Publicerad

Vaxkakorna – ett livsnödvändigt organ i bisamhället – del 1

Ett av de mer grundläggande förhållningssätten som de flesta som är intresserade av biodling med topplister anammar är att lita på binas kompetens, kompetens att vara bin. Vi har att göra med en av de mest framgångsrika arterna på den här planeten med en historia som sträcker sig minst flera tiotals miljoner år bakåt i tiden. De kan det här.

Ett annat är att när man hållit på med bin ett tag, i mitt fall runt 35 år och dessutom studerar en del inte minst forskning på området inser man ganska snart att som med det mesta i naturen är det mycket komplext och även om vi människor kan vara stolta över hur mycket vi lärt oss på många områden så är det uppenbart att det är mycket vi inte kan. Det manar oss till ödmjukhet och försiktighet när det gäller intervention.

I biodling med topplister så är det förutom mindre ingrepp i samhället framför allt att man ger bina mer möjligheter att utforma vaxet på deras villkor som särskiljer från mer traditionell ramkupebiodling.

Jag har tidigare i ett inlägg beskrivit hur bisamhället kan ses som en helhet, att det är samhället som är organismen, en superorganism. I denna superorganism utgör vaxkakorna ett livsnödvändigt organ utan vilket bina inte klarar sig. Ett organ med många olika funktioner. Vi känner i dagsläget inte till alla funktioner även om vi förstått en del.

Läser man äldre bilitteratur så nämner man att vaxet används för uppfödning av yngel och som lagerplats för honung och pollen. Senare forskning visar att vaxkakorna har många fler uppgifter.  Som en integrerad del av superorganismen utgör vaxet dess skelett, dess nervsystem, minneslagring och immunsystem. Dessutom utgör vaxet en del av samhällets buffringsförmåga vad gäller luftfuktigheten. (Tautz, 2008)

Bina tillverkar allt vax själva med hjälp av 8 stycken vaxkörtlar på magen. Dessa körtlar utvecklas och används framför allt under biets 12-18 levnadsdag. Därefter tillbakabildas de men kan åter utvecklas och aktiveras vid tex svärmning när samtliga bin behöver hjälpa till att bygga de nya vaxkakorna. Inledningsvis med hjälp av den medtagna honungen.

Bina varierar vaxets egenskaper genom inblandning av andra ämnen tex hartser från växtriket. Vaxkakorna kan innehålla upp till 300 olika ämnen för att ge dem önskade egenskaper som t.ex sprödhet, hållfasthet, doft osv.  I våra kroppar sker informationsöverföringen med hjälp av nervsignaler och hormoner. I bisamhällets superorganism sker det med hjälp av doftämnen och vibrationer. Det mest kända är binas dansande på kakorna för att överföra information till andra bin om var det finns mat och råvaror.

Som biodlare lyfter vi upp kakor och ser hur bina dansar på dessa för att berätta för de andra bina var det finns bra med mat men när vi sedan sätter tillbaka dem och stänger kupan så blir det ett kompakt mörker. Hur i hela fridens namn tar bina till sig informationen i det totalmörka gyttret inne kupan?

På benen har bina sensorer som känner av vibrationer och på de platser där de dansar har de gjort vaxet sprödare för att bättre sprida vibrationerna i kakan. Precis som vår hjärna kan filtrera ut ett ljud, tex en röst i en bullrig miljö kan bina göra det samma med dessa vibrationer och precis som vi om vi har hörsel på båda öronen kan bina ta ut riktningen på en vibrerande vaxkaka med kanske tusentals bin varav flera dansar. Ljud är vibrationer och därför skulle man kunna säga att bina lyssnar på varandras dans. Vaxkakan blir en telefonledning med samma funktion som vårt nervsystem.

Mer erfarna ramkupebiodlare har alla sett lite mörkare och sprödare kakor där bina frilagt vaxet från sido- och bottenlisterna 5-10 mm. Det är kakor de dansar på. Du kan själv föreställa dig vilken dämpande effekt en tjock vaxmellanvägg och trälister runt om har på vibrationerna. De gör vad de kan för att kompensera.

När man börjar med bin så dröjer det inte länge förrän man får höra hur viktigt det är att inte ha gammalt mörkt vax i kupan. Det sprider sjukdomar och är till allmänt förtret. Vad säger bina då? Vill man göra en svärmfångningskupa extra attraktiv så sätter man in minst en äldre mörk vaxkaka. Bina uppskattar detta. Förmodligen talat det om att det bott bin här tidigare och att de hunnit göra en hel del av arbetet med iordningställandet av bibostaden, vaxbygge, propolisbehandling osv. Är det mörkt vax så har de förmodligen hunnit en bit på vägen då de fött upp några omgångar med bin i dessa kakor. Någonstans som jag inte kommer ihåg för tillfället har jag läst att det går åt tre svärmar i snitt för att etablera ett samhälle på en boplats. Den tredje överlever pga de två föregåendes arbete med att etablera hålrummet som bibostad. Kan ligga något i det. Det mörka vaxet har också en förmåga att absorbera fukt till en mängd av ca 10% av sin vikt. En viktig del i buffringssystemet för att skapa en stabil luftfuktighet, en del av superorganismens homeostas.

Det blir uppenbart att detta inlägg om vax får skrivas i flera delar för att i någon mån hålla på bloggformatet.

To be continued!

11 thoughts on “Vaxkakorna – ett livsnödvändigt organ i bisamhället – del 1

  1. Jättebra och intressant information men jag tänker på en sak. När man pratar med andra biodlare så finns det hur mycket åsikter och synpunkter som helst och dom spretar ofta åt olika håll. Tycker därför det skulle vara bra med källhänvisningar som stöd för oss som vill föra ditt resonemang vidare.

    1. Du har en i texten (Tautz, 2008). Jag har själv några forskare och biodlare jag lyssnar extra mycket på.

      Jurgen Tautz som jag hänvisar till är författare till boken ”The buzz about bees – biology of a superorganism”. Tautz leder arbetet i ett team vid University of Wurzburg i Tyskland. Han är proffessor i beteendefysiologi och Sociobiologi. Jurgen och gruppen har arbetat i femton år och hittat många intressanta upptäckter. Boken är populärvetenskapligt skriven och finns sedan ett tag inte endast på tyska utan även på engelska. Mycket läsvärd för alla som är intresserade av biologi och bin i synnerhet.

      Det mesta jag skriver om vax och superorganism är från denna forskning.

      Andra jag lyssnae extra på är Thomas Seeley, Proffessor i biologi vid Cornell university i USA. Mest känd för tre böcker där han presenterar sin forskning. ”The wisdom of the Hive”, ”Honeybee Ecology” och ”Honeybee democray”.

      En mycket duktig biodlare är Michel Bush http://bushfarms.com
      Han använder ramkupor men har mycket klokt att säga trots det 😉

      Wyatt A. Magnum PhD i genetik, fysik och matematik är också en duktig topplistbiodlare sedan 25 år. Han har skrivit om sina erfarenheter i boken. ”Top-bar hive beekeeping: Wisdom and pleasure combined”

      Själv har jag hållit på i trettiofem år, inte alltid lika intensivt och openminded men med det vill jag ha sagt att jag köper inte allt för att det kallas forskning och som du också riktigt påstår i din kommentar. Det finns olika erfarenheter.

      Livet och naturen är utanför vår fattningsförmåga komplext med näst intill oändligt många variabler. Klart det i många fall blir olika resultat med olika biodlare, bin och övrig kontext.

      Många nybörjare kan nog bli lite irriterade på mig då jag sällan ger enkla raka svar. De beror nämligen oftast på kontexten.

  2. Mycket intressant och välskrivet. Du borde skriva en bok själv i ämnet. Det finns inte så mycket på svenska om biodling med topplistkupor. Jag lovar att köpa ett ex om du gör det 🙂

    1. Har påbörjat arbetet. Får se om den är färdig nästa vinter. Illustratör och fotograf har jag med på tåget. När man påbörjar ett sådant arbete inser man att set är riktigt mycket jobb. Får se var det landar.

      Tack för de uppmuntrande orden 🙂

  3. Kul med en bok!
    Jag kommer med att införskaffa ett ex av den,när den blir klar samt hänvisa att du har en bok om TOPPLIST BIODLING till alla som frågar om TBH-Kupor.
    Spännande!

    1. Det verkar som jag får sätta fart på bokskrivandet 🙂

  4. Du får verkligen sätta fart på bokskrivandet!

    1. Jag hoppas den skall vara klar till nästa jul.

  5. The Buzz about Bees är för övrigt en fantastisk bok. Mycket intressant och läsvärt, t ex om värmeregleringen av yngelkammaren. Annars är boken värd att köpa enbart för bildernas skull.

    Om du funderar på att gräsrotsfinansiera din egen bok är jag den förste att bidra med mina surt förvärvade småslantar!

    1. Ja är man det minsta intresserad av naturen så är boken fantastisk. Vi får se hur boken finansieras i slutändan. Tack för erbjudandet.

  6. Thanks.
    Just download the free pdf document up to the right and say yes to my newsletter or put your email in the subscription field just below.

Kommentera