Publicerad

Bisamhället – Den anarkistiska monarkin

Har man varit biodlare ett tag så blir man bara mer och mer förundrad över dessa bin. Deras kompetens är enorm inte minst om man betänker att de endast blir 4-5 veckor kanske 6 under sommaren. Av dessa tillbringar de de första 3 veckorna inomhus som husbin.

Bina skiljer sig när det gäller att organisera sig från bl.a oss människor på det sättet att de specialiserar sig inte. Alla bin gör alla uppgifter, inte samtidigt men i olika utvecklingsfaser. Bina kan ta på sig de uppgifter som behövs under hela sin levnad men brukar normalt ta på sig olika uppgifter utifrån ålder. De börjar med att städa, det gör de ganska snabbt efter att de krupit ut ur sin cell. Efter några dygn drar de sig ut i foderförråden och äter upp sig lite och då utvecklas deras foderkörtlar. De återvänder till yngelkakorna och blir ambin som matar larver och bereder fodersaft. På detta sätt fortsätter det, byggbin, hovbin, vaktbin och bin som bereder honung av nektar i sina munnar.

Slutligen efter ca 3 veckors inomhustjänst blir de flygbin. De börjar med en orienteringsflygning utanför kupan för att lära sig att känna igen den. De orienterar sig efter solen så de måste ha en klocka inbyggd också. Som flygbin hämtar de hartser till propolis, nektar, pollen, vatten och ibland en del annat som samhället behöver. Förutom detta så är de mer erfarna bina spanare och rapporterar genom en dans riktning, avstånd och omfattning till sina systrar i kupan. Är det ett bra drag på ett ställe så är det många spaningsbin som hittar detta och det blir följdriktigt många bin som flyger dit och tar vara på det.

Vem styr då i bisamhället? Är det drottningen? Människor har i alla tider funderat på dessa saker, åtminstone så länge de varit biodlare. En forskare vid namn Tom Seeley har undersökt hur en bisvärm tar beslut på vilken bostad som skall väljas och det visar sig att svärmen inte lämnar sin plats förrän alla är överens, de använder sig av konsensusbeslut för att få hög beslutskvalité. Tom har skrivit boken Honeybee Democrazy där han redogör för sina resultat. Förutom denna bok så kan man ta del av detta via föreläsningar på Youtube. En klart sevärd föreläsning för den som är intresserad av bin.

//Patrick Sellman

 

Publicerad

Biodling på enkelt vis 3: Grundläggande skötselmetoder

Skötsel av bisamhälle i full skyddsutrustning
Skötsel av bisamhälle i full skyddsutrustning: Foto Anders Tedeholm

Vanligtsvis brukar man säga att biodlingsåret börjar med invintringen på hösten eftersom den är av avgörande betydelse för utvecklingen följande år men eftersom nybörjare oftast skaffar bin i början på sommaren så börjar vi där.

Har man flustret på mitten på det sätt som jag har är grundregeln att man har två outbyggda lister på var sida och så fort de har börjat bygga på den näst yttersta så sätter man dit en ny. Vid detta arbete behöver du inga skyddskläder utan det är något man bara gör när man ändå går förbi t.ex när man skall kolla äppelblomningen. Har du inspektionsglasglas på ena långsidan så behöver du inte ens öppna kupan för att kolla. Så lite störning som möjligt. Det är dock ingen stor störning att ”glutta” lite på avdelningsluckan* heller.

Reser man bort eller av annan anledning inte hinner kolla så mycket under framför allt maj och juni så sätter man givetvis dit fler lister, kanske mer på ena sidan om man ser att bina gärna går åt det hållet med sitt honungslager. Detta blir extra viktigt om det är en period med fint väder. Vädret styr också hur ofta man behöver kolla. Det kan gå väldigt fort med expansionen just under dessa månader, beror en hel del på vilken biras man har också. Nordiska har den lugnaste expansionen och crainer den explosivaste. Nordiska är perfekt för detta sätt att hålla bin.

Honungsskörden går till så att man skattar efterhand. Jag går ut och hämtar några kakor då och då när det varit fint väder och de hunnit täcka cellerna. Borstar av bina från kakan med gåsfjädern eller biborsten och skär därefter ner kakan i hinken. Blir inte så mycket jobb då, mer en liten kul grej och det passar min personlighet bättre. Har man några få kupor så gör det även att det räcker med den mycket enkla utrustning som jag beskrivit i ett annat inlägg om utrustning. Om man tycker det är roligt med sorthonung så har man alla möjligheter till det vid denna skördemetod.

Jag skördar så jag får honung men tar mindre frampå hösten. Utfodrar dock alltid bina med sockerlösning också så de får fylla på förråden. Idealet är mycket honung åt bina som vinterfoder. Man behöver inte skatta ofta utan det är framför allt platsen i kupan som avgör. Jag upplever dock att vissa samhällen stimuleras av att inte ha stora honungsdepåer men det är mer en känsla. Ta aldrig bort för mycket honung utan se till att bina alltid har lager om det blir dåligt väder under en längre period eller om du lärt känna dragförhållanden där du har dem inför en lucka i draget då det inte finns så mycket för dem att hämta.

När det gäller att dämpa svärmlusten så är det på det viset att när bina expanderar yngelrummet så har de en ren foderram närmast i båda ytterkanter där de också har stora pollenförråd. Ibland är det nästan bara pollen. Det händer ofta att drottningen inte går förbi dessa och därmed kan yngelrummet bli för trångt. Jag brukar göra så att jag märker dessa foderkakor uppe på listen på enklaste sätt. Vid behov kan jag sen under maj -juni sätta lister i ytterkant på yngelrummet dvs på insidan av dessa foderkakor för att därmed ge mer utrymme för drottningen att lägga ägg. Det är viktigt att dessa lister aldrig sätts så att de delar yngelrummet utan ytterst mellan foderramen och yngelrummet. Är det bra förutsättningar så sätter du en på varje sida. Kanske gör du detta en gång till vid bra väder, produktiv drottning och starkt samhälle.

I september efter Ljungdraget och eventuell slutskörd så invintrar jag på 8 lister av den storlek som framgår av inlägget om mallar och formar. Jag har nordiska bin, 10 kan vara lämpligt för t.ex ligustica/italienska/gula bin. Det beror också på samhällets storlek vid invintringen. Ge dem inte onödigt mycket utrymme. Är det små samhällen så ge dem färre lister. Gamla täcken över och nerför avdelningsluckorna på sidorna får bli vinterisolering. Jag ger bina alltid möjlighet att fylla på förråden med sockerlösning även om jag lämnat mycket honung. Hur mycket beror på den uppskattade honungsmängden. Mer om utfodringsmetoder längre fram. Under själva invintringen kan det även vara lämpligt med bekämpning av Varroakvalster men det får också bli ett eget inlägg.

*Det som på engelska kallas followerboards och utgör det flyttbara sidoväggarna inne i tråget heter på svenska sedan trågkupornas tid avdelningslucka. Jag kommer att använda det ordet framöver.

//Patrick Sellman

Publicerad

Bygga tbh kupor 1: Formar och mallar

En sak som jag lärde mig för många år sedan är att det underlättar om materielen är enhetlig. För den horisontella topplistkupans del så innebär det egentligen att alla tråg har samma snitt dvs man kan flytta topplister med fullt utbyggda vaxkakor emellan alla kupor.

Själv har jag valt att använda de mått som JP Chandler använder i sin byggbeskrivning. Det innebär att bredden på långsidornas skivor är 300mm, bredden på botten är 125 mm och bredden mellan sidostyckena i överkant är 375 mm. Längden på själva kupan är valfri men för egen del så rekommenderar jag 1200 mm längd även om de jag bygger nu är 1500 långa. Jag skall expandera och vill ha möjlighet att ha två samhällen i varje kupa om det skulle behövas under en period.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Trågform enligt JP Chandler

Just det tråg som syns på bilden ovan är bygd av 28 mm limträskiva. Den monterades isär strax efter att bilden togs för att användas i en modell som jag bygger i fem stycken exemplar just nu. Bilder och beskrivning på denna modell kommer inom kort.

För att få samma form på tråget vilket underlättar mycket och dessutom snabbar på arbetet vid tillverkning av flera kupor använder jag formar och mallar för bl.a håltagning. De tar en liten stund att tillverka men är snabbt intjänade.

Form och mall för tillverkning av Htbh
Form och mall för tillverkning av Htbh

På bilden ses formen jag använder till att få en enhetlig snittyta på tråget och till höger syns en mall för håltagning av gavlarna. Jag gör mallar av 12 mm plywood för alla håltagningar när jag tillverkar kuporna.

//Patrick Sellman

Publicerad

Biodling på enkelt vis 2: Utrustningen

En stor del av den utrustning som du behöver för att sköta en handfull bikupor har du förmodligen redan hemma. Det som skiljer denna mycket enkla utrustning från om du väljer att ha fler kupor med topplist är att du skaffar en större sil, förmodligen en renodlad honungssil med både grov och finsil och om du slår på riktigt stort så skaffar du förmodligen en press. Efterhand som jag utökar min egen biodling kommer jag att skaffa en fruktpress som skall gå att använda även till honungen men mer om det en annan gång.

I bigården använder jag endast fyra stycken mycket enkla redskap förutom skyddsutrustningen som får bli ett eget inlägg.

  • Gåsfjäder
  • Enkel kökskniv
  • Blomspruta
  • Hink med lock
Hink, fjäder, kniv och blomspruta
Hink, fjäder, kniv och blomspruta

En gåsfjäder att borsta av bin från kakor jag vill skörda. Gåsfjädern är överlägsen en biborste men kan du inte få tag i en gåsfjäder så är en biborste ett bra alternativ. Gåsfjäderns överlägsenhet ligger i att den dels inte blir så nedsölad av honung och att bina inte fastnar i den på samma sätt som i en borste. När de fastnar i borsten blir de upprörda.

Kökskniven används för att bryta loss topplister som kittats fast av bina med propolis och för att skära loss vaxkakor från väggarna de få gånger som bina bygger fast dem men även för att skörda honung . Skörden går till så att bina borstas av kakan och därefter skärs kakan ner i hinken och täcks snabbt med lock så inte bina flyger dit.

Blomsprutan används istället för rökpusten som många förknippar biodlaren med och därför aldrig ifrågasätter. Den fylls med vatten, gärna rumstempererat för att inte kyla ned bina för mycket. När bina skall drivas tillbaka i kupan efter att de klättrat upp på listernas översida eller liknande så duschas de helt enkelt med lite vatten vilket gör att de raskt går in igen.

Den välkända rökpusten som ses på alla bilder av biodlare har använts sedan mycket lång tid. Den fungerar som så att rök blåses på bina genom ett munstycke med hjälp av en blåsbälg. Det är ett enormt stressmoment för bina. Rök ger en varning om att brand är på väg. Det värsta som kan hända ett bisamhälle. Alla bin sätter genast igång att fylla sin honungsblåsa med honung om det värsta skulle inträffa och de måste överge sin nuvarande bostad.

Ett bi med fylld honungsblåsa är mycket mindre stickbenäget eftersom honungen är en förutsättning för samhällets överlevnad och går förlorat om biet sticks, det pliktar nämligen med sitt liv om det sticks. Förutom detta så sitter de flesta bina stilla på kakan med huvudet i en cell och suger i sig honung. Lätt att förstå att det varit en populär metod. Hur påverkas bina av att varje gång biodlaren kommer på besök så får de uppleva samma trauma gång på gång och dessutom måste de vädra ut hela bostaden och återställa den.

Som du förstår av det ovan skrivna så har biskötsel med rökpust väldigt lite med apicentrisk biodling att göra. Det är förmodligen ett av de enklaste sätten att minska stress och negativ belastning på bina. Använd blomsprutan de få gånger du behöver och välj lämpliga tidpunkter då du besöker bina istället. Går du dit runt lunchtid en solig och fin dag så är de flesta äldre bin ute och samlar förnödenheter och det är nästan enbart fromma ungbin i kupan. Om du dessutom har bra skyddsutrustning så kan du avsluta ditt arbete i lugn och ro även om du råkat uppröra bina.

Hinken med lock använder du för att lägga skördade honungskakor i och för att hindra att bina flyger dit. Har du inget lock så kommer hinken att förutom honung innehålla en väldans massa bin som du inte vill bära in i köket. Var snabb med att sätta tillbaks locket efter att du skurit ner honungskakorna i den.

I köket används endast två redskap i den lilla biodlingen.

  • Paltslev eller stöt
  • Saftsil
Paltslev och saftsil
Paltslev och saftsil

Paltsleven används till att finfördela honungskakorna i hinken. Det görs så fort du kommer in för att dra nytta av den högre temperatur som honungen fortfarande har från kupan. Den blir mer lättflytande då. Stöt vaxkakorna till en flytande massa av honung och vax. Alla celler skall sönderdelas så gör det noggrant.

Därefter hälls honungs och vax gröten i saftsilen och får självrinna under några timmar. Detta går förvånansvärt lätt med de flesta honungssorter förutom ljungen som har en speciell tixotrop konsistens. Det gör den mer trögflytande. Silningen underlättas av en högre temperatur så gör den så fort som möjligt efter skörd.

Saftmaja
Saftmaja

Det sista redskapet jag använder i den lilla biodlingen är en gammal Saftmaja i aluminium som vi inte längre vill använda till saft. Saftmajan används till att smälta och  rensa vaxet samt utvinna den honung som finns kvar i vaxet. Denna process som företrädesvis sker utomhus kommer jag att beskriva i ett annat inlägg. Den skiljer sig inte mycket ifrån hur man ångar saft.

Viktigt att säga är att använder du saftmajan till detta så räkna inte med att använda den till annat. Det är ett smutsigt jobb det är därför man företrädesvis gör detta utomhus.

//Patrick Sellman

Publicerad

Det enkla och det lilla

Krokus, påskliljor, äppelspröt och kolad trädstöd
Krokus, påskliljor, äppelspröt och kolat trädstöd

Är det något jag tycker om med småbruk på hushållsnivå så är det att även små saker spelar roll. Det känns rätt hälsosamt i den genomglobaliserade värld vi lever i idag. Tänk att få vara glad över rester från hushållet, glad över att kunna ge höns och gäss skal från rotfrukter och potatis på vintern.

Det spelar roll för bina om jag satt några hundra lökar med botanisk krokus. Det är en av de tidigaste pollengivarna och pollen är binas protein som de behöver för att dra upp nytt yngel tidigt på våren.

Det som precis börjat växa runt det lilla äppelträdet på bilden ovan är påskliljor. Jag sätter det runt alla frukträd för att få en ring runt, både för att få visst tryck mot gräset men också som sorkskydd och givetvis för att det är fint på våren. En annan egenskap just för påskliljor som jag läste om härom dagen är att de är mycket bra för bin. Det är nämligen så att när bina kryper in i blomman för att hämta pollen så är det upp till 15 grader varmare där än utanför inte minst för att det är vindskyddat. Bin behöver en viss temperatur för att kunna flyga över huvud taget och i snålblåsten kalla vårar så kan ett litet varmt rum i en påsklilja göra susen för ett bi.

Trädstödet på bilden är bränt som du kan se. Att kola stolparna på den delen som är i jorden och någon decimeter ovan markytan fördubblar livslängden på stödet eller stolpen skulle jag tro. Det är viktigt att trät verkligen förkolnas och inte bara blir nedsotat.

//Patrick Sellman