Publicerad

Att odla eget foder till grisar

Fick en mycket bra fråga i kommentarsfälten som jag tror kan vara av intresse för fler, angående egenodlat grisfoder i ett småbruk med ambitionen att vara så självhushållande som möjligt.

Frågan löd: ”Hej, hur har majsodlingen gått detta år? Är själv intresserad av att börja odla majs.

Hittade för övrigt en gammal tråd på alternativ.nu där du deltog i dialogen på slutet av tråden.

Hade några följdfrågor. Gällande bovetet, har du hittat något lämpligt sätt att skala det? Sedan undrar jag om du är självförsörjande på grismat eller om du köper in huvuddelen, du gav dem tex boveteplantorna som föda. Vore intressant att veta hur man kan bli så självförsörjande på grismat som möjligt. Har inte själv grisar men tänkt att det skulle kunna vara nyttigt.”

Mitt svar:

Jag har inte prövat att skala bovetet själv men har hittat en instruktion på nätet om hur man bygger om en liten gjuten kvarn till en skalare med gummitrissor. Förmodar det enklaste är att mala dem och sikta bort skalet. Alternativt mala mycket grovt och vanna bort det. Många av dessa projekt har jag fått prioritera ned då mitt biprojekt tar det mesta av min tid och får så göra. Jag odlade bovetet själv då jag hade allt större problem med Revsmörblomma på ett skifte. Bovete är bland det bästa som finns för att få bukt med ogräs.

Blev ingen majsodling i år för min del. Ridgedale farm som hade fått lite utsäde av mig lyckades dock få till en skörd om än liten trots denna mycket kalla sommar.

Du slår även vanligt gräshö till grisarna varje dag med lien. De äter massor och det är mycket bra för deras mage och hälsa. Har du större marker så du kan flytta grisarna så finner de en hel del föda själva men inte så de växer och blir stora till slakt. Kan du flytta dem efterhand är det bäst då du får mindre parasittryck och mindre markskador. Med det sagt så är grisen också ett djur som går att ha i ett mycket litet småbruk på liten yta också.

I ett småbruk så är det helt klart rotfrukter som är intressantast att odla själv. Foderbetan är den odlade växt som ger mest energi per ytenhet av alla växter inkl fodermajs. Varför den inte används mer i konventionellt jordbruk är att den kräver en helt egen maskinkedja och därför inte blir lönsam. I småbruk med handredskap så spelar det ingen roll utan radodling av foderbetor är perfekt. Lätt att förvara i jordkällare eller stuka dessutom.

Potatisland där bondböna sås mellan var potatis. Piplök i kanten.
Potatisland där bondbönor sås mellan var potatis. Piplök på kanten

Den största matåtgången är på hösten när slaktsvina börjar bli stora. Då kommer potatis och även äpplen in i bilden. Dessutom alla skörderester och skadade grönsaker. Mycket äpplen skall man ha till både sig själv och djuren. På våren kan man ge dem rotfrukter av det som är kvar i jordkällaren efter vintern.

En annan gröda som kan vara intressant för att få bättre proteinvärden än vad rotfrukter ger som är mest energi är bond/åkerbönan. Samodlna den så mycket som möjligt med övriga grödor. Jag har själv 5 skiften a ca 200 kvm och ett av dem går till potatis på normalt avstånd dvs 30 cm i raden och en bondböna läggs mellan varje potatis. Det samma gäller om du odlar ett skifte med foderbetor till grisar och eventuella getter och gäss. Det blir inte några gigantiska mängder med bönor men ett fint komplement till unga grisar på våren då de skall ha extra protein för att komma igång med tillväxten. Det är mycket viktigt då min erfarenhet säger att får du inte igång tillväxten när de är små så kommer den ”aldrig” igång åtminstone vad gäller Pigham. Därför köper jag alltid pellets till dessa som komplement när de är små och ärtor när de är större. Skaffa en stor gryta modell tvättgryta och koka rotfrukter, bönor åt dem så får du betydligt bättre näringsupptag.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Odlar man mer av sin egen mat är skörderester och skadade rot och grönsaker bra tillskott till grisarna.

Till syvende och sist så har det mycket stor betydelse vilka grisar du har. De grisar jag haft är vanliga så kallade turbogrisar, dvs Pigham. De är moderna industrigrisar och växer sig mycket stora på en sommar och då krävs det givetvis mycket stor mängd mat och mycket protein. Då är det spannmål som gäller och att hitta en bonde med bra kvalité som säljer direkt. Brukar kosta runt 3:-/kg ungefär. Mina två grisar vägde tillsammans ca ett kvarts ton i slaktvikt i december. Fick köpa ny frys.

Skaffar du däremot lantsvin tex vårt eget Linderödssvin så växer de betydligt långsammare men klarar sig istället på enklare foder. Du får ett förträffligt kött med enklare medel men orationellare. Det bästa är att låta slaktgrisarna gå över vintern och få växa till sig en sommar till. Slaktas med andra ord runt 18 månader gamla och du får som sagt ett mognare, smakligare och finare kött.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Gäss är nog det enklaste djuret att själv hålla med foder i ett småbruk

Jag skall efter nyår undersöka möjligheterna att importera en ny lantras från USA till Sverige. Det är en mellanstor gris som betar före den bökar. Har du som jag ett litet ställe så är grisarna stora djur som gör rätt stor skada på marken då du inte kan flytta dem tillräckligt ofta. En lagom stor gris skulle då vara perfekt. Vi får se om det är görligt utan för stora kostnader och för mycket krångel.

Byråkratin är inte överväldigande när det gäller grisar. Skaffa djurplatsnummer och se till att få ett intyg när du köper grisarna.

Publicerad

Origins – en film som måste ses

Den senaste tiden har det rasat en debatt där ekologiskt jordbruk attackerats framför allt för att rättfärdiga användning av bekämpning med gift och användandet av konstgödsel. Det är en fullkomligt vansinnig argumentation då giftanvändningen förvärrar situationen då det skadar ekosystemen. På sätt och vis skapar giftanvändningen förutsättningarna för sig själv.

Potatisodlingen har använts som exempel på att gift måste användas. Potatis sprutas mot bladmögel upp till var 5-7 dag under hela odlingssäsongen förutom gift mot ogräs och blastdödningsmedel och eventuellt tillkommande ”behov”. Alla vi som odlat potatis under ett antal decennier vet att det blivit svårare trots mer tåliga sorter. Utan att gå in på en djupare beskrivning av vad som händer så ställer jag frågorna – Vilka bladmögelsporer överlever besprutningen? Var kommer resistenta bakterier ifrån?Vilka överlevde antibiotika behandlingen? Detta är ett mönster som går igen på alla områden i naturen.

Apistan som är ett bekämpningsmedel mot Varroakvalster dödar 99,99% av alla kvalster. Vilka överlever? Vi måste börja tänka i termer att vi även odlar bladmögelsporer och varroakvalster m.m.. Vill vi verkligen odla fram aggressivare och aggressivare stammar genom det urval vi gör när vi använder bekämpningsmedel?

Det finns definitivt fog för att kritisera den ekologiska odling som sker men då är det inte den ekologiska odlingen isig utan den enorma byråkrati och de ålderdomliga reglerna EU satt upp som försvårar utvecklingen.

För att öka kunskaperna kring dessa frågor vill jag rekommendera en film som  finns tillgänglig på youtube. Origins heter den. Se den!

Publicerad

Uppdatering: Effektiva gödselspridare

Idag har assistenterna fått i uppgift att sprida ut gödseln. De är redan en bra bit på väg.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Ölandshönsen är goda gödselspridare

Uppdatering: Förmodar ni vill se hur väl de lyckats med arbetsuppgiften. Så här såg det ut fyra dagar senare. Kunde inte gjort det bättre själv. Bara att tacka för hjälpen.

Gödselspridning utförd
Gödselspridning utförd

 

//Patrick Sellman