Uppdatering 14-04-26: Kan konstatera att samhällen med djupbotten med organisk material har varit torra och fina hela vintern. De med fast träbotten kan vara fuktiga på  botten under inte minst vårvintern. Än så länge ser det ut som ett lyckat experiment. Återkommer när fler erfarenheter dyker upp.

Om bina får välja själva så bosätter de sig i ett levande hålträd med en volym på runt 40 liter, en bit upp och med en lämplig flusterstorlek så att samhället går att försvara. Hittar de inte den perfekta boningen så tar de givetvis bästa möjliga som kan vara nästan vad som helst.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Trågkupan med monterad djupbotten

Detta med djupbotten är fortfarande på experimentstadiet så är du inte lagd åt det hållet så rekommenderar jag en vanlig bottenbräda istället. Själv har jag stora förväntningar på den. Tanken är att efterlikna det lager av organiskt material som finns i botten på hålträden. Där det samlats delar av ruttet trä, ett och annat löv osv. Eftersom det överallt förekommer små ekosystem med symbiotiska samband mellan organismer i naturen och bina varit så framgångsrika med sitt koncept genom årmiljonerna så borde det även i bibostäderna utvecklats dessa symbiotiska samband. Insekter, svampar och bakterier m.m. som trivs i den specifika miljö som botten på ett bisamhälle utgör. Som ni ser på bilden sitter det ett litet extratråg under själva huvudtråget. Detta fylls med sågspån, löv, litet murket trä osv upp till den ordinarie trågbotten. Jag har för avsikt att använda de normala avdelningsluckorna. Djupet på det organiska skiktet blir en bit över tio centimeter.

Vad jag förväntar mig är att se bl.a en och annan tvestjärt. Blir de inte alldeles för många så borde de komma överens bra. Eftersom tvestjärtarna är allätare så äter de upp det mesta som trillar ner på botten t.ex varroakvalster, kanske tom döda bin. De skulle kunna hjälpa till med städningen. Det jag inte vill se är myror som bosätter sig där. Skulle det göra det så kommer jag inledningsvis att låta dem vara men hålla dem under kontinuerlig uppsikt för att se vad som händer. Tar ingenting för givet längre.

Detta organiska bottenskikt fungerar även som isolerad botten och fuktutjämnare samt absorberar den fukt som kondenserar på inspektionsfönstret under vintern och rinner ner på botten. Här kan säker bildas is under kallare perioder men med temperaturväxlingarna så torkar det upp.

Kanske kommer svampar och bakterier som trivs här producera ämnen som hjälper bina. Varför inte organiska syror t.ex? Det kommer jag inte att få reda på i mina experiment eftersom jag inte kommer att undersöka det. Jag kommer att se om det fungerar och kunna ana sådant genom friskare och starkare bisamhällen. Experimentet skall få fortgå under många år för att se hur det utvecklas och vad som händer om det inte blir något väldigt tokigt i flera av kuporna förstås. Vi får se hur det går. Rapporter kommer efterhand.

Vore väldigt roligt om det kunde ske lite mer kvalificerad forskning på detta område. Det känns inte så långsökt med mina förväntningar då tom den mänskliga kroppen är ett ekosystem. Det sägs att en människa som biotop innehåller fler icke mänskliga celler än människoceller. Bakterier, kvalster och svampar både på insidan och utsidan. Så varför inte?

Känner du till någon forskning på detta område vore jag mycket tacksam om du berättar det för mig.

//Patrick Sellman