Publicerad

Bygga Tbh kupor 4: Djupbotten

Uppdatering 14-04-26: Kan konstatera att samhällen med djupbotten med organisk material har varit torra och fina hela vintern. De med fast träbotten kan vara fuktiga på  botten under inte minst vårvintern. Än så länge ser det ut som ett lyckat experiment. Återkommer när fler erfarenheter dyker upp.

Om bina får välja själva så bosätter de sig i ett levande hålträd med en volym på runt 40 liter, en bit upp och med en lämplig flusterstorlek så att samhället går att försvara. Hittar de inte den perfekta boningen så tar de givetvis bästa möjliga som kan vara nästan vad som helst.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Trågkupan med monterad djupbotten

Detta med djupbotten är fortfarande på experimentstadiet så är du inte lagd åt det hållet så rekommenderar jag en vanlig bottenbräda istället. Själv har jag stora förväntningar på den. Tanken är att efterlikna det lager av organiskt material som finns i botten på hålträden. Där det samlats delar av ruttet trä, ett och annat löv osv. Eftersom det överallt förekommer små ekosystem med symbiotiska samband mellan organismer i naturen och bina varit så framgångsrika med sitt koncept genom årmiljonerna så borde det även i bibostäderna utvecklats dessa symbiotiska samband. Insekter, svampar och bakterier m.m. som trivs i den specifika miljö som botten på ett bisamhälle utgör. Som ni ser på bilden sitter det ett litet extratråg under själva huvudtråget. Detta fylls med sågspån, löv, litet murket trä osv upp till den ordinarie trågbotten. Jag har för avsikt att använda de normala avdelningsluckorna. Djupet på det organiska skiktet blir en bit över tio centimeter.

Vad jag förväntar mig är att se bl.a en och annan tvestjärt. Blir de inte alldeles för många så borde de komma överens bra. Eftersom tvestjärtarna är allätare så äter de upp det mesta som trillar ner på botten t.ex varroakvalster, kanske tom döda bin. De skulle kunna hjälpa till med städningen. Det jag inte vill se är myror som bosätter sig där. Skulle det göra det så kommer jag inledningsvis att låta dem vara men hålla dem under kontinuerlig uppsikt för att se vad som händer. Tar ingenting för givet längre.

Detta organiska bottenskikt fungerar även som isolerad botten och fuktutjämnare samt absorberar den fukt som kondenserar på inspektionsfönstret under vintern och rinner ner på botten. Här kan säker bildas is under kallare perioder men med temperaturväxlingarna så torkar det upp.

Kanske kommer svampar och bakterier som trivs här producera ämnen som hjälper bina. Varför inte organiska syror t.ex? Det kommer jag inte att få reda på i mina experiment eftersom jag inte kommer att undersöka det. Jag kommer att se om det fungerar och kunna ana sådant genom friskare och starkare bisamhällen. Experimentet skall få fortgå under många år för att se hur det utvecklas och vad som händer om det inte blir något väldigt tokigt i flera av kuporna förstås. Vi får se hur det går. Rapporter kommer efterhand.

Vore väldigt roligt om det kunde ske lite mer kvalificerad forskning på detta område. Det känns inte så långsökt med mina förväntningar då tom den mänskliga kroppen är ett ekosystem. Det sägs att en människa som biotop innehåller fler icke mänskliga celler än människoceller. Bakterier, kvalster och svampar både på insidan och utsidan. Så varför inte?

Känner du till någon forskning på detta område vore jag mycket tacksam om du berättar det för mig.

//Patrick Sellman

18 thoughts on “Bygga Tbh kupor 4: Djupbotten

  1. […] på vintern och förhindra dropp på bina. Vattnet kan i mina försökskupor sen rinna ner i den djupbotten jag kommer att presentera i nästa inlägg som är full av organiskt material där det […]

  2. Förnuftsmässigt så borde det ju var så att ett bisamhället måste fungera i samklang med sin omgivning. Och en naturlig miljö kommer med automatik innehålla en massa andra organismer. Och om deras naturliga habitat är ihåliga träd så måste dessa vara murkna och då har jag svårt att se att det inte skulle finna en STOR mängd olika organismer där.

    ”THE NEST OF THE HONEY BEE” läste jag för ett tag sedan och då bestämde jag mig för att plastkupor inte var vad jag ville hålla på med.

    En fråga som infinner sig – är ju vad ska en djuptrågbotten fyllas med? Kan det vara så att man får avsättning för röten gran nu, det vore något.

    Din experiment är verkligen intressanta.

    1. Bara att börja fylla på säck
      Jag jobbar på att öka marknaden. 🙂

  3. Måste vara helt rätt!
    Som mejeristen sade:
    ”När vi hade fått bort alla bakterier i mejeriet, och kände oss trygga så slog Listeria till.
    Sedan känner man sig aldrig säker…”
    Det är bättre att samarbeta med naturen än tvärtom….

    1. Ja bl.a mjölksyrabakterierna som finns över allt är en av de viktigaste skydden för oss i vår omvärld.

      Döda dem med antibakteriellt medel i sprickorna på plastskärbrädan så får du en överraskning i vad det kommer i dess ställe. Så länge mjölksyrabakterierna är i sprickan kommer ingen annan istället.

      De trivs förresten bättre i träskärbrädan så det är en anledning att ha kvar dem istället för plast och tvätta dem helst bara med vatten eller möjligen med lite svag handdiskmedellösning om de är för feta. Kycklingskärbrädan får hanteras för sig 🙂

  4. […] I ramkupor används lådor eller ballonger där sockerlösningen tillförs ovanifrån. De metoder jag använder tillförs från sidan utanför avdelningsluckan. Det är mycket viktigt att det är bitätt så att inte bin från andra kupor når dessa. Det löser du genom att ha hela överdelen täckt med topplister eller en bit tyg, gammalt badlakan, täcke eller dylikt över burken. Det är främst två sätt jag prövat dels med bara två små lösa lister på en fast träbotten eller med tillverkade fodrare på en djupbotten. […]

  5. Har du något levande som syns med blotta ögat i dina djupbottnar?

    En annan krypfråga gäller myror. För ramkupor rekommenderas ofta nedhängande byggplast. Myrorna har tydligen svårt att passera kanten.

    Har du eller någon annan testat något liknande på TBH-kupans ben? Något bättre skydd? Jag har inte så långt till en myrstack, och att utrota dessa nyttodjur känns inte rätt.

    1. Tvestjärt har jag sett som väntat men har inte tittat så noga ännu.

      När det gäller myror är mineralfett ett svårt hinder för dem. Skruva en fransk träskruv i varje ben underifrån och ställ dem på betongplattor så det blir lite avstånd till gräs och ev sly då myror kan klättra på dessa. Kleta lite mineralfett runt träskruven på undersidan av benet. Går även att göra någon form av upp och nervänd skål under fötterna som du kletar mineralfett i.

  6. Hej!
    Läste i ditt inlägg om att du säljer bikupor, där förstod jag det som att du har ett metallnät mellan botten och djupbotten, stämmer det?
    Hur gör du om du har flera samhällen i samma kupa och behöver lossa djupbotten för att T.ex. Rensa döda bin efter vintern? Blir det inte en väldigt massa bin som hamnar på fel sida avdelningsluckorna?

    1. Nej inget nät mellan där utan endast i botten på djupbotten för att hålla organiska materialet torrt och fint. Använd inte nät i kontakt med bina. Blir bara svårt för dem att propolisbehandla och det är en stor del av deras immunförsvar.

      Jag har inte flera samhällen i kuporna utan de är avsedda för ett samhälle med möjlighet att göra avläggare i samma tråg eller ta in en svärm. Man kan också tänka sig ha ett parningssamhälle vid var gavel. Vad man kan göra är att övervintra reservsamhällen/drottningar vid ett av gavelflustrena och då är det två samhällen över vintern. Det ryms dock inte två fullstora samhällen utan de får slås ihop på våren i så fall.

      Utgångspunkten är att bina städar själva. Väldigt dåliga bin om de inte gör det. Ibland har dock ett samhälle farit illa med mycket döda bin och ett svagt samhälle. I de fallen hjälper jag dem. Det far inte iväg så mycket bin undertill utan öppna exenterlåsen och ta ner botten och rensa bort det du vill ta bort och sätt tillbaka botten. Se upp så du inte klämmer bin.

    2. Bygger du en kupa själv?

      1. Japp, jag har lite småpill kvar på min första prototyp-kupa som är byggd enligt din modell. Tänkte slänga ut lite bilder i Facebookgruppen inom ett par dagar och hoppas då på dina och andra kloka människors synpunkter så jag kan utveckla modellen och bygga ytterligare två!
        Fantastiskt roligt, speciellt med allt stöd och all motivation man får av ”TBH-communityt” 🙂

  7. Hej Patrick!

    Så himla spännandet att läsa din blogg! 🙂

    Jag ska bygga min första topplistkupa nu för att ställa om bigården mer till binas villkor så småningom. Jag gillar idén med djupbottnen så den ska vara med.

    Vad är det för nät du använder på undersidan – vilken material och maskvidd? Det ska nog vara står nog för småkrup att kunna klättra igenom antar jag. Kanske kan man även hoppar över nätet genom att förlänga sidorna på djupbottnen nedåt tills båda sidorna nästan möts…

    Sedan undrar jag om det är risk att bina ta sig igenom under avdelningsluckan. Har du innehållet i bottnen över avdelningsluckans underkant eller använder du lite längre avdelningsluckor som går in i bottnen?

    Tack så mycket att du delat med dig om dina erfarenheter! 🙂

    1. Roligt att du uppskattar min blogg.
      Jag använder ett rätt kraftigt rostfritt nät med 2,5 mm maska men en del kör med tät botten dvs bräda nedtill på djupbotten. Här finns stort utrymme för att testa olika lösningar. Jag låter avdelningsluckan sluta i överkant djupbotten och öser upp lite material när det är viktigt att det är tätt. Öppnar när jag vill de skall ut. För litet material kan bina städa undan.

  8. Tror du det fungerar med vanligt sk takfotsnät (plastmaterial) ? Tänker inte använda djupbotten i första läget.

    1. Hej Anders

      Jag rekommenderar inte nät som botten i horisontella topplistkupor.
      Det har förekommit problem med bla mård som försökt ta sig in i kupor så det finns anledning att kosta på sig ett lite kraftigare nät.

      1. OK, hade tänkt mig två utbytbara bottnar, en med slits och nät för sommarbruk och en hel bräda för vinter. Hur långt från ök sätter du flusterhål vid periskopbygge ?

        1. Ja skall du köra med nät på sommaren så byt till tätare på sensommaren och låt inte nätet vara kvar. Det hindrar bina från att hålla botten ren och behandla den med propolis. Sätt dit tätare botten så tidigt som möjligt.

          Jag har succesivt sänkt flusterhålen. Nu är de 12 cm över botten och även om periskopen/huven är lika stor som förut så täcker den endast hålen i nederkatm med ett par cm. Detta för att underlätta städning, det inte skall blåsa direkt in i hålen och huven skyddar den sidan från vind.

Kommentera