Publicerad

Bygga tbh kupor 1: Formar och mallar

En sak som jag lärde mig för många år sedan är att det underlättar om materielen är enhetlig. För den horisontella topplistkupans del så innebär det egentligen att alla tråg har samma snitt dvs man kan flytta topplister med fullt utbyggda vaxkakor emellan alla kupor.

Själv har jag valt att använda de mått som JP Chandler använder i sin byggbeskrivning. Det innebär att bredden på långsidornas skivor är 300mm, bredden på botten är 125 mm och bredden mellan sidostyckena i överkant är 375 mm. Längden på själva kupan är valfri men för egen del så rekommenderar jag 1200 mm längd även om de jag bygger nu är 1500 långa. Jag skall expandera och vill ha möjlighet att ha två samhällen i varje kupa om det skulle behövas under en period.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Trågform enligt JP Chandler

Just det tråg som syns på bilden ovan är bygd av 28 mm limträskiva. Den monterades isär strax efter att bilden togs för att användas i en modell som jag bygger i fem stycken exemplar just nu. Bilder och beskrivning på denna modell kommer inom kort.

För att få samma form på tråget vilket underlättar mycket och dessutom snabbar på arbetet vid tillverkning av flera kupor använder jag formar och mallar för bl.a håltagning. De tar en liten stund att tillverka men är snabbt intjänade.

Form och mall för tillverkning av Htbh
Form och mall för tillverkning av Htbh

På bilden ses formen jag använder till att få en enhetlig snittyta på tråget och till höger syns en mall för håltagning av gavlarna. Jag gör mallar av 12 mm plywood för alla håltagningar när jag tillverkar kuporna.

//Patrick Sellman

34 thoughts on “Bygga tbh kupor 1: Formar och mallar

  1. You are a profs 🙂 that looks great. Im just using one follower board as a module for the next hive. Yours is much more up to the task.
    Nice

    1. Så gjorde jag också med mina första två kupor. Skall man göra många så är det värt att göra en stabilare form. Skönt om ”followerboards” m.m. går att flytta överallt vid behov utan att storleken på kuporna varierar för mycket. dessutom går det betydligt fortare vid serieproduktion. Fortare och bättre 🙂

    2. Som du ser så är min form extra hög. Det beror på att jag bygger djupbotten (deepfloor) samtidigt som jag gör själva tråget till kupan. Tråget är kvar ock sen tar jag två 100-125 mm bräder med samma längd som kupan, lägger dit dem och skruvar dit två små gavlar. Då är både tråget och djupbotten färdiga på en gång.

  2. Jädrit intressant…
    Blir kakorna oxå trekantiga då?

    1. Det kan man säga fast mer som parallellogram när de är fullt utbyggda. Vitsen med de lutande sidorna är att du får tyngden närmare topplisten vid hantering, de bryts givetvis lättare. Bina bygger minimalistiskt och lägger inte till extra hållfasthet för att du skall lyfta ur dem ur kupan. fast huvudanledningen med de lutande sidorna är att bina för det mesta inte bygger fast kakorna i sidorna på kupan. Det funkar mycket bra enligt min erfarenhet. En del honungskakor sätter de dock fast i kanterna om de blir väldigt tunga.

      1. Det gäller att förstå sig på de djur man samarbetar med!

        1. Det är nyckeln till framgång, utmaningen och en hel del av det roliga med det hela. Sen har de dessutom olika personligheter 🙂

  3. Intressant, hur gör du tak och ribborna? Eller det kommer i ett annat inlägg.

    1. Ja det blir ett annat inlägg men jag kan nämna att jag gör ryggåstak med fjällpanel som behandlas med linolja/bivax/terpentinlösning som skydd och tätning.
      Topplisterna har jag helt enkelt bara kapat upp av bärläkt 35×25 och därefter limmat och skruvat på en liten trekantslist. Spetsen på den listen penslas sedan med lite smällt bivax. Jag har prövat flera olika lösningar och detta har funkat till nästan 100%.

      1. Väldigt intressant då min lista av mindre roliga saker i biodling stämmer ganska bra med din lista. Är man kanske lat?

        Vad är det för dimension på hattläkt? De skulle väl om bredden är rätt passa bra som ribbor?

        1. Det är bra om listerna har en tjocklek på minst 25 mm men blir de tjockare så blir det klumpigt. 25 mm är ett bra mått. Bredden diskuteras flitigt i forum. Några är inne på 34 mm i yngelrum och 38-40 mm i förråden. 35 har funkat bra generellt för mig. Jag kommer dock experimentera med detta. Kan ju finnas något som är bättre 🙂 Jag skall bl.a testa med 40 mm rätt över och se vad som händer.

          Ett sätt att få bredare mellanrum i förråden är att helt enkelt dra isär ramarna några mm. Nordiska bin som är duktiga på att täta kupan bygger igen med propolis. Detta är även ett sätt att öka skörden av detta om man är intresserad.

          1. Bågnar de om de är av nyare 22mm brädstandard tjocklek?

            Har jag förstått rätt om jag sammanfattar skötseln så här:

            Man skattar efter behov på sommaren.

            Om hösten ser man till att de har ett antal fulla ramar (10?) att klara sig på över vinter samt att dessa är samlade i mitten av kupan. Då kan man fylla med isolering under tak och utanför följarbrädorna.

            På våren när det sätter fart flyttar man ut följarbrädorna och in med några kaklister och expanderar på så sätt kontinuerligt under sommaren. (eller i ett eller två steg?)

            Försöker du hindra svärmning genom att kontinuerligt skatta fulla kakor eller försöker du få in dem igen i en ny ”matho”

            Mvh

          2. Nej ur hållfasthetssynpunkt så går det bra med tunnare också. Tjockleken har mer med värme, temperaturförändringar och kondens att göra. Har du tillgång till 22 mm så använd det.

            Ja, skötselmetoden är sådan att man skattar efterhand. Jag går ut och hämtar några kakor då och då när det varit fint väder och de hunnit täcka cellerna. Blir inte så mycket jobb då, mer en liten kul grej. Passar min personlighet bättre. Har man några få kupor så gör det även att det räcker med den mycket enkla utrustning som jag beskrivit i ett annat inlägg http://småbruk.se/biodling/biodling-pa-enkelt-vis-2-utrustningen/

            Om man tycker det är roligt med sorthonung så har man alla möjligheter till det vid denna skördemetod.

            Jag invintrar på 8 lister av den storlek som framgår av inlägget ovan. Jag har nordiska bin, 10 kan vara lämpligt för t.ex ligustica/italienska/gula bin. Det beror också på samhällets storlek vid invintringen. Jag tänker lite som de gjorde förr med trågkuporna.

            Har man flustret mitt på ena långsidan så sätter man listerna där men en del har flustret på gaveln så då förskjuts listerna mot denna. För tillfället har alla mina kupor 3 st 25 mm flusterhål mitt på ena långsidan, champagnekork passar perfekt om man vill minska ned till ett eller två hål vid små samhällen så det är lättare att försvara för dem. Jag har gamla täcken över och nerför avdelningsluckorna. Det som på engelska kallas followerboards heter på svenska sedan trågkupornas tid avdelningslucka. Jag kommer att använda det ordet framöver.

            Jag skördar så jag får honung men tar mindre frampå hösten. Utfodrar dock alltid bina med sockerlösning också så de får fylla på förråden. Idealet är mycket honung.

            I princip går vårexpansionen till som du beskriver. Har man flustret på mitten är grundregeln att man har två outbyggda lister på var sida och så fort de har börjat bygga på den näst yttersta så sätter man dit en ny. Vid detta arbete behöver du inga skyddskläder utan det är något man bara gör när man går förbi. Har du glas på ena långsidan så behöver du inte ens öppna kupan för att kolla. Så lite störning som möjligt. Det är ingen stor störning att ”glutta” lite på avdelningsluckan heller.

            Reser man bort eller av annan anledning inte hinner kolla så mycket under framför allt maj och juni så sätter man givetvis dit fler lister, kanske mer på ena sidan om man ser att bina gärna går åt ena hållet med sitt honungslager. Detta blir extra viktigt om det är en period med fint väder. Vädret styr också hur ofta man behöver kolla. Det kan gå väldigt fort med expansionen just under dessa månader, beror en hel del på vilken biras man har också. Nordiska har den lugnaste expansionen och crainer den explosivaste. Nordiska är perfekt för detta sätt att hålla bin.

            När det gäller att dämpa svärmlusten så är det på det viset att när bina expanderar yngelrummet så har de en ren foderram närmast i båda ytterkanter där de också har stora pollenförråd. Ibland är det nästan bara pollen. Det är ofta så att drottningen inte går förbi dessa utan yngelrummet kan bli för trångt. Jag gör så att jag märker dessa foderkakor uppe på listen på enklaste sätt. Vid behov kan jag sen under maj -juni sätta dit lister för att ge mer utrymme även där. dessa lister sätts aldrig så (näväl nästan aldrig) de delar yngelrummet utan ytterst mellan foderramen och yngelrummet. Är det bra förutsättningar så sätter du en på varje sida. Kanske gör du detta en gång till vid bra väder, produktiv drottning och starkt samhälle.

            Man behöver inte skatta ofta utan det är framför allt platsen i kupan som avgör. Jag upplever dock att vissa samhällen stimuleras av att inte ha stora honungsdepåer men det är mer en känsla. Ta aldrig bort för mycket honung utan se till att bina alltid har ifall det blir dåligt väder under en längre period eller om du lärt känna dragförhållanden där du har dem inför en lucka i draget då det inte finns så mycket för dem att hämta.

          3. Tack det var fin information! Inlägga på!

            Skall försöka bygga sådana kupor till nästa år. Har tre samhällen och, enligt andra, god honung. Det är en skojig syssla.

          4. Hattläkten var förresten för att slippa spika på en trekantlist. Vet inte dom den iden framgick. Men man får såga lite i upplagen istället…

          5. Jag hade för mig att hattläkt har en rundad yttersida men det kanske finns med en spetsig/trekantig också? Det skulle underlätta mycket om det fanns.

            Jag skulle nog fräsa av ändarna för anläggningsytan istället.

          6. Jo de är runda men någon av dina källor (Chandler?) skrev rund eller trekantig undersida. Så det kanske fungerar med rund undersida också. Men det finns ju en varite av listprofiler hos tillverkarna.

            Ja fräsning vore att föredra…

            I helgen gick jag igenom kuporna och de har klarat sig alla tre men i tripp-trapp-trull status.

            -Tripp hade nästan tio cm med döda bin på botten.Man blir så ledsen. Ett fåtal arga bin fanns kvar. Kanske drottninglöst men det rotade jag inte i då jag inte ville störa mer än städning.

            -Trapp hade ett fåtal döda bin kvar på bottnen och betydligt fler glada bin.

            -Trull, som var en oskattad avläggare från förra året myllrade av bin. De får städa själva.

          7. Kan vara värt att prova. Det får bli ett av testen i mina 5 nya testkupor. 2 med rund hatt läkt 🙂

            Tack för tipset.

          8. Tack själv. Hade ingen aning om den här typen av odling men börjar bli less på sjukdomar och varroabehandling som dödar alla kvalster osv.

            Dessa skulle även kunna vara intressanta:
            http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Golv-panel-och-list/Listverk/HornlistTrekantslist/Trekantslist/?filters=Kategori%201%7CList;Kategori%202%7CTrekantslist;

          9. Det är en sådan trekantslist som jag limmar och skruvar fast på listerna av bärläkt.

  4. I vissa instruktioner till TBH för nordligt klimat har jag sett rekommendationer att lägga till en isolering till tråget, men jag har saknat detaljer. Använder du någon kompletterande isolering för övervintring?

  5. Jag har haft bin ett par säsonger i LN nu och tänkte börja med TBH enligt http://www.tbhsbywam.com/ Jag har köpt hans bok: ”Top-Bar Hive Beekeeping: Wisdom & Pleasure Combined” och den innehåller väl allt man verkar behöva veta – förutom hur man bygger TBH:er som passar klimatet i norra Dalsland…?

    Jag har oxå nordiska bin – köpta av farbröderna Nordbi i Bengtsfors. Har i dagsläget byggt ”konverteringssatser” till LN-lådor för att lägga toppribbor, för att sedan kunna göra avläggare. Dessa håller nu bina på att bygga ut. Jag är även i färd med att bygga TBH:er och skulle gärna vilja veta hur dessa ska byggas för att klara invintring – typ väggtjocklek, ev. isolering?

    Om du är intresserad av att dela med dig av din kunskap är jag idel öra.

    Vänligen

    1. Vad kul 🙂
      Boken du har finns i mitt bibliotek också. Kom härom dagen men lär inte bli läst förrän i höst-vinter.
      Jag har prövat KTbh under 5 år nu vilket inbegriper en del misslyckanden och det är bra om man vill hitta gränserna. Försöker kombinera det med mina 30 års erfarenhet av traditionella ramkupor och jag kan konstatera att det krävs lite mer av kuporna här åtminstone de hårdare vintrarna som kommer titt som tätt.

      De två kupor jag har igång nu har 45mm linisolering men det kommer jag inte att ha på några fler kupor. De två får dock vara kvar som referens. Inga vinterförluster på 3 vintrar i rad i dessa kupor.

      I år har jag tillverkat(håller på) en liten serie på 5 tbhkupor. Jag har lovat en vän att prioritera ett inlägg om denna konstruktion de närmaste dagarna så jag skall ut och ta några kort i em. Förhoppningsvis är inlägget publicerat innan helgen. Där kan du få lite tips.

      En sak jag kan säga är att jag är mycket nöjd med de mått Chandler har på sina kupor, jag tänker då på innermåtten i tråget. Jag finner ingen anledning för tillfället att ens pröva några andra mått och brukar förorda dem som en sorts standard vilket kan vara en fördel om vi börjar köpa samhällen av varandra på topplister här i landet. Däremot är kuporna för klena och nätbotten i dessa kupor är ingenting som funkar här en riktigt kall vinter. Chandlers bygginstruktion med måtten jag nämnt finns att ladda ned i högerspalten under Publikationer, How to build a topbarhive.

      Huset fullt av barn och barnbarn för tillfället vilket är kul och får gå före det mesta.

      1. Vi verkar ju på i likartade miljöer – med utsikt, en del impediment och ganska många avvecklade jordbruk omkring oss. Vi har också en del husbehovsodling av djur och växter här.

        Några mindre bra åtgärder visavi bihanteringen är man väl skyldig till =)… Bla. så fungerar min LN till TBH konverteringslåda sådär – de började med ”vildbygge” på ramarna uppåt också… samtidigt som de bygger ut toppribborna. Jag tror jag har löst det med att lägga en skiva med ett 70 mm hål i mitten emellan lådorna.

        Den huvudsakliga anledningen till att jag vill testa med TBH:er är att det är materialsnålt, har sett hur de större biodlarna har stora förråd/containrar fulla med ramar och lådor i alla möjliga format. Tänkte köra igång i lite större skala på sikt och roade mig med att göra en ”affärsplan” och de investeringar som krävs i tid och pengar för konventionell biodling blir enorma tycker jag, samtidigt kommer man nog inte ikapp, utan blir sittande skuldsatt som alla andra lantbruksföretag. Det är inget som lockar mig.

        Hursomhelst, så hittade jag detta med TBH och började läsa på och driftsformen passar mitt kynne – göra rätt saker å rätt sätt. 😉

        Så till några iakttagelser vad det gäller skillnaden mellan Chandler och WAM (Wyatt A. Mangum):

        Bredden på trågbotten: WAM – 9″, Chandler – 7″. En direkt konsekvens blir ju att WAM-tråg sväljer Chandler, men inte tvärt om. Kan det vara en fördel att WAM-kakor är lite större (mer förråd till invintring, osv.). Ja – listan kan göras lång med för och nackdelar med olika format. Det är bara ta diskussionen LN – Svea – Langstr etc.

        Hålen: Chandler – på långsidan i olika varianter. WAM – på kortsidan enligt ett bestämt mönster. Båda varianterna verkar ju fungera, men WAM:s fungerar ju uppenbart i stordrift där han verkar i North Carolina. Frågan är ju vilket som är bäst här? Den enda påverkan på driften jag kan komma på är att man kan placera WAM-trågen tätare, typ som vanliga uppstaplingskupor.

        Trågbotten: Chandler – nätbotten eller ”Deep Floor”-botten. WAM – tät botten, visserligen med nät för inspektion via en utdragbar skiva. Dina erfarenheter med öppen nätbotten får väl tala för sig själv. Vad man kan fundera på apropå ”Deep Floor” – är att det låter som en sympatisk idé med ett slags biotop i botten, men tillför det verksamheten något? Jag vill ha det så enkelt som möjligt och ska jag skapa en biotop till i tråget så måste den tillföra bihanteringen något – typ friskare bin som ger mindre arbete med varoa etc.

        Ja – det var väl vad jag funderade på just nu. Kom gärna med synpunkter angående bredd på trågbotten, hålens placering, och hur trågbotten ska vara utformad. Vore ju bra om man fick till någon standard på trågens mått, så att ”Nordiska bin i TBH” i den den här delen av landet åtminstone blir kompatibla i hårdvaran. 😉

        1. Jag köpte bin på LN när jag började. Provade lite olika metoder och kom fram till att det enklaste var att skaka av bina i tråget. Rensa ramen från sidor och botten så bara överliggaren är kvar. Därefter skar jag helt enkelt till formen efter avdelningsluckan och skruvade fast den i en topplist. Givetvis är skruvarna indragna i förväg. Väldigt lite yngel försvann pga bortskärningen. Jag har inte prövat den metod du prövar.

          Vad gäller bredden så förstår jag inte vilket mått du syftar på med 9 respektive 7 tum. De mått Chandler använder och även jag är 15″(375 mm) i överkant och 5″(125) i underkant invändigt mått. Längden på sidoväggaran är 12″(300) Förutom standardiseringen så är det några saker jag tänker på. Med den 30 gradiga lutningen har jag i princip inte några fastbyggda kakor. Tyngre honungskakor kan vara fästa något men då nästan alltid lite i överkant. Upplevs inte som ett problem. Om man inte förstärker med något under listerna så ser jag inte någon fördel med större kakor då risken för kakfall ökar och binas behov av att bygga fast i väggarna ökar, speciellt om det blir mer massa i underkant. De kakfall jag haft är jag övertygad om att det beror på brottanvisningar jag gjort i överkant på vaxkakan vid hantering. Bättre om tyngdpunkten ligger närmare listen.

          Djupbotten är på exprimentstadiet men det handlar inte endast om eventuell symbios med andra utan även om fuktkontroll/utjämning. Skulle jag satsa på komersiel drift skulle jag absolut inte använda djupbotten i detta skede. Blir dyrare att bygga, klumpigt vid förflyttningar då de måste bytas ut mot brädbotten. Använd excenterlås till botten så kan du sätta dit vad du vill. Nätbotten, tät brädbotten eller djupbotten. Visar djupbotten vara ett lyckokast så kan du tillverka dessa efterhand senare.

          Som jag sa har jag inte läst Magnums bok ännu så jag känner inte till hans flustertänk. Jag förmodar han har en del att tillföra. Du ser vilka fördelar jag räknat upp vad gäller gavel kontra långsida. Skall jag gå över till gavelfluster så får det finnas något riktigt bra argument för det.

          De flesta böcker som finns tillgängliga är för andra klimat och förutsättningar än vårt. Jag har faktiskt inte sett någon ännu och då har jag många av dem. Huvudanledningen till denna blogg. Fast med endast 5 års erfarenhet så får man vara rätt ödmjuk även om det är 35 år sedan jag började med bin och man har en bra grundförståelse för bina så är det ett helt annat tänk.

          När det gäller yrkesbiodling så får du förskjuta tillbaka något från binas behov till biodlarens (rationalitet) behov. Mitt huvudsyfte med bloggen förutom att sprida erfarenhet och kunskap om biodling med dessa metoder är att få många fler småbiodlare igen. Det är så extremt enkelt med ett par topplistkupor och krävs nästan ingen utrustning så jag är säker på att det konceptet kommer att vinna många nya biodlare.

          Se till att hitta leverantörer av limträskiva (urlägg) och grossister för skruv och beslag, enorma påslag i den branschen. Du får minst halva priset mot lågprishandeln på limträ och kanske en sjundedel av priset på skruv och beslag från en grossist. Det drar iväg fort nämligen. Jag har sett över detta då jag funderat på att tillhandahålla kupor.

          1. Vad det gäller att få bina i tråg, så har jag övervägt den lite ”brutalare” metoden oxå, men jag tänkte att de skulle få chansen att bygga ut lite topplister först. Som i många andra fall vill man först prova det man klurat ut som förnuftigt – att det sedan bara var oförnuftigt får man ta. Eller så kan man ju lyssna på andras erfarenheter…

            Bredden på botten emellan Chandler och WAM skiljer två tum – WAM har 21 graders lutning, Chandler 30. Vilket som är att föredra kan man ju testa. Själv har jag ingen uppfattning eftersom jag inte har använt varken det ena eller det andra. Men jag är övertygad om att man borde enas om en standard – varför inte kalla det ”NTBH” Nordiskt Topplisttråg.

            Angående topplisten så använder WAM tillskurna remsor av vaxkakor. Han fäster dem sedan i ett spår i topplisten med hjälp av smält vax. Jag har tillverkat ett antal sådana och det var en enkel hantering, speciellt om man har en bra varmluftpicka. När han sedan skördar vax och honung, skär han av vaxet en lämplig bit ifrån topplisten – så det lämnas en remsa för bina att bygga nytt på. Verkar i mina ögon en rationell hantering. Men som sagt var – det återstår att testa.

            Apropå tillverkning av tråg – så var ju tipset om att tala med leverantörer bra. Jag har egen skog och kan såga till lämpligt virke. Tyvärr växer där inga beslag eller skruvar – så det får man köpa. Men i inledningsskedet så tänkte jag köpa virke/material till trågen.

            Som avslutning sympatiserar jag fullt ut med din inställning till binas hälsa och att man ska kunna ha bin med enkel utrustning. Jag ser heller ingen konflikt i att binas välmående går först – även om man sysslar med det kommersiellt. Gäller förövrigt all djurhållning – anser jag.

            Sitter med spänd förväntan tills du publicerar ditt resultat ang. trågbygget…

          2. Skall man köra kommersiellt och få någon lönsamhet på det så måste produktivitetstänkande och rationalitet komma in i bilden. Jag tror dock det är bättre att gå den väg du går utan skulder. Det är klokt att gå över till avkastning/arbetstimme istället för avkastning/kupa. Många gånger innebär det lindring för bina i form av mindre störningar.

            Jag testade med 50 langstroth kupor i slutet på min ramkupebiodlarkarriär i syfte att se om det var något att gå vidare med som försörjning och lärde mig mycket på det. Det är inte alltid man skall försöka försörja sig på det som man tycker bäst om. Mina fantastiska stunder med bina försvann och det blev stress, en bigård till innan det är mörkt. Klämda bin, bära lådor osv istället för en avkopplande stund med sol där man förundras över dessa fantastiska varelser. Jag är säker på att det har stor koppling till ens personlighet så min erfarenhet skall inte betraktas som en generalisering. Möjligen något att fundera över.

            Ok han har yttermått istället för innermått och tar för givet att det är entumsvirke. Har Magnum något bra argument för att öka belastningen i nederkant i och med ökad vikt där?

            När det gäller andra mått har jag förstått att en del haft bättre övervintring i kalla klimat med ökad höjd på kakorna. Balansgång mellan hållfasthet och större kakor.

            Vi kanske skall börja använda oss av Nordisk topplistkupa som ett begrepp och med bestämda mått även om det inte har samma betydelse som i ramkupor. Att man har samma mått i sina egna kupor är dock en stor fördel skötselmässigt när man vill förstärka, göra avläggare osv. Flytta fritt mellan alla sina kupor.

  6. Hej, tack för många intressanta artiklar om bin! Jag undrar dock varför du föredrar horisontella topplistkupor framför vertikala eller Warrékupor? Man kan ju misstänka att bin bör vara mer vana vid vertikala utrymmen och att de föredrar den värmetransport som sker i dessa. I horisontella kupor finns inte alls samma förutsättning för värmetransport. Vore intressant att höra dina tankar kring skillnaden om för och nackdelar mellan vertikala och horisontella kupor.
    Mvh
    Christopher

    1. Hej Christoffer

      Kul att du värdesätter mina artiklar. Jag har ingen egen erfarenhet av Warré kupor men uppskattade Warrés bok i engelsk översättning.

      När jag började med bin igen efter ett uppehåll på ett par år så längtade jag efter enkelheten och att få uppleva de fina stunderna med bina igen. Jag hade haft 50 kupor i frigolit med 3/4 Langstroth och plastmellanväggar under ett antal år för att testa om detta med yrkesbiodling var något för mig. Samtidigt kom Varroan till bygden. Det var inget för mig kan jag säga. Nu är femtio kupor inte jättemycket men med lite tid att disponera får man ändå känslan för detta med att försöka sköta det hela mer rationellt. Istället för att stå i bigården en solig dag, höra fågelsången, fundera på vad som händer i samhället, känslan av att vara en del av naturen och verkligen samarbeta med den så blev det en fråga om logistik, bära lådor osv.

      Detta i kombination med att jag tagit en mission i att nå nya grupper av människor som vill bli biodlare, små husbehovsbiodlare. Biodlare som vill åt det som jag skrev ovan och som mer uppskattar att kunna gå ut i trädgården och hämta en kaka för att få alldeles färsk honung att rippla över yoghurten tillsammas med de nyplockade hallonen än att jag max honungsavkastning per kupa. Som en kvinna sa på en kurs i kupbygge jag hade. ”Jag skall skaffa sällskapsbin”. http://småbruk.se/biodling/biodling-pa-enkelt-vis/

      Mitt koncept eller skall vi kalla det system är ”Enkel biodling mer på binas villkor”. Odling är alltid en kompromiss mellan natur och kultur eller kanske bättre uttryckt när det funkar bra, en jämkning till ömsesidig nytta. ”Naturliga” bin har en riktigt hård tillvaro. Omsättningen är hög och det naturliga urvalet går hårt fram. När det gäller enkelhet finns inget jag känner till som slår Htbh. Det sänker trösklarna rejält för nya grupper att bli biodlare. En perfekt kupa att lära känna bina bättre med.

      När det gäller värme så framförs det ofta som ett argument mot htbh och hur fruktansvärt onaturligt det är för bina att bygga horisontellt istället för vertikalt.

      Det är bara att titta på hur bin bygger i det fria. Alla former förekommer. Man kan pröva en horisontell kupa så får man svart på vitt. Det finns två saker som bina behöver värme till i första hand och det är yngelrummet och när de bygger. med vax. Båda kräver knappt 35 grader. Hög temperatur har dessutom visat sig hämma varroautvecklingen i kupor. Det sistnämnda pekar på en fördel med htbh men även Warré eftersom bina höjer tempen generellt i kupan pga allt byggande.

      Värmetransport, det finns en anledning till varför man sänkt takhöjden i lägenheter från 2,8 till 2,4 meter 🙂 Skämt åsido. Kritiken vi berör nu mot htbh kommer ofta från odlare med uppstaplings ramkupor. Faktum är att med de mått jag använder så är höjden på en kaka ungefär som i Dadantramar. De högsta ramarna bland alla kupor eller så kan man säga att de motsvarar ca en och en halv Warrélåda i höjd, det utan en massa träribbor och annat ivägen. Så vid invintring är min bedömning att htbh är så bra det kan bli. Mina mått är relativt små dessutom med sina för och nackdelar.

      Nackdelarna som jag ser det med Warrékuporn med hänsyn till enkelhet är att det krävs en massa utrustning, du har förmodlingen sett min minimala utrustningslista http://småbruk.se/biodling/biodling-pa-enkelt-vis-2-utrustningen/
      Allt ryms i kupan, inga förråd för lådor, lådlyftare etc. Istället för att borsta av ungbin med en fjäder/borste en varm sommardag skall lådor skäras loss och jag gissar att bitömmarbottnar skall monteras eller hur får de bort bina från honungskakorna som skall skördas. Möjligen mycket sen skörd när bina samlas nere vid yngelrummet för klotbildning men det tycker jag är för sent för att riva omkring i kupan. Då har de gjort i ordning det mesta inför vintern redan. Sen är det bra för alla biodlare inte minst nybörjare att kunna inspektera kakorna. Extra viktigt i dessa tider med allsköns sjukdomar och gifter.

      Avslutningsvis kan jag säga att det står på att göra listan att pröva/bygga Warrékupor men inte högst upp. Utveckla och testa ENKLA skötselmetoder med htbh i vårt klimat står längst upp.

      Nackdelen som jag ser med htbh är att den kräver mer regelbunden skötsel om man vill upprätthålla fördelen med rörligt bygge. Är det inte nödvändigt eller nedprioriterat till förmån för t.ex resor så är det inget bina lider av utan det enda är att det blir krångligare för biodlaren när de kommer hem.

      Får tillägga att olika kupsystem har olika för och nackdelar så det är bara att välja en som passar det man eftersträvar. Ramkupor är rationellt i större biodlingar. Michel bush har mycket intressant att dela med sig om där. http://www.youtube.com/watch?v=AxTI0bA3yGg

      1. Tack för svaret! Jag har fortfarande lite svårt att välja mellan horisontella och vertikala topplistkupor. Jag får fundera på den nöten lite till.
        Intressant föreläsning av Michael Bush. Bina mår antagligen bättre ju mindre vi försöker påverka dem och vi gör många fel idag.
        En annan undran jag har är, eftersom det produceras mer vax med ett topplistsystem, vad använder du det till? Man kanske kan sälja det, men det borde ju vara användbart på många sätt ur ett självförsörjningsperspektiv?

        1. Bina är kompetenta. Faktum är att de är en av de mest framgångsrika arter som lever idag. Respekt!
          Biodling handlar till huvudddel att stötta bina i att utnyttja denna kompetens. En av fallgroparna för bina är när den nya drottningen skall para sig efter svärmning. Omkommer hon då är biet dömt att dö. Finns inga nya ägg/unga larver att dra upp ny drottning ifrån. Förmodligen en vanlig orsak till att bisamhällen dör under naturliga förhållanden. Det är här uttrycket att rädda ett bisamhälle med ett annat bisamhälle kommer ifrån och är anledningen till varför man skall ha minst två helst tre kupor. Om ett samhälle blir viselöst och det upptäcks i tid så är den enklaste lösningen att helt enkelt lyfta över en kaka/ram från sitt bästa samhälle med ägg och ungt yngel så de kan dra upp en ny drottning.

          Jag har mest använt mitt vax till att ”måla” nya kupor. Vax/linoljelösning. Framför allt taken blir bra med fetare vaxlösning. Jag använder trätak som behöver tätas och bra skydd mort väder och vind. Efterhand som jag utökar och får mer vax skall jag lära mig att rena det mer och göra vaxljus. Vaxljus är kända för att rena luften där de bränns till skillnad från de petroleumbaserade ljus vi i princip uteslutande använder idag. Tillämpningar som jag inte använt ännu men som jag skulle vilja pröva är ympvax, skovax men kanske framför allt till salvor.

          Det borde finnas en marknad för vax från topplistkupor vare sig det är Warré eller htbh eftersom det är det renaste vax du kan få tag i. Tänk dig en kräm/salva med vax som kommer från en yrkesbiodlare som använder bekämpningsmedel som lagras upp i vaxet och så smörjer du din nyfödda dotter med det. Eller varför inte en ansiktssalva med samma vax som din hustru använder. Det vax som kommer från tbh kupor är oftast helt nygjort då honungskakorna är helt nygjorda. detta gäller framför allt de horisontella topplistkuporna då Warré skördar ur de lite äldre kakorna. I en för övrigt bra miljö tror jag skillnaden är försumbar. Några ekobiodlare med ramkupor har även htbh kupor för att få tillgång till ”giftfritt” vax i större mängd för att valsa mellanväggar till sina ramar. Med en kunnigare marknad borde det ge ett mervärde med detta vax framöver, högre pris.

          Det finns en uppsjö av olika sätt att hålla bin. Alla med sina för och nackdelar både för bina och biodlaren. Jag har prövat en del genom åren. Om du svarar på frågan VARFÖR du vill bli biodlare så skall jag utifrån det ge dig ett så bra svar jag kan om vilket system du skall välja. Ta även med funderingar kring framtida planer.

          Förövrigt är varför en av de bästa frågorna som finns. Lär av de yngre. Om du inte haft barn själv ännu så syftar jag på 4-5 åringar som hela tiden frågar varför det ena och det andra är på ett visst sätt 🙂 Alla föräldrar känner igen detta.

          Att verkligen fundera på detta är ett bra sätt att förtydliga för sig själv om inte annat.

          1. Jo, det är tydligt att vi människor alltför ofta eftersträvar kortsiktig vinst eller tom bara det som med vårt begränsade förstånd ser ut som kortsiktig vinst men inte ens är det. Att tänka i termer av helheten och ekosystem betraktas tyvärr ofta som flummigt.
            Hur som helst så är jag en nybörjare med bin sedan ett år tillbaks men har deltagit flitigt i den lokala biodlarföreningen, vilket varit mycket lärorikt. Har inga egna bin ännu men har tänkt skaffa ”sällskapsbin” till att börja med. Bor tyvärr i Stockholm men hoppas kunna flytta ut på landet så snart som möjligt.
            Orsaken till att jag vill bli biodlare är egentligen intresset för bin som sådana. Tidigare åt jag mycket honung men då jag blivit allt mindre intresserad för sötsaker har det minskat rejält. Jag har tänkt att man också kanske kan använda vaxet till något nyttigt. Jag är väl även intresserad av självförsörjning i allmänhet.

          2. Det är inget som hindrar att du prövar både och. För din egen utbildning, enkelheten och detta att allt ryms i kupan så rekommenderar jag dig att börja med en eller helst två horisontella. Dessutom är det mycket enkelt att utöka biodlingen med dessa kupor.

            Warrékupor har några nackdelar, Tunga lyft som kräver lyftanordningar. Utrustning skall lagerhållas. Svårt med tömning av bin vid skörd. Besvärligt göra avläggare eller dra upp drottningar osv.

            Med den horisontella flyttar du bara några kakor till gavelfluster så har du ett nytt samhälle på gång eller bin som drar upp en reservdrottning. Vill du ha lite rinnande honung fullproppad med probiotika i form av mjölksyrabakterier går du bara ut och hämtar ett par kakor en fin dag när det passar osv.

            Det enda som jag ser som en nackdel är att om man vill ha det rörliga vaxbygge som skiljer den horisontella från den vertikala så måste man se till kupan oftare under den tid kakor byggs. Jag har inte själv haft stora problem med korsbygge men det förekommer och har det börjats å blir det inte bra igen av sig själv. Då blir det lika krångligt att skörda med den horisontella som med Warré. Hinner man inte så hinner man inte och då får man ta det. Som sagt för mig har det inte varit stort problem även vid ”dålig” tillsyn så det är inte självklart att de bygger kors och tvärs. Inget bina mår dåligt av utan mer besvär för biodlaren. Har du en bikupa i mer tättbebygda trakter är det god sed att försöka undvika svärmar så gott det går och det är lätt åtgärdat med avläggare i en htbh om man inte har möjlighet att se till bina i svärmtider pga t.ex resor.

            Om du vill undvika bekämpning av varroa så mycket som möjligt är det viktigt att jobba med urval och ta fram nya samhällen i hyfsad omfattning.

        2. Angående Michel Bushs föredrag på filmen.

          Det viktigaste som jag ser det med hans föreläsning är perspektivet att vi har med ett ekosystem att göra. Det är en bra utgångspunkt vad det än gäller när vi har med liv att göra. Svårt och kunskapskrävande men bäst i de flesta fall. Ibland kan det säkert vara bra med fler perspektiv och metaforer för att förstå så mycket av helheten som möjligt. Ekosystemet borde dock alltid vara med.

          Här ger permakulturen bra verktyg för att göra det gripbart i all sin komplexitet. Vårt agerande styrs ofta av ett tillkortakommande som följer av att vara människa. Att tänka i ett led ochj att inte kunna föreställa sig det som inte blev. Det allvarligaste tillkortakommandet är att inte vara medveten om tillkortakommandet nämnt ovan. Det är då vi kommer in på området dumhet.

          Faktum är att en människa, avklädd och helt isolerad från omgivnngen är ett enda stort ekosystem. Har ingen referens till hands men har förstått att detta ekosystem som en människa utgör består av fler icke människoceller. Förklaringen skall delvis vara att människocellerna är större.

Kommentera