Publicerad

Biodlingens produkter: Honung

Jag har tidigare skrivit om varför det är så viktigt att ge bina ordentligt med honung som vinterfoder. De flesta har dessutom hört talats om att honung är nyttigt och en del tom att det är medicin. Nu har svenska forskare tittat närmare på detta och hittat en mängd helt nya mjölksyra bakterier som tillverkar en massa nyttiga ämnen som sedan finns i honungen. Bina tillverkar en medicin till sig själva som vi också kan ta del av när vi samarbetar med bina. Det är inte bara honungen som innehåller dessa nyttiga ämnen utan även pollenet eller rättare sagt den fermenterade produkt bina tillverkar av pollenet för att det skall konserveras som kallas bibröd.

Filmen är på svenska och är mycket intressant både ur biodlingsperspektiv och för de som är honungskonsumenter.

De har också kommit fram till att mjölksyra och myrsyra frigörs i kupan vilket visar att hypoteserna med högtplacerat fluster med periskop inte är helt felaktigt.

 

 

//Patrick

5 thoughts on “Biodlingens produkter: Honung

  1. I decided to have top entrance in my hives because I read Tobias Olofssons research last year. We spoke about it in Värmland if you remember 🙂

    Both periscope and top entrance work well to contain the acid fumes from the honey production.

    As they say inthis video antibiotics and pesticide can kill the lactic acid bacteria in bee stomacks.

    They also said that different flowers support different lactic acid bacteria.
    There are 13 such bacteria strains in bee stomack and all have their role to play in protecting the colony.

    All this tell us that we need to change the pesticide ladden mono-crop agriculture into an organic agriculture based on biodiversity.

    Your bees live in a very bodiverse environment unlike bees in south of Skåne or in Denmark 🙂

    As Alejandra Vasquez said there is no silver bullet to bee problem, its a chain effect.
    Polluted mono-crop environment seems to be the worst.

    1. Kan inte hålla med mer. Det intressanta med deras föreläsning är att de lägger en vetenskaplig grund för det vi tycker är självklart.

      När det gäller biologisk mångfald så är vi lyckligt lottade här.

      De tretton olika mjölksyrebakterierna förstärker varandra och helheten blir större än delarna. Man slutar aldrig att förvånas över hur optimerade bina och deras samhälle är.

      Alejandra Vasques påstående i ditt sista stycke är en ledstjärna. Det är heheten som räknas. Vilka strategier för överlevnad har bina? Fördärva inte dessa utan låt bina använda dem. Några nycklar är genetisk mångfald hos bina, biologisk mångfald i miljön, låt bina få makten över vaxet, låt dem behålla honung så de klarar sig, stressa inte bina i onödan genom onödig rökanvändning eller riva isär samhället i tid och otid.

  2. Väldigt intressant, tack för det föredraget.

    För lågnormalaren skulle en topp eller ett mellanlägg med ingång troligen vara bra. Att ta bort varroabottnen som vädrar friskt, kanske skulle övervägas det med.

    Kanske även binas ventilation för att få bort vatten underlättades om ingången är högt uppe, eftersom varm luft stiger och därmed vattenångan.

    Med tanke på detta kanske det finns en anledning till att de lägger honunen högst upp och ynglen längs ner. Hur ser det ut i ett bisamhälle i en ihålig trädstam?

    1. När det gäller ramkupor så kanske man kan ha en lösning på sommaren och en på vintern. Problemet med toppfluster i ramkupor är att det blir ineffektivt värmemässigt. På Tbh kupor med toppfluster i gaveln kan bina täta med den yttersta kakan genom att fästa den i ytterväggarna. Ett periskop på insidan av kupan. I en ramkupa kan de inte göra det ens vid varmbygge. När jag har toppfluster mitt på långsidan är det kallbygge och bina har inga möjligheter att anpassa vaxet för att reducera värmeförlusterna. Därav det utanpåliggande periskopflustret.

      I det vilda så får bina ta de bostäder de hittar i omgivningarna så de varierar väldigt mycket men vid de undersökningar som är gjorda har man sett att de flesta har ett fluster lågt placerat. Bäst värmeekonomi på vintern. De flesta bor i levande hålträd med tjocka väggar som är helt täckta med propolis. Vad gäller yngel, pollen och honung placerar de den precis som i en kupa.

      Vad gäller storleken så spretar det en hel del mellan olika undersökningar men med en topp runt 40 l.

      Vad gäller vattenångan så läs gärna Ed. H. Clark – Constructive beekeeping om bikupan som kondensor. Den ger en lite att fundera över minst sagt. Här är länken http://archive.org/details/cu31924003100306

  3. […] är att det samma gäller för bin. Även de har mjölksyrabakterier i sin mage som en viktig del av immunförsvaret och fundera då över hur mycket det finns i en uppvärmd […]

Kommentera