Publicerad

Rättelse om socker som vinterfoder

I mitt utåtriktade arbete försöker jag slå hål på många av de myter som florerar inom biodlingen, hitta ”nya” infallsvinklar. Helt enkelt tänka lite mer utanför lådan då det står utom rimligt tvivel att biodlingen behöver finna nya vägar.

Nu upptäcker jag att jag själv varit med och odlat en av dessa myter. Inte så kul men inte heller oväntat då de florerar i en uppsjö, inte minst på nätet.

Jag har lyft fram det som ett huvudargument och till och med i mina svaga stunder raljerat över det.

Vilken myt handlar det då om? Jo att vinterfoder berett på socker skulle ha ett betydligt högre Ph än honung.  I eftertankens kranka blekhet är det rätt självklart att Ph inte skiljer så mycket då nektar visserligen i varierande mängd men ändå till stor del innehåller just sackaros dvs det som vitt socker består av. Med enzymer sönderdelar bina sackaros till enkla sockerarter. Det är glykosoxidas som ger bl.a glukonsyra och väteperoxid som restprodukter och skapar mycket av Ph sänkningen. Sockerlösningen bearbetas på samma sätt med samma enzym och mjölksyrabakterier som nektarn.

Så det ryms även inom binas kompetens att sänka Ph på sockerlösning och jag ber om ursäkt om jag förvirrat någon.

Detta innebär dock inte att jag kommer att ändra min syn på att invintra på honung, inte alls. Dels passar det skötselmetoderna i topplistkuporna mycket bra och honungen är och förblir en produkt som bina tillverkar själva utvecklat under miljontals år och som innehåller betydligt fler ämnen än inverterad sockerlösning.

Publicerad

Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa

Just nu får jag många frågor om hur man får in sina bin i topplistkupan. Här kommer en beskrivning i text och bild men tyvärr ingen video ännu.

Den kväll du kommer hem med din ramlåda/kupa, du måste nämligen vänta tills alla bin kommit hem innan du stänger kupan. Placera den precis framför flustret på din topplistkupa med flustret riktat i samma riktning som denna. Baksidan på ramlådan står alltså mot flustret på topplistkuppan. Detta för att dina flygbin skall hitta till sin nya kupa när de kommer hem. Den något överdrivna grundregeln om flytt av bin ger en fingervisning om gränserna, ”Bin flyttas högst 0,5m eller minst 5 km”.  1 m brukar inte vara något problem heller. Öppna flustret så snart lådan står på plats. Därefter är det ingen brådska utan du kan i lugn och ro invänta en solig och fin dag då du har tid att göra överflytten. Det gränssättande är att det får inte bli för trångt för bina då kan svärmlusten väckas.

IMG_1273

Själva flytten går till på följande sätt.

Invänta en så solig och fin dag som möjligt inom rimlig tid så att så många bin är ute och flyger som möjligt.

Förbered arbetsplatsen genom att ställa ett arbetsbord i anslutning till topplistkupan med följande utrustning.

  • Skruvdragare
  • Grensax
  • Gåsfjäder/biborste
  • Avbitare
  • Kniv
  • 10 stycken (eller relevant antal) topplister där du förberett genom att skruva i ett par träskruv  från ovansidan precis så spetsen gått igenom.

Flytta dessutom ramlådan till lämplig plats några meter vid sidan om sin plats framför flustret. Detta för att inte du skall reta upp flygbina som återvänder till ramlådan annars och blir nedskakde gång på gång. De kan bli rätt sura när du skakar ner dem för fjärde gången i tråget. Nu står ramlådan vid sidan om och de kommer att flyga framför flustret på topplistkupan istället och så småningom leta sig in i den nya bostaden.

IMG_1243

Nu är du reda för att flytta första kakan.

1. Skaka av bina i tråget.

2. Skär loss kakan på båda sidor och i underkant.

11
Foto: Anna Lindahl

3. Klipp eller såga av den övre listen invid sidolisterna på ramen och ta bort sidolister och underlist som nu är frigjorda.

12
Foto: Anna Lindahl
13
Foto: Anna Lindahl

 

4. Nu har du hela vaxkakan hängande endast i överlisten. Skruva fast denna i mitten på topplisten med de förmonterade skruv.

14
Foto: Anna Lindahl

5. Lägg kakan försiktigt på en avdelningslucka avsedd för din topplistkupa och använd den som skärbräda  och skär någon cm innanför kanterna så det finns en bigång när du sen sätter ner den i tråget.

IMG_1263

6. Nu har du rätt form på kakan för din kupa och den är bara att sätta på plats.

6
Foto: Anna Lindahl

Tycker du att det är krångligt att skruva fast topplisten efter att du skurit loss kanterna på vaxet och tagit bort sidolisterna kan du skruva fast topplisten direkt efter att du skakat av bina men då är en fintandad såg rätt verktyg för att kapa av listerna med då topplisten annars är i vägen vid kapningen. Gör då så här istället.

1. Skaka av bina i tråget.

2. Skruva fast topplisten på ramens överlist.

3. Skär loss kakan från sidolister och underlist

4. Såga av den övre listen invid sidolisterna på ramen och ta bort sidolister och underlist som nu är frigjorda.

5. Lägg kakan försiktigt på en avdelningslucka avsedd för din topplistkupa och använd den som skärbräda  och skär någon cm innanför kanterna så det finns en bigång när du sen sätter ner den i tråget.
6. Nu har du rätt form på kakan för din kupa och den är bara att sätta på plats.

Bloggen Eldöga har en mycket bildrik beskrivning av detta alternativ som säkert kan underlätta för någon.

 Håll utkik efter drottningen innan du skakar ner bina så du kan vara lite extra varsam med henne, kanske försiktigt borsta av henne. Oftast går det bra ändå men för att eliminera riskerna att hon skadas så mycket som möjligt är det värt lite extra jobb.
Har du inte sett till henne på kakorna har du förmodligen helt enkelt inte sett henne men det kan också vara så att hon sitter kvar bland bina i något hörn av ramlådan i en klump med bin och trycker så var försiktig när du för över bina från tomlådan och botten så hon inte faller på backen utanför tråget om du inte sett henne på någon kaka. Tråkigt och onödigt.
Sätt ner kakorna i samma ordning i tråget som du tar upp dem ur ramlådan.

En av huvudanledningarna till att använda topplistkupor är att ge bina mer makt över utformningen av vaxkakorna och då vill vi bli av med de vaxkakor med mellanväggar som vi nu placerat i tråget så fort som möjligt. Förskjut därför ramkakorna så mycket som möjligt vid sidan av flustret. Har du tre flusterhål mitt på långsidan så behöver du endast använda ett eller två på ena kanten inledningsvis.

För att ge bina möjlighet att fortsätta sin vårexpansion så behöver de lite tomma lister att bygga på. Antal beror på hur kraftigt du bedömer att ditt samhälle är. Sätt aldrig tomlister mitt i yngelklotet utan sätt allt ifrån en på ena sidan närmast flustret till två på ömse sidor om yngelklotet mellan foderkakorna och yngelkakorna. Dessutom kan du sätta två tomlister på den sida som är närmast flustret.

När du eftersom tillsätter nya lister så ha ambitionen att flytta ramkakorna bort från flustret mot gaveln. Bina strävar efter att hålla yngelklotet i anslutning till flustret så det är sannolikt att de börjar fylla foder i kakorna desto mer du fjärmar dem från flustret och därmed kan du skörda bort dem och få dem ur kupan. I och med att ramkakorna är så hållbara så flytta allihop successivt mot gaveln och fyll på tomlister mellan dessa och flustret. När första säsongen är slut kan du om det inte varit allt för bister sommar skörda bort de första av dessa kakor och andra året borde de vara borta helt.

Tack Anna Lindahl för de fina bilderna och riktigt roligt att du är i gång med dina första bin.

Lycka till med flytten!

 

 

 

Publicerad

Bygga Tbh kupor 4: Djupbotten

Uppdatering 14-04-26: Kan konstatera att samhällen med djupbotten med organisk material har varit torra och fina hela vintern. De med fast träbotten kan vara fuktiga på  botten under inte minst vårvintern. Än så länge ser det ut som ett lyckat experiment. Återkommer när fler erfarenheter dyker upp.

Om bina får välja själva så bosätter de sig i ett levande hålträd med en volym på runt 40 liter, en bit upp och med en lämplig flusterstorlek så att samhället går att försvara. Hittar de inte den perfekta boningen så tar de givetvis bästa möjliga som kan vara nästan vad som helst.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Trågkupan med monterad djupbotten

Detta med djupbotten är fortfarande på experimentstadiet så är du inte lagd åt det hållet så rekommenderar jag en vanlig bottenbräda istället. Själv har jag stora förväntningar på den. Tanken är att efterlikna det lager av organiskt material som finns i botten på hålträden. Där det samlats delar av ruttet trä, ett och annat löv osv. Eftersom det överallt förekommer små ekosystem med symbiotiska samband mellan organismer i naturen och bina varit så framgångsrika med sitt koncept genom årmiljonerna så borde det även i bibostäderna utvecklats dessa symbiotiska samband. Insekter, svampar och bakterier m.m. som trivs i den specifika miljö som botten på ett bisamhälle utgör. Som ni ser på bilden sitter det ett litet extratråg under själva huvudtråget. Detta fylls med sågspån, löv, litet murket trä osv upp till den ordinarie trågbotten. Jag har för avsikt att använda de normala avdelningsluckorna. Djupet på det organiska skiktet blir en bit över tio centimeter.

Vad jag förväntar mig är att se bl.a en och annan tvestjärt. Blir de inte alldeles för många så borde de komma överens bra. Eftersom tvestjärtarna är allätare så äter de upp det mesta som trillar ner på botten t.ex varroakvalster, kanske tom döda bin. De skulle kunna hjälpa till med städningen. Det jag inte vill se är myror som bosätter sig där. Skulle det göra det så kommer jag inledningsvis att låta dem vara men hålla dem under kontinuerlig uppsikt för att se vad som händer. Tar ingenting för givet längre.

Detta organiska bottenskikt fungerar även som isolerad botten och fuktutjämnare samt absorberar den fukt som kondenserar på inspektionsfönstret under vintern och rinner ner på botten. Här kan säker bildas is under kallare perioder men med temperaturväxlingarna så torkar det upp.

Kanske kommer svampar och bakterier som trivs här producera ämnen som hjälper bina. Varför inte organiska syror t.ex? Det kommer jag inte att få reda på i mina experiment eftersom jag inte kommer att undersöka det. Jag kommer att se om det fungerar och kunna ana sådant genom friskare och starkare bisamhällen. Experimentet skall få fortgå under många år för att se hur det utvecklas och vad som händer om det inte blir något väldigt tokigt i flera av kuporna förstås. Vi får se hur det går. Rapporter kommer efterhand.

Vore väldigt roligt om det kunde ske lite mer kvalificerad forskning på detta område. Det känns inte så långsökt med mina förväntningar då tom den mänskliga kroppen är ett ekosystem. Det sägs att en människa som biotop innehåller fler icke mänskliga celler än människoceller. Bakterier, kvalster och svampar både på insidan och utsidan. Så varför inte?

Känner du till någon forskning på detta område vore jag mycket tacksam om du berättar det för mig.

//Patrick Sellman