Publicerad

Bygga Tbh kupor 3: Baksidan

Uppdatering 16/12 2014:

Det börjar bli dags att uppdatera byggsidorna med erfarenheter och lärdomar. Hade tänkt göra detta efter nyår men fick följande fråga från en läsare och ville svara så fort som möjligt om bygge pågår.

Den kupa som beskrivs nedan är en tidigare modell och har i några senare serier ändrats en hel del vad gäller framför allt fönster.

Frågan jag fick löd
”Jag är nyfiken på hur du fäster glasrutan på insidan av tråget? Vilar den helt på falsen? Den ser inte ut att vara limmad eller fastskruvad.

Tack!”

Svaret han fick:

Den bild du ser i inlägget är på en av de tidigare modellerna. Om du tittar under försäljning av färdigbyggda kupor så ser du en senare lösning som jag tycker är bättre. Där går glaset ända ut till gaveln. Betydligt lättare och billigare att bygga.

För att minska kostnaderna och kunna använda standardvirke och dessutom slippa lim i kupan så mycket som möjligt så bygger jag baksidan av finsågat virke. Den är delad i två delar, en övre och en nedre där jag fräser (alt falshyvlar) en fals lika djup som glaset är tjockt. Fram tills nu har jag gjort den en mm djupare för limfog då insidan skall vara så slät som möjligt för att täta mot avdelningsluckan. Annars får du ett extra fluster där. Det krävs speciella lim för att limma glas och trä. Jag har använt ett lösningsmedelsfritt men det är nog bäst att undvika så mycket som möjligt. Hormonförändrande ämnen i nästan allt syntetiskt. Inte minst lim.

Jag vill reducera lim så mycket som möjligt i kupan och kommer hädanefter att hålla glaset på plats med två lister som skruvas mot gaveln och hindrar glaset från att tryckas eller falla inåt. Inget lim och lätt att byta om det skulle gå sönder.

En lärdom till jag gjort handlar om glasets placering i höjdled. Fördelen med glaset är att det är en kondensyta och ger möjlighet till insyn men det kan också vara en nackdel på vintern, en riktigt kall yta även om den isoleras på utsidan. Bina sätter sig så långt ifrån den som möjligt i klotet när det drar ihop sig på vintern. Därför kommer jag framöver att sätta inspektionsglaset så lågt som möjligt dvs inte lägre än att understycket som glaset vilar mot håller. Ett understycke utan större fel som stora kvistar och liknande borde hålla vid en höjd på 75 mm. Den skall också kunna skruvas med två skruv på var sida i gaveln. Denna nedåtflytt sker på bekostnad av insyn som blir sämre men ändå intressant. Kondensytan hamnar lägre och mer under bina vilket är den stora fördelen.

När det gäller vinterisolering av glaset har en vän använt tretexskivor, dvs porösa träfiberskivor. Den du har bakom tapeter i gamla hus, den som gör väggen lite mjuk. Passar perfekt med två lager 12mm skiva.

Det går också att överväga en höjd på långsidorna som är större än 300 mm, 350 mm kan vara en lyckad kompromiss mellan hanterbarhet och de fördelar som följer av höjdökningen. Jag kommer själv att experimentera med detta under nästa och kommande år. De med störst höjd kommer att vara 450mm men då handlar det om extensiva produktionskupor i utbigårdar. Dessa extrahöga kommer varken ha djupbotten eller inspektionsfönster då jag kommer bygga dem i stor mängd för eget bruk om det visar sig fungera väl.”

Vid val av uppställningsplats ställs framsidan, den med stor flusteröppning mot söder eller svagt mot sydost för tidig sol men framför allt för att baksidan skall få skydd mot solen. Gärna med skugga fram på eftermiddagen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Baksidan med inspektionslucka och två små periskopfluster intill gavlarna
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Inspektionsluckan nedfälld

Inspektionsfönster

En viktig sak vid biodling mer på binas villkor är att störa så lite som möjligt i syfte att skapa så lite stress som möjligt. Med ett inspektionsglas som på bilden ovan kan man se mycket bl.a om det behöver tillsättas fler lister pga trängsel. Ofta ses även drottningceller även om det inte är en fullt godtagbar inspektion för svärmkontroll. Det gör det också möjligt att kontrollera bina tidigt på våren och få en uppfattning om fodertillgångarna utan att behöva öppna och kyla ner samhället. Att man sedan kan visa barnbarn eller brorsöner hur det ser ut inne i kupan gör inte saken sämre.

Luftspalten mellan trågsidan och inspektionsluckan är 35 mm och jag kommer att låta de gamla täcken jag lägger över topplisterna och ner för avdelningsluckorna på vintern även fylla ut detta utrymme för att ge extra isolering på vintern. Själva luckan är 18 mm så även trågsidan men det kommer jag att ändra på framöver då jag tycker det är i klenaste laget hållfasthetsmässigt inte minst med tanke på den stora ursågning för själva inspektionsfönstret. Virket flisas också lätt vid gavlarna pga att det blir snäva marginaler för skruvarna vid sammanfogningen. Det blir 28 mm även på denna vägg precis som den främre trågsidan. Luckan får vara 18 mm även i fortsättningen.

Kupan som kondensor

Det finns fler fördelar med ett inspektionsfönster och det är ytan på glaset. I vintras läste jag en bok från 1918 av Ed. H. Clark Constructive Beekeeping, en bok på endast knappt 50 sidor mycket väl värd att läsa och finns att ladda ner under Publikationer i högerspalten.

Under hela min tid som biodlare så har jag hört om ventilation och åter ventilation, både vinter och sommar. Hur otroligt viktigt det är. Givetvis är det riktigt många gånger. De flesta biodlare har sett fläktande bin som skapar luftströmmar vid flustren och givetvis in i kuporna. I många delar av världen är problemet att hålla nere temperaturen i kupan. I vårt klimat är det tyvärr allt för sällan just de omständigheterna råder att det är det som är problemet.

När förutsättningarna är riktigt bra, det är mitt i ett huvuddrag för min del kan det röra sig om t.ex hallondraget i månadsskiftet juni-juli. Är det fullt solsken, ett riktigt väl utvecklat samhälle och fuktigt i markerna så kan en kupa öka runt fem kg i vikt på ett dygn. Det är givetvis nektar som bina mer eller mindre ”kastat” in i kupan. De kan tom placera nektar i öppningarna på celler där det är yngel för att hinna hämta mer. När det sedan lugnar ner sig framåt eftermiddagen och kvällen så är det dags att ta hand om skörden och bina sätter igång att göra honung av nektarn. Detta arbete består i att i munnen bearbeta nektarn och bl.a används enzymet inverats som omvandlar sockerarter till de enkla sockeraterna druvsocker och fruktsocker. Vattenhalten i nektarn kan vara så hög som 80% och bina vill ha den under 20% för att få bort risken för jäsning. Den som är något hemma på matematiken inser att det rör sig om flera liter vatten/dygn. Om detta sen skall ventileras bort handlar det om väldigt många kubikmeter luft som skall blåsas ut. Detta samtidigt som yngelrummet skall hålla 34-35 grader och bina egentligen behöver vatten till fodertillverkningen åt ynglet.

Om nu bina skall hålla temperaturen i yngelrummet vid denna ventilering så krävs det att de äter honung för att generera värme. Det i sin tur genererar ännu mer vatten som skall ventileras ut. Samtidigt som andra bin hämtar vatten till fodersaften. De som lärt känna bina och deras förmåga att optimera allting börjar tycka att detta kan inte vara binas enda sätt och det är mycket riktigt. Det Clark tar upp i sin bok är hur bina använder sin kupa som kondensor.

Bina som helst bygger sin bostad i ett levande träd en bit upp i luften täcker helt enkelt väggarna med propolis som ger en hård lackliknande yta som går att kondensera på. Rent trä är däremot mycket svårt att kondensera på. Glas känner de flesta till är en yta som det lätt kondenseras på. Så där är den ytterligare nyttan av inspektionfönstret. Under sommarhalvåret kommer du sällan att se någon kondens på ytan eftersom den raskt återanvänds till fodersafttillverkningen. Bina slipper flyga efter vatten och kan hämta nektar och pollen istället samtidigt som honungsförbrukning inte ökar för att hålla värmen. Nu börjar vi känna igen binas förmåga att optimera igen. Här är förklaringen till mitt placeringsråd av kupan i början på inlägget. Helt enkelt för att hjälpa till med kylning av kondensationsytorna.

Hur ser det då ut på vintern? En kall glasyta inne i kupan. Det som absolut inte får hända är att det blir kondens i taket vilket sen droppar ner på bina. Det var en av anledningarna till att en del biodlare la tidningspapper under täckbräderna. Finns det en kallare yta så bildas kondensen i första hand där. Om kondens bildas på väggarna så rinner det ner på botten. Där är en av fördelarna med nätbotten då dels kondensvatten kan rinna ut. Att låta kuporna luta lite framåt har varit en annan metod då vattnet kunnat rinna ut genom flustret. Glasrutan kommer alltså att kondensera även på vintern och förhindra dropp på bina. Vattnet kan i mina försökskupor sen rinna ner i den djupbotten jag kommer att presentera i nästa inlägg som är full av organiskt material där det absorberas.

Det är viktigt att glasskivan monteras i plan med insidan så det inte bildas en glipa mellan avdelningsluckan och glaset där bina kan krypa ut. Jag gjorde själv falsen som glaset skulle ligga i några mm för djup, tyvärr. det skall inte upprepas på nästa serie.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Rensningsluckan uppfälld för kontroll och rensning av småfluster vid gavlarna

Extra fluster

På baksidan ryms också två mindre fluster med uppfällbara periskop. En vid varje gavel. Att de går att fälla upp har till syfte att kunna kontrollera så de inte är igensatta. Kan vara lite överdrivet men jag tyckte det var skönt att ha den möjligheten. Dessa fluster gör det möjligt att sätta svärmar, göra avläggare i t.ex svärmförhindrande syfte eller för utökning, reservsamhällen eller varför inte till drottningodling eller som parningskupor.

 

//Patrick Sellman

11 thoughts on “Bygga Tbh kupor 3: Baksidan

  1. I love this design 🙂 Can you please post the photos of this hive on biobees when ready 🙂
    I think people will like it, I for sure do 🙂

    One small issue I can see;
    My forager bees had problems to land on the polished timber and many would fall onto the ground. It takes time until they fly up again. This is a waste of time for the entire colony.

    This was the reason I placed small landing boards under my top entrances and now there is no issues.

    If you imagine a hollow tree it has a very rough bark which acts like a landing board 🙂

    By the way I too will use a ”periscope” under winter in form of a plywood to stop winds. This is not a periscope but a single plywood 3 cm infront of the entrance. It is open on 3 sides so condensation can easily get out of the hive in winter.

  2. Glad att du gillar konstruktionen 🙂

    Har du målat dina kupor med bivax olja ända intill flusterhålen? Jag har lämnat en decimeter obehandlat runt om och har inte några stora problem med bin som faller ner. Ett löstagbart fluster kan givetvis vara på sin plats bara man tar bort det under hösten, vintern och tidig vår. Jag hade en del problem med fåglar som använde flustren att sitta på och äta bin. Även sent på hösten lockade de ut bin genom att picka på flustret. Sen tog de de bin som kom ut och kollade vad som stod på.

    You have my permission to write about it and show the pictures on biobees if you want to. Its to much job for me to translate my thoughts into english.

  3. Några frågor om mått. Jag hittar inte tjockare limträskivor än 18 mm (hyllplan) där jag bor. Din kupa med fönster

  4. Äsch, jag kom åt ”skicka-knappen”…

    Hur som helst, jag har 18 mm limträskiva i rätt bredd (300 mm). Har inte hittat 28 mm där jag bor. Du skrev ang. kupbygge med fönster att du tycker att 18 mm är väl klent. Hur klent det blir beror väl på hur mycket man sågar ur. Vad har du för höjd på glaset, dvs. hur smal är skivan ovanför och nedanför? Hur brett glas?

    Om man inte har isolering utanför rutan på sommaren kan bina kondensera på rutan (baksidan). Då kan man alltså ha framsidan isolerad året runt. Det verkar inte så komplicerat. Däremot blir det lite knepigare om man också vill ha periskopfluster med högt placerade hål och samtidigt isolering.(Hur högt upp borras hålen? Hur tätt?)

    Du skrev att med periskopflustrets vindskydd har du gått ner till 28 mm skiva. Verkar det rimligt att ha 18 mm skiva, isolera hela framsidan 50 mm, ha flusterhålen i genomborrad bräda 20 mm tjock, distanslister 30 mm för att få ”periskopmåttet”, och sedan lämplig skiva utanpå hela sidan?
    Bör man kunna öppna även detta huvudperiskopfluster?

    1. 18 mm är lite klent att skruva i är min uppfattning. När det gäller baksidan med inspektionsfönster så delar jag på tre dvs 100 mm till varje då jag lägger 4 mm glasskivan i en fals så blir den lite bredare, 120 mm är ett rimligt mått. Falsen gör jag 5 mm då jag lagt en limsträng där men framöver kommer jag göra den 4 mm då jag tänker sluta limma och istället hålla glasskivan på plats med någon form av brickor som skruvas fast på några ställen där de klämmer skivan på plats.

      Fundera på om du skall ha periskopfluster, det är inte speciellt utprövat ännu. När det gäller placering av 25 mm flusterhålen så tycker jag det är bra att ha dem en bit ifrån botten bl.a så de inte täcks för om det skulle bli mycket nedfall. Centrum på hålet har jag 70 mm från nederkanten. Avståndet mellan dem är 100 mm cc.

      Jag tror det är bra att hålla konstruktionen enkel. Fönster är värt att sätta in om inte annat för att kunna visa andra inte minst barn hur det ser ut inne i kupan. Mycket uppskattat och spännande.

  5. Hej
    Följer med stort intresse om än lite sporadiskt. Har precis börjat med biodling men ser en framtid med tbh-kupor.
    En sak som slog mig angående fästa glaset. Borde gå att vaxa fast med smält vax som hälls runt falsen efter att glaset lagts dit. Tänker att det inte behöver sitta så hårt. Ev kan man fräsa med en sinkades så får du en fals med sluttande sida som gör att vaxet inte kan trilla ur.
    En tanke bara.
    Spännande projekt som nog blir att ta tag i efter nästa sesång…..
    // Marcus

    1. Ja vill man limma så går det att göra lite olika experiment med vax. Vax är nära släkt med fett så kanske ett av de mest ursprungliga limmen där fett och harts/kåda blandas i olika proportioner för olika egenskaper. Desto mer harts desto hårdare men sprödare och desto mer fett desto segare och lösare. Bl.a pilspetsar limmades på pilar med denna metod på stenåldern.

      För min del blir det för omständigt. Med en list så lägger du bara dit glaset och skruvar fast listen samtidigt som du vinner ett lätt byte i framtiden om olyckan skulle vara framme. Stormen välter kupan och glaset går. Det behövs inga stora lister så de stör ingenting om man har kakor intill gaveln.

      Ja topplistbiodling passade mig som handen i handsken och det borde finnas fler som hittar ännu mer rätt med denna typ av bihållning även bland gamla ramkuperävar 🙂

  6. Som nybliven biodlare så är det TOPPEN med ett inspektionsfönster,var där nästan varje dag å gluttade in för att se hur det gick för dom.Och som sagt,det är popis å visa stadsboarna å vänner hur det ser ut i en kupa.

    Mvh Magnus på Olsabacken

    1. Då huvudmålet med min verksamhet är att långsiktigt få fler biodlare genom att utbilda och stötta samt tillhandahålla bra kupor och genom metoden sänka trösklarna för att ta klivet att lära känna bina mer.

      Inspektionsfönstret är dels en del av skötselmetoden för att störa så lite som möjligt men också en möjlighet att skapa intresse för andra som får en förstärkt upplevelse av att titta in i samhället. Ringar på vattnet helt enkelt.

  7. Hej. Håller på att bygga 2 st TBH enligt dina ritningar. Funderar på att byta fönsterglaset mot plexiglas alternativt polycarbonat som är okrossbart.
    Vad tror du? Kan plastglaset påverka bina på ett negativt sätt?
    Mvh
    Stephan

    1. Fönstret blir nedsmutsat med vax och propolis efterhand och behöver skrapas därav 4 mm glas. De andra är för mjuka och blir repuga. Dyrare och kortare livslängd.

Kommentera