Publicerad

Biodling på enkelt vis 1:

För en handfull år sedan återupptog jag biodlingen igen efter ett par års uppehåll. Det som gav mig en nytändning och nytt hopp om en framtid för biodlingen efter 35 år som biodlare var den apicentriska biodlingen med bl.a topplistkupor som en del. Enkelt uttryckt så är det ett förhållningssätt där man utgår mer utifrån binas naturliga behov. Hur vill bina ha det om de får bestämma själva?

Foto: Anders Tedeholm

Jag ångrar inte en sekund att jag byggde dessa Kenyanska topbar hives, Ktbh som de kallas. En bra sammanfattning av min upplevelse är att allt som jag efter många år som biodlare upplevde som tråkigt med biodlingen försvann och allt det roliga blev kvar och i många stycken ännu roligare. Kan det bli bättre?

Några av de saker som jag slipper nu för tiden.

  • diskning av slunga och allt annat krångel och slabb med den
  • trådning av ramar
  • ramspikning
  • insmältning av vaxmellanväggar
  • krångel med en rökpust som slocknar hela tiden
  • möss i kupan
  • fåglar som sitter på flustret och äter bin
  • rengöring av gamla ramar
  • plock, sortering och lagring av lådor, ramar och utbyggda vaxkakor.
  • utgifter för valsning och rensning av vax
  • inga tunga lyft av skattlådor m.m.
  • inga konstiga arbetsställningar, nästan allt arbete utförs i perfekt arbetshöjd
  • för att inte tala om alla dyra utgifter för dyr utrustning som jag slipper

Dessa kupor är en relativt ny företeelse i Sverige åtminstone i någon större omfattning men i andra delar av världen har det förekommit i flera decennier. Det är en nygammal modell, de äldsta fynden av topplistkupor är gjorda i lera och är från antiken. Förmodligen har de funnits sedan långt innan dess men trä är ett ack så förgängligt material.

Inriktningen på min biodling är enkelhet på alla sätt. Det är min önskan om att hitta mycket enkla metoder som i princip inte kostar någonting om man är lite händig. Att sänka trösklarna rejält för att ta steget att bli biodlare. Jag vill nå ut till alla dessa unga vuxna med ett stort miljö och naturintresse där detta tar sig uttryck i bl.a odling på olika sätt. Självklart är alla andra välkomna också. Tänk om vi kunde få se trädgårdarna fyllas med små biodlingar med ett par tre kupor igen, så som det var för endast några decennier sedan.

Hur enkelt är det då att ha en biodling med denna utrustning? Vilken utrustning förresten?Så här ser utrustningen ut förutom den horisontella topplistkupan på bilden ovan

I bigården

  • Gåsfjäder att borsta bina av kakorna med
  • Kökskniv med smalt plåtblad(du vill ändå inte ha den i köket)
  • 10 l hink med lock
  • Blomspruta för krukväxter inhandlad på ICA

I köket

  • Paltslev i trä eller en stöt av något slag
  • Saftsil av hushållsmodell inhandlad på ICA
  • Saftmaja av äldre modell i aluminium som vi inte gärna använder till saft.

Thats it! Nej det var ju så klart. De sticks ju ibland de rackarna så skyddsutrustning är inte så tokigt. Mitt råd till nybörjare är att det är här de skall lägga sina utgifter. Blir det tokigt så kan det innebära slutet på biodlardrömmarna och det vore tragiskt. Det finns ett klart samband mellan osäker, rädd nybörjare och ilskna bin. Då är det bra om man har en skyddsutrustning man kan lita på så man kan stå kvar i godan ro fast man ställt till det.

Hur denna enkla utrustning används får bli ett framtida inlägg.

Bin är på många sätt ett mycket tacksamt djur att börja med. Det är härdigt och anpassat för vårt klimat under rätt förutsättningar men framför allt så behöver de inte daglig tillsyn. Det ger utrymme för resor och annat utan att det ordnas med djurvakt.

//Patrick Sellman