. Ensidig drivfodring med socker kan lura bina att förbruka för stora delar av pollenförråden. Du kan läsa mer om detta här.

Manipulerar man bina att fortsätta äggläggningen sent på hösten genom drivfodring kommer det med stor sannolikhet att råda brist på pollen och därmed dåligt utvecklade fettkroppar på vinterbina. Applicerar vi resonemanget i början så förlitar vi oss på att bina klarar av avvägningen mellan yngelproduktion och uppbyggande av reserver i fettkroppen på ett optimalt sätt själva. Gör de inte det så är det frågan om det är bin som inte skall ersättas med andra gener istället. Då har de blivit så degenererade att de inte kan överleva.

Om man nu har bina i rapstrakter i södra Sverige med stora monokulturer i början på sommaren och nästan ingenting på hösten då äggen som skall bli vinterbin läggs? Ja då får man försöka hitta rätt ändå med fodring, försöka hitta någon bra lösning med pollen ersättning osv. Egentligen är det en miljö som inte är speciellt hållbar på något sätt och förmodligen hade det varit mer eller mindre likställt med öken för bina. Det hade inte funnits några bin där och frågan är hur mycket humlor och solitärbin det finns i dessa miljöer. Det är ett långsiktigt återställningsarbete som behövs i dessa bygder med plantering av träd och kantzoner som behövs. Linden är ett utmärk träd för produktion av pollen och nektar då det är det sista trädet att gå i blom och det just när vinterbina börjar produceras. Att plantera lindar för foderproduktion till bin är ett långsiktigt arbete då det tar många år innan de blommar, faktiskt ett par decennier. Då och då är det riktigt dåligt väder som förstör hela draget under denna period?

När invintrar man bina då? I mina bygder som är de mellansvenska skogsbygderna säger man att hela invintringen skall vara klar till älgjakten som sker i början på oktober. Det är nog en bra målsättning för den som har riktigt många kupor, yrkesbiodlare t.ex. Det är bättre om den är klar långt tidigare. Har man ingen Ljungskörd som skall skördas kan invintringen ske redan i andra halvan på augusti.

Hur gör jag då när jag ger sockerlösning till mina bin i horisontella topplistkupor? Till att börja med tillsätter jag honung löst i rumstempererat vatten till den rumstempererade sockerlösningen, inga stora mängder men en liten del. En del andra tillsätter lite örtteer, bl.a biodynamikerna tillsätter kamomillte. Det är ingenting jag provat. När det gäller tillsats av honung är det mycket viktigt att den kommer från friska samhällen då honung är en smittspridare av framför allt sporer, det gäller de flesta allvarliga bisjukdomarna. Helst skall honungen komma från samma samhälle men framför allt inte köpt honung av okänt ursprung. Då får det hellre vara ren sockerlösning.

I ramkupor används lådor eller ballonger där sockerlösningen tillförs ovanifrån. De metoder jag använder tillförs från sidan utanför avdelningsluckan. Det är mycket viktigt att det är bitätt så att inte bin från andra kupor når dessa. Det löser du genom att ha hela överdelen täckt med topplister eller en bit tyg, gammalt badlakan, täcke eller dylikt över burken. Det är främst två sätt jag prövat dels med bara två små lösa lister på en fast träbotten eller med tillverkade fodrare på en djupbotten.

IMG_0928
Fodrare för burkar på plats i kupa med djupbotten. Observera att den är bität vilket hindrar röveri.
Fodrare för burkar
Fodrare för burkar

Avslutningsvis en liten film som visar hur enkelt man fodrar med ett par lister och en burk med plåtlock. Dessutom litet inslag om hur bra bina tätar eventuella springor m.m. för dem som oroar sig för precisionen vid ett eventuellt bygge av kupa.

//Patrick Sellman

53 thoughts on “Biodling på enkelt vis 5: Invintringen

  1. Så invintrar jag mina tbh:er oxå, även mina LN invintras i huvudsak på egen honung.

    Mer att läsa om feta bin.

    => http://scientificbeekeeping.com/bee-nutrition/

    1. Tack för länken. Har faktiskt missat dessa artiklar som verkar riktigt bra. Skall läsa dem noga senare. Lägger in länken i artikeln ovan.

  2. Apropå invintring. Jag har ett tråg med djupbotten (fyllt med kutterspån) och jag (bina…!) har det väldigt fuktigt där, det rinner vatten efter sidorna och toppribborna blir svartanstrukna. Har gett dem och mina andra tråg lite stödfodring så här på slutet eftersom de inte har fyllt alla kakor (8 st). Så nu har jag tillfälligt tagit bort djupbotten och kör med nätbotten för att vädra ut fukten. Det gäller bara just detta samhälle (en svärm från slutet av juli). De delar tråg med svärmen från 31 aug och de har inget fuktproblem. 31 aug-svärmen som ju kommer från samma modersamhälle har utvecklats fantastisk bra, snart 4 kakor, de har fått en skiva över nätet – så de har det tätt under just nu.

    En efterhandsobservation – det tråg som jag fångade svärmen med blev oxå svartanstruket, just då var det regn några dagar så jag tänkte inte mycket på det. Kan det var bin som är dåliga på att vädra?

    Det andra tråget med nätbotten med utrymme för en observationsskiva under nätet (alltså en tom låda), har inte heller några problem med fukt.

    Några tankar?

    Har man inget annat för sig kan man lyssna på => https://soundcloud.com/startingstrength

    1. Hej Tomas
      Ursäkta att svaret dröjde. Är du säker på att inte taket läcker?
      Bin har mycket olika egenskaper så att det finns bin som är dåliga på att ventilera är inte så konstigt. Det är det som gör det så viktigt med stor bredd på generna i området. Om drottningen hade parat sig med en mängd olika drönare med stor genetisk bredd så hade det funnits halvsystrar i kupan som fixat ventilationen.

      En lösning skulle kunna vara att ha nätbotten på sommaren och djupbotten/bräda på vintern alternativt låta djupbotten/bräda hänga i excenterlåsen så det blir en centimeterspringa mellan botten och nederkanten på långsidorna under sommaren och sedan stänga till efter invintringen. Kräver att det är ett stort samhälle som kan försvara sig.

      Jag har aldrig stött på något samhälle med sådana problem som du beskriver. Mina fyra samhällen på djupbotten är kruttorra. Inte ens kondens på glasskivan under invintringen.

      Personligen kommer jag att skaffa så mycket olika gener som möjligt tillsammans med min grannar av de nordiska så det blir stor spridning i varje samhälle.

      1. Jag tog helt enkelt bort skivan och lät det vara öppet under (nätbotten), då torkade det upp rätt snart. En annan fråga – plockar du om någonting bland kakorna till invintringen. Alltså, sätter du de med mest honung i mitten eller något sånt?

        1. På våren flyttar jag listerna som bina övervintrat på lite i sidled så det blir omsättning på vaxet vid flustret. Så det inte blir samma vax ständigt som bina övervintrar på. I övrigt rör jag så lite som möjligt. Bina vet bäst själva var de vill ha fodret och vet de inte det så får de lära sig den hårda vägen.

          Vore intressant att höra hur det är till våren i detta samhälle eftersom jag förstått att du täpper till botten igen under vintern. Jag har inte sett dessa fuktproblem själv.

          1. 21 feb +6 och sol, 31 augustisvärmen. De är ute och luftar sig lite. Det surrar i övriga oxå. Krokusen knoppar och säljen är i knoppskrickning och det är blött som faen överallt. Vi får väl se vart åt denna vår barkar…

          2. Det är alltid roligt att se rensningsflygningen. Ett av de första vårtecknen och dessutom en bekräftelse på att bina fortfarande är med. I år missade jag den, det vet jag för jag såg de gula små fläckarna på snön innan det senaste snöfallet. mycket snö kvar än här uppe i bergen. Endast där det är plogat som man börjar se backen. Två av de små avläggarna som gjordes sent verkar ha lämnat in men man har blivit förvånad förr. Kan sitta något knytnävstort kluster i någon hörna. Vi får se. Det var drottningar jag velat ha med mig.

          3. Nu har jag gjort en genomgång av samhällena. I mina två på LN är det full rulle. De invintrades på två lådor, en foderlåda över yngellådan. De verkar ha det mesta av fodret kvar, lite döda bin på nätbotten (kaffekopp!) och minimalt med kondens.

            TBH:erna är lite mindre roligt, har ju två stycken som innehöll tre samhällen. Den ena som hade en skaksvärm med tillsatt drottning från början av juli. Var tom på mat och en ihjäsvulten klunga på en kaka samt fullt med döda bin på golvet som var täckta av vaxrester.

            Det andra tråget som innehöll de två svärmarna. Där hade 31 aug svärmen dött. Invintrad på fyra toppribbor, foder fanns kvar i överkant på två, men de sista bina satt inkrupna och döda under fodret. De döda bina på golvet var oxå där täckta av täckvaxrester.

            Julisvärmen lever fortfarande, de stödfodras just nu. De invintrades på 8 ribbor mer eller mindre fulla med mat. Nu var det nästan ingen mat kvar. Där låg en stor hög med döda bin på golvet som jag nu rensat ut. Så vi får väl se var det blir av detta.

            Erfarenheter som kan dras: TBH:erna resulterar i många döda bin på golvet. Ett periskopfluster på sidan gör det svårt för bina att städa. Jag hade även stora fuktproblem i höstas.

            Om man betänker att en lyckad invintring fås om man har tillräcklig höjd på samhället, dvs att yngelrummet, där vinterklotet kan husera, ligger under maten. Hur ska man då utforma TBH:en. Jag har följt JANOS experiment med minisamhälle på Langstroth på högkant. Ger ju onekligen en lite att tänka på. => http://www.bisidan.se/blogg/ett-minisamhaelles-oevervintring-.html

          4. Det var tråkigt att höra att det gått så illa med tbhkuporna. När det gäller döda bin på golvet varierar det från samhälle till samhälle. En del är snabba på att städa ut, en del långsammare är min erferenhet. Visst är det så att det blir lite besvärligare för bina att dra upp döda bin till ett högre beläget fluster.

            Vad har du för ras? Kommer inte ihåg. Tycker det låter märkligt med de tömda foderförråden. Mina nordiska gör inte åt många kilo på en vinter. Även förra året som hade en extra lång och kall vinter var det mesta fodret kvar.

            Jag kommer att bygga en högre men kortare kupa i år för att hitta en mer produktionsinriktad modell. Skall bli kul att se hur det artar sig. Med högre höjd blir det otympligare kakor men Johan Ingjald som har hållit på med htbh i många år går över till det helt och hållet. Rejält höga kakor. Om jag inte minns fel är det runt halvmetern och dessutom bara fem graders lutning på sidorna. Låter inte som något för nybörjare :-). Johan är inriktad på hög, rationell honungsproduktion i htbh kupor vilket kräver större volym inom ca 20 kakors bredd.

            Mina äldsta och isolerade (45 mm linisolering) kupor som dränerades på bin till avläggare sent förra året har redan varit ute och haft tydligt pollendrag på hassel. Fjärde vintern utan varroabehandling.

            Den avläggare som han komma i ordning i höstas och som stod emot röveriet sitter fint i kupan. Ser dem genom fönstret. Djupbotten med organiskt material funkar bra som svamp för fukt verkar det som. Haft lite kondensvatten på botten i de isolerade kuporna men inget i den med djupbotten.

            Periskopen är för tidigt att dra några lärdomar av än för min del. Fortsätter med djupbotten och periskop på de som byggs i år.

          5. Mina bin kommer från Ingvar Arvidsson / Nordbi, så de är väl ett slags variant av nordiska. De är väldigt mörka.

            Ang. de tömda förråden så kan det ju förekommit plundring i höstas. Kommer ihåg att WAM har beskrivit ett slags långsam plundring han fått vid skaksvärmning inom samma bigård.

            Är det denna storleken på tråg som Johan beskriver här => http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=300 som är hans stora HTBH. (Kupan har invändigt mått: 54cm i överkant 42cm i bottnen samt 42cm hög (vaxkakan) och djupet i kupan är 1,02m, listerna har ca 31mm cc och det går 30st i kupan.)

            Så ligger det helt i linje med vad jag funderat på. En fråga som jag funderat på är hur man skördar honung ur dessa, då de förmodligen kommer bygga fast kakorna i väggen. Och var sätter han flusterhålen?

            En annan fördel är att det är ju enklare att sätta ner ramar i dem vid konvertering. Jag är inte ännu redo att lämna LN – då det åtminstone ger en några överlevare att bygga vidare på. 😉

            Hursomhelst – är det dessa mått ni tänker bygga efter, så är jag öppen för att prova jag med.

          6. Ja röveririsken sent på sommaren vid torka eller vikande drag skall inte underskattas. Det din vän beskriver som långsam plundring är nog detsamma som jag skulle beskriva som om samhället ser starkare ut vid flustret än det är, bra drag visar sig vara röveri. Det behöver inte vara mörka moln av bin runt kupan och fullt slagsmål. Det man kan fundera på är storleken på flustret. Läste en del om Peronnekupan där de bygger gigantiska samhällen har de endast ett(ibland 2) fluster som är 9 mm högt och kortare än 10 cm . Kanske räcker det med ett hål på 32 mm alt 2-3 hål på 22 mm där vanliga vinkorkar passar.

            Johan har smala lister i hela kupan och fluster i båda gavlarna. Tanken är att stänga flusteröppningen i gaveln och öppna den andra för att få bina att byta sida på yngelrummet. Då får du starka kakor i hela lådan. Det där att bina bygger fast är inget större problem. Tar det 5-10 sek att skära loss?

          7. Det jag kommer göra är att kombinera en högre kortare trågkupa med skattlådor och en skötselmetod som ger drottningbyte, svärmförhindring och stor honungsskörd från huvuddraget. Jag kommer att ha mina tråg smala nedtill då infästningen i listen håller bättre.

            Höjden ger foder över yngelrummet som också blir spärr för drottningen i kombination med låga skattlådor på 4-5 tum. Jag vill bla se om det går att få upp bina i skattlådan med endast en 10 mm springa i ena kanten. Mina tråg kommer att vara 65-70 cm långa. Där skall ingen skörd göras. Volymen blir knappt två Heldadant.

            Jag skall fråga Johan om jag kan lägga ut hans skötselsystem och kupa på bloggen. Mitt ”experiment” kommer att beskrivas längre fram.

            Jag tror inte dina bin dog på grund av höjden på kakan. Har du ungefär samma mått som jag har dvs Chandlers så är det mycket nära höjden på en heldadant eller nästan en och en halv Warrelåda. Borde räcka, låter som om de blev rövade under den långa varma hösten precis som mina.

          8. Kommer skattlådorna ovanför ynglet vara med ram eller list?

            Jag provade förra säsongen att konvertera mina LN till list. Genom att bygga om en LN-låda till list med sluttande väggar. Satte den ovanpå som en skattlåda utan någon spärr först. Gick väl så där, bina fattade inte riktigt att de skulle bygga efter listerna utan de byggde vidare på toppen av ramarna. Provade med att sätta en foderskiva emellan med 68 mm hål – då byggde de en del på listerna, men samtidigt lite överallt kring öppningen.

          9. En av tankarna är att det skall gå att ha ramlådor ovanpå så folk som har kvar dem kan använda dem. Jag har sålt allt rammaterial så hos mig blir det en enkel ram av virke med lodrätta sidor, 100-125 mm hög med topplister och trekantslist som styrning. Lådan ställs direkt på topplisterna ovanför tråget men har en spalt på knappt 10 mm längs med ena kanten, ingen mer öppning upp till lådan.

            Kan sägas att de som skall dra är ett samhälle under med endast täckt yngel och flygbin samt en liten färskkaka med ägg som de kan dra ny drottning ifrån. De sitter dessutom mycket trångt. Gamla drottningen, allt öppet yngel och nästan allt foder är vid andra gaveln. Denna delning görs två veckor innan huvuddraget, hos mig betyder det månadsskiftet maj-juni då hallonen blommar i mitten på juni. Nyckeln tror jag ligger i att de skall sitta trångt om det skall bli bra med skatt lådan och en springa vid gaveln som enda väg och om bygget skall bli hyffsat bra, vi får se.

            Får se om det blir för mycket jobb för att vara lönsamt. Kanske är det
            bättre att låta stora samhällen svärma och ha ett bra system med
            svärmfångningskupor? Jag vill pröva i vilket fall.

            Vägen med bra och enkla husbehovskupor fortsätter som vanligt. Jag kommer göra 20 själv för att ha parningssamhällen i gavlarna. Skall se om det är praktiskt möjligt med två eller tre vid var gavel. Varje sådant samhälle skulle alltså producera 6 parningssamhällen på två kakor varje år. Dessa slås ihop tre och tre dvs alla parningssamhällen vid varje gavel slås ihop efter två drottningar till avläggare som övervintras. Det ger resrvsamhällen/drottningar som kan användas eller säljas. Är det praktiskt med tre vid varje gavel så skulle 20 sådana kupor kunna ge 2*100 drottningar om året för leverans. Jag vill att drottningarna skall lägga ägg i tre veckor så det hinns inte med fler än två omgångar.

          10. Spännande – samtidigt är väldigt nyfiken på Johans skötsel…

          11. Ja det är jag också. Funkar Johans tillfredställande så blir det inte många minuter arbete per kupa och år. Det bygger på stora samhällen så mitt frågetecken är svärmningen men kan man reducera antalet förlorade bin med en väl fungerande svärmfångning enligt konstens alla regler så vore det kanon.

            Jag tror Johan kommer på min föreläsning i Askersund men inte säker. Skall höra med honom som sagt om det går bra att skriva om hans biskötsel här. Återkommer om det.

          12. ”Stora samhällen…!” – har forskat lite kring detta begrepp. De finns de som hävdar att ”om bisamhället blir för stort – svärmar det”. Min erfarenhet är att det svärmar för att förmera (dela, föröka, o.s.v.) sig och vad som styr i detalj, är i många fall outgrundligt – bortsett från väder, vind och tid på året.

            Har grejat lite runt de mått Johan anger på sitt tråg och de är ju väl avpassade för att ”sluka” alla format av ramar – om man nu vill konvertera dem till tråget. Det känns som en bra idé.

            Om man dessutom tolkar JANOs studier på hur bina övervintrar, slutsatser här => http://www.alternativ.nu/index.php?action=dlattach;topic=163494.0;attach=103279

            Så kommer han ju fram till att LN på höjden är lite låg, så Johans idé med 42 cm höjd är ju lite högre än LN på högkant (36.6 cm) och att det sedan är lite bredare gör ju att det får plats lite mer foder över klotet. Han skriver även ang. samhällets storlek: ”mars 02, 2014
            Hej!
            Ett normalstort bisamhälle har inga problem att flytta sig från yngelrummet ,där de bildar sin vinterklunga, till den med foder fyllda skattlådan. Detta går för övrigt så långsamt att det finns inga bin i den övre lådan förrän i mars månad.
            För ett så litet samhälle som i mitt försök, skulle utrymmet bli alldeles för stort i sidled i förhållande till bimassan om det ställdes två lådor på varandra. Det är orsaken till att de ställts på högkant.
            / Jano

            Men som sagt JANO har ramar i sina samhällen och det påverkar ju till än del hur de bygger sina kakor.

            Det som jag är mest intresserad av är att:

            – bina har ett så för dem naturligt levnadssätt som möjligt

            – slippa hålla på och plocka med en massa lådor.

            – bisamhället överlever till nästa säsong

            – driftsformen tillåter behandling av sjukdom etc.

            Hittade en bild som verkar illustrera ett Ingjaldtråg – det lyfter ju en del frågor…

          13. Ja det lyfter onekligen en del frågor. Jag gillar verkligen människor som inspireras av andra och tänker utanför ”lådan” även om de misslyckas nio gånger av tio så är det de som gör att vi inte sitter bredvid gorillorna och käkar bananer fortfarande. Kanske inte var så illa i och för sig beroende på värderingar 🙂

            När det gäller ramar kontra topplister så är skillnaden större än cellstorlekar osv. En som jag tror minst lika viktig del är att de kan bygga ända upp i tak och även täta mot ytterväggarna. Varje kaka blir en isolerad avdelningslucka om de vill. Sidledsproblematiken finns inte i en topplistkupa med reservation för mindre samhällen som saknar kraft att lägga på stora ombyggnader av vaxet.

            Jag kommer bygga något liknande bilden men hålla kvar vid större vinkel på långsidorna helt enkelt för att få bättre förhållande mellan listlängd och vikt på kakan, hållbarare. Johan vill dock ha så stor volym som möjligt i tråget inom ca 20 ramar och jag skall ha pröva skattlådor ovanpå.

          14. Skall bli mycket spännande att se hur detta går. Värt ett studiebesök. Jag ser kakor som är fullknökade med bin, tunga av honung och är orolig som tusan för kakras med tvärilskna och mosade bin.

            Johan Ingjald har en skötselmetod som bygger på att få yngelkakor i hela tråget genom att växla flusteröppning mellan gavlarna och därmed utnyttja deras vilja att ha yngelklotet vid flustret.det ger starkare kakor. Hoppas det räcker i kombination med lite kallare väder iseptember som också ger ökad hållfasthet.

          15. Ingvar Arvidssons bin är så riktiga Nordiska drt går att få tag på. Han var väl en av de som drog igång räddningsarbetet på 80-talet? Han är med och driver parningsstationen på Lurö i Vänern. Har blivit inviterad att följa med någon gång när de åker ut och byter parningskupor. Det skall jag göra vore mycket intressant.

          16. Tar mig friheten att citera mig själv från kommentar ovan.
            ”En sak att tänka på är att ”gamla” yngelkakor har en förmåga att suga upp vatten/ånga motsvarande en tiondel av sin vikt. Det blir en buffringseffekt. Nya vaxkakor har inte den förmågan. Kan det vara så att de som får stora problem med fukt på vintern har endast nya vaxkakor?”

            Kommer du ihåg hur det var i respektive kupa? Var det ”nytt” vax i den med fuktproblem?

  3. Tusen tack Patrik för dina inlägg. Jätteintressant och alltid mycket att fundera på. H. Maria

  4. Er dette rene nordiske, eller er de friparret så de har innslag av annet?

  5. Patrick,
    You mentioned that Linden is good for late pollen. This probably true for Värmland where cold weather kicks in much sooner than in Skåne.
    Here in Skåne Linden bloom happened during late Summer so it help little with the creation of fat bodies for winter and for raising winter bees. In Skåne the latest flower bees work is Asters which all households grow. My bees worked Asters pollen untill end of October when nothing else was flowering. I will focus to plant lots of Asters on my farm in Denmark for late pollen source. Sedum is another late bloomer.

    Fantastic article 🙂 keep it up!

    1. Ja så borde det vara men även om Linden blommar i Juli nere i Skåne så är det av stort värde. Träd producerar så enormt mycket nektar och pollen så jag vet inte hur mycket Aster som måste odlas för att ersätta bara ett stort Lindträd. Det är ofta luckor i draget på många ställen och de andra nektargivande träden har blommat över när linden blommar.

      Givetvis är det så att Aster är en suverän höstväxt för många insekter. Här blommar den långt efter att eventuella drag upphört. En given växt i alla naturvänners trädgårdar. Några andra som är med på den listan är Mynta, gärna under äppleträden i stora mattor. Rudbeckia eller Echinacea som många känner igen bättre är en annan värdefull växt på hösten som dessutom är en av de mer kända medicinalväxterna. Läkemalva är ytterligare en. Varför inte plantera de högre Rudbeckiorna och Läkemalvorna som solitärer i en stor matta av mynta.

      Hos mig är det några växter som faktiskt blommar än, den 1 december som är bra biväxter även om de inte spelar någon roll nu och det är broccolin som fick stå kvar och blomma under hösten med mycket fin nektar och även pollen. Även Kaprifolen har någon enstaka blomma kvar. Där hämtade bina åtminstone pollen sent innan de tog vinter.

      Jag skall dela min Kaprifol så jag får fler. De blommar tydligen väldigt olika och min är mycket sen vilket jag uppskattar. Den är jag rädd om 🙂

      1. Jag har både parklind och skogslind i närheten…
        Stora träd som blommar som bara den…
        Men nu bor jag ju utanför Göteborg så här är zon 2-3…

        Intressant tycker jag att numera hittar jag många små plantor av båda trädslagen även i skogen…
        Det upptäckte jag för drygt tio år sedan.
        Undrar om zonerna har flyttat sig…

        Parklind som man flyttar växer med en dryg meter om året, så varför inte ha en lind som vårdträd?!

  6. Det är friparade. Kommer alltid att använda friparade i bigårdarna. Vill utveckla en lokalt anpassad stam. Däremot kommer jag att försöka skaffa så många olika linjer/gener från den nordiska stammen som möjligt. Då det är fribygge i samtliga kupor och därmed knappt 20% drönarceller så kommer de att totalt dominera i bygden så inblandningen utifrån kommer bli minimal. Dessutom har alla biodlare inom ”räckhåll” nordiska bin. Så det kommer förhoppningsvis bli en relativt ren lokalt anpassad stam av nordiska bin.

  7. Har tydligen varit något problem med disqus. Har inte sett att jag haft pending på kommentarer. Ber om ursäkt för de sena svaren.

    Tack för dina uppmuntrande ord. Jag kommer att skriva lite mer under vintern och eventuellt skriva en liten e-bok.

  8. […] Som vanligt är det ett kompromissande utifrån vad man vill med sin biodling. För den som har biodlingen till husbehov, pollinering och kanske för att få en bättre kontakt med naturen så är det lätt att välja binas behov och hanteringen före optimala honungsskördar. Räcker inte honungen till husbehov, gåvor osv är det bara att sätta upp en eller två kupor till istället. jag har prövat den lite lägre modellen av tråg som Chandler förordar i sin byggbeskrivning som finns att ladda ner under publikationer och det är de mått som jag rekommenderar till nybörjare och husbehovsodlare. Det innebär att 20 stycken 35 mm lister blir strax under 50 liter. Ingen onödig stress och manipulation av bina, kakor som är enkla att hantera men viss risk för delning av vinterförråden med fluster mitt på långsidan men det hanteras på ett bra sätt med metoden som beskrivits här. […]

  9. En ventilationsfråga: Med tre flusterhål på sidan och ganska tätt vid avdelningsluckorna och upptill mellan listerna, kan det då bli för tätt? Inspektionsglas har jag ordnat. Läste funderingen om att ha nätbotten på sommaren eller låta djupbotten hänga lite nedanför. Innebär det senare att bina kan ta sig in den vägen? Så att man kanske i så fall bör ha nät i sidled runt om?
    Väntar för tillfället på besked om jag får köpa ett samhälle med Nordiska (så jag får starta någon gång…) Nordiska är inte speciellt vanliga häromkring.

    1. Lugna dig med ventilationen. På sommaren ordnar bina det själva vid behov. De använder gärna vattenångan själv och kondenserar den på väggarna för bl.a tillverkning av yngelfoder. Då slipper de hämta så mycket vatten, flygbina kan hämta pollen, nektar och hartser istället. Jag stänger två hål på vintern och har endast ett upp i de utan periskop.

      Tomas nedan har haft problem med fukt trots djupbotten. Hos mig har det snarare funkat som tänkt så här långt. En botten som kan absorbera fukt. Jag är inte så mycket för ventilation. Feltänk tror jag. Om vi utgår från den bostad bina haft företrädesvis under årmiljonerna. Ett hålträd med oftast ett hål/fluster relativt lågt så inte hade de en massa ventilation.

      Jag har inte räknat på det men i ett lågt placerat fluster där det sker kondensation avges värme. Kanske helt försumbart.

      En sak att tänka på är att ”gamla” yngelkakor har en förmåga att suga upp vatten/ånga motsvarande en tiondel av sin vikt. Det blir en buffringseffekt. Nya vaxkakor har inte den förmågan. Kan det vara så att de som får stora problem med fukt på vintern har endast nya vaxkakor?

      Läs gärna Constructive beekeeping härute till höger under publikationer.

  10. When i make sugar syrup for winter (5:3) i mix in one cup of tea made from Nettles and add a spoon of Apple cider vinegar (organic).

    This year im making the tea with Camomile, Nettles and Yarrow (Rolika) + Apple cider vinegar.

    The vinegar lowers the sugar syrups pH and general hardness of my tap water which is very hard GH 24!

    The tea mix adds trace elements and particular plant properties.

    I Dislike feeding plain sugar syrup

    1. Du tillsätter ingen honung från egen bigård i fodret?

  11. Angående själva anordningen för fodring:
    Finns det något som hindrar eller är olämpligt med att använda ballongfodring vid sidan av avdelningsluckan istället för burk? Man måste antagligen rigga så att fodringen kommer upp en bit för att det ska fungera med storlek osv, men då har de ju en liten ”rundel” att äta ur. Eller är det viktigt att det står just på botten? Givetvis lägger man även då något slags täcke över alltihop, som du rekommenderar.
    Har ett antal ärvda ballonger och matningskopplingar som skulle gå att använda och som numera inte används till LN-kuporna… 😉

    1. Jag kan inte se några problem med att göra som du tänker om du vill det.

      Det som gäller fodring i htbh är att man fodrar i tråget utanför avdelningsluckan. Givetvis måste bina kunna komma åt fodret och där är ett sätt om man har träbotten att göra ett lika dant 25 mm hål i avdelningsluckan som efter fodringen kan stängas med en kork. Med djupbotten är det bara att krafsa lite i det organiska materialet och lägga tillbaka det efteråt. Utrymmet utanför luckan där fodret apliceras måste vara bitätt utifrån vilket lättast får genom att ha utrymmet täckt med topplister.
      Det enklaste sättet är att fodra med en vakumfodrare, en glasburk av lämplig storlek med metalllock där ca 20 små hål stansas med tex en lite dyckertspik, 1-2 mm är rimliga hål. Denna burk ställs upp och ned på lister med en höjd av 10-15 mm.

  12. Ska testa lite… rapporterar när jag får tid! Tack för svar!

  13. En annan fråga gäller djupbotten kontra invintring. Just nu har jag din ”enkla” tbh-modell, där vi satt nät i botten för att kunna ta bort plankan för ventilation.
    Det finns, som jag ser, möjlighet att själv (efter modell av din ”superkupa” som nu finns ett ex av inom cykelavstånd) göra en kompletterande djupbotten och sätta dit på samma låsanordning som plankan, dvs istället för plankan, alttså under nätet. Själv tycker jag att det borde vara en fördel ur vinterperspektiv, för att utjämna fukt och isolera – om det är en fördel att isolera. (I LN-kuporna har jag två lådor till invintring med enbart nätbotten under vintertid, men då har ju bina stort och reglerbart avstånd till botten.)
    Finns det någon nackdel med att i så fall ha djupbotten under nätet istället för direkt i anknytning till bina?

    1. Djupbotten är på experimentstadiet men ser ut att leva upp till förväntningarna hitintills i vilket fall. Prövotiden är dock inte mer än ca ett år för min del.
      Nätbotten är ingenting jag rekommenderar över huvud taget. Funkar kanske i en hög stapel men inte i en horisontell topplistkupa. I vilket fall inte då den eventuellt behövs, på vintern. Bina sitter för nära helt enkelt. Sedan jag tog bort mina nätbottnar för fem år sedan har jag inte haft några vinterförluster i annat än små avläggare. Då är det viktigare att det är enkelt för bina att hålla rent och lägga propolis. Nätbotten försvårar detta.

      Efter första hela säsongen med djupbotten ser jag att bina lagt träfliset jämt som ett salsgolv och propolis behandlat kanter och ytor. Tror inte nätbotten och djupbotten hör ihop.

      På sommaren har du tre hyfsade flusterhål det är fullt tillräcklig ventilation för bina enligt mina erfarenheter.

    2. Angående nätbotten så rekommenderar jag att du läser denna skrift från 1918 på knappt 50 sidor. Förändrade min förståelse av bikupan radikalt efter decennier av att höra hur viktigt det är med ventilation.

      http://småbruk.se/publication/constructive-beekeeping/

  14. OK. Vi gick efter Chandlers beskrivning. I sommar i den värsta värmen verkade de i alla fall välkomna ventilationen, även om kuporna stod i skuuggan. Men då åker plankbotten på istället! 🙂

      1. Ja mycket av den äldre litteraturen är riktigt läsvärd.

    1. Jag är rätt säker på att möjligheten att kunna göra rent utan att ha ett nät ivägen är viktigare.

  15. Hejsan Patrik!
    Magnus i Risinge Småland här.Är lite nyfiken på hur du gör när du samlar in din honung i dina TBH kupor.Krossar du eller hur gör du?Tycker dina inlägg är TOPPENBRA.Jag har haft Nordiska bin i mina/min TBH kupor sen i juli då jag fick mina befruktade drottningar.Men det ena samhället dog ut,så nu har jag bara ett samhälle som jag vintrat in.
    Mvh Magnus på Olsabacken

    1. Hej Magnus
      Kul att du är igång. Troligtsvis lyckades inte den ena drottningtillsättningen. Om du kontrollerat äggläggningen någon vecka efter tillsättningen och inte sett några ägg hade du kunnat flytta en kaka med ägg från det andra samhället så hade de fått chansen att dra upp en ny. Det är därför man skall ha minst två hellst tre samhällen. Med ett samhälle kan man rädda ett annat.

      När det gäller skörd så hämtar jag helt enkelt någon eller några kakor när jag vill ha färsk honung. Så fort som möjligt går jag in med kakorna till köksbänken för att ta vara på restvärmen i honungen. Den rinner lättare då. Krossar noggrant med paltslen och eller en vanlig potatisstomp. Därefter använder jag en vanlig saftsil. Jag skördar kontinureligt hela sommaren så jag alltid har färsk honung som rinner som sirap. Hinner jag inte göra åt den så rör jag och lägger på burkar. Blir inte så många varje gång. Kanske inte så jätterationellt men i den lilla biodlingen spelar det inte så stor roll.
      Jag är mer av en pysslare och försöker göra lite eftersom, tycker det är trevligare.

      När jag nu utökar min biodling så får jag börja tänka mer rationellt så det inte blir för mycket arbete. Kuporna blir större och skörden görs sent på hösten en gång.

      1. Ja,det är ju lite learning by doing som gäller,som med allt man pysslar med.Men nu kan man ju göra en avläggare och prova det!Har haft höns å ankor i snart 20år å man lär sig nåt NYTT varje år.T.e.x att ankungar måste ha en ramp för att komma upp ur dammen/karet annars drunknar dom….

        Ha det bra, så återkommer ja med fler frågor,för annars får man inget veta som min mor säger!
        Magnus på Olsabacken

  16. Hej Magnus
    Kul att du är igång. Troligtsvis lyckades inte den ena drottningtillsättningen. Om du kontrollerat äggläggningen någon vecka efter tillsättningen och inte sett några ägg hade du kunnat flytta en kaka med ägg från det andra samhället så hade de fått chansen att dra upp en ny. Det är därför man skall ha minst två hellst tre samhällen. Med ett samhälle kan man rädda ett annat.

    När det gäller skörd så hämtar jag helt enkelt någon eller några kakor när jag vill ha färsk honung. Så fort som möjligt går jag in med kakorna till köksbänken för att ta vara på restvärmen i honungen. Den rinner lättare då. Krossar noggrant med paltslen och eller en vanlig potatisstomp. Därefter använder jag en vanlig saftsil. Jag skördar kontinureligt hela sommaren så jag alltid har färsk honung som rinner som sirap. Hinner jag inte göra åt den så rör jag och lägger på burkar. Blir inte så många varje gång. Kanske inte så jätterationellt men i den lilla biodlingen spelar det inte så stor roll.
    Jag är mer av en pysslare och försöker göra lite eftersom, tycker det är trevligare.

    När jag nu utökar min biodling så får jag börja tänka mer rationellt så det inte blir för mycket arbete. Kuporna blir större och skörden görs sent på hösten en gång.

  17. Hejsan Patrick. Jag heter Conny och bor i Lerum och är nybliven ”biodlare” eller snarare bara biägare. Bakgrunden är den att jag på försommaren upptäckte att en bisvärm hade flyttat in i en av mina fågelholkar. Eftersom jag insåg att de knappast skulle överleva i längden, så pratade jag med en av mina vänner som är biodlare och som föreslog att jag skulle bygga en kupa till dem. Efter att ha läst en massa om bin och kupor på nätet, så fastnade jag för att bygga en TBH, eftersom jag tyckte att den hade flera intressanta egenskaper och dessutom verkade enkel att bygga. Så jag studerade Din blogg, Philip Chandler, Christy Hemenway, m. fl. och byggde en sådan, med inspektionsfönster, ekotråg under, etc. I början av september plockade jag ner och skruvade isär fågelholken och hittade fullt av bin jämte 4 hela bikakor som fyllde holken från ”golv till tak” jämte ytterligare ett par kakbyggen utanpå holken, eftersom den var full inuti. Det fanns en del honung i dessa och jag skar ut alla kakorna och fäste upp dem på ett antal lister och hängde in dem i kupan. Detta gjorde jag en kväll då jag hoppades att de flesta bina hade kommit hem för natten. Senare på kvällen upptäckte jag dock en hög med bin som satt på trädet där holken hade suttit och förmodligen undrade vart kompisarna hade tagit vägen. Men redan kvällen därpå så hade även dessa hittat hem till sin nya bostad. Jag började omedelbart förse dem med sockervatten och bina byggde snabbt fast kakorna i listerna och började fylla dem med honung. Så det ser ut som om det har fungerat väl så här långt. Jag har två öppna flusterhål som de använt, men såg idag att de hade börjat bygga igen dessa hål och då speciellt det ena, samtidigt som deras intresse för sin tidigare stora konsumtion av sockervatten tycks ha avtagit rejält. Har isolerat taket och tänkte isolera sidorna och tänkte i samband med detta korka igen ett hål, så det bara finns ett flusterhål öppet över vintern. Det jag undrar är om jag skall ta bort binas bygge i hålet eller bara korka igen det som det är? Det finns en del biodlare i omgivningarna, men det tycks tyvärr inte finnas någon erfarenhet av TBH-kupor bland dessa som jag kan fråga, så därför tar jag mig friheten att fråga Dig. Bifogar också en bild av min kupa.
    Hälsar Conny i Lerum

    1. Hej Conny
      Kul att du är igång. Nu har du gett dig in på något väldigt spännande 🙂
      Jag såg tyvärr ingen bild.
      Vad har du för dimension på väggarna i kupan och hur gjorde du botten?
      Hur många kakor sitter bina på ungefär?
      Skulle vara bra att se var du satt flustren också. Om du använt Chandlers byggbeskrivning så misstänker jag de sitter vid mitten på långsidan men hur högt?

      Bin som bygger igen flustret själva visar stor kompetens om du frågar mig. Sitter de hyfsat bra så låt bina bestämma själva då de verkar driftiga. De anpassar så som de vill ha det.

      Fråga på frågorna ovan så får du ett bättre svar.

  18. Jag lyckades dock inte räkna ut hur man bifogar ett foto tillsammans med en kommentar. Eller det kanske inte går?
    Hälsar Conny i Lerum från sin iPad.

  19. Hej igen Patrick,
    Jag försökte bygga efter Din/Chandlers? rekommendation och då Du föreslog en tråglängd på minst 120 cm eller gärna 150 cm, så blev det 150 cm eftersom jag hade passande virke för detta.
    Japp, flusterhålen sitter på långsidan och 5 cm ovanför underkanten av tråget och av byggtekniska skäl så blev det 4 hål, varav jag korkade igen två som var i utrymmet utanför binas uppehållsutrymme. Binas utrymme är idag över 9 st 34 mm lister jämte ett foderutrymme som avgränsas av en skiljevägg med ett 25 mm hål i underkant. Jag följde Din idé med ett ”ekotråg” under som jag fyllde med diverse ekologiskt bôs.
    De 4 kakorna var byggda från ”golv till tak” i fågelholken och var lite väl höga för kupan, så de fick jag kapa ner c:a 6-7 cm. Såväl kakorna som avskuret fäste jag upp i listerna. De stora kakorna byggde bina snart fast i listerna och kompletteringsfyllde med honung, varefter de fortsatte stt bygga på de mindre kakorna som de också fyller med honung.
    Jag lyckas inte klura ut hur jag skall komplettera kommentaren med en bild, så jag skickar en bild på kupan via mail istället.
    Hälsar Conny i Lerum

Kommentera