Publicerad

Grässkördaren

För knappt tio år sedan när vår ”nya” Stiga Tornado (som just ”produktutvecklats”) gick sönder efter bara några år så plockades den gamla Husqvarna Diamant fram. Ganska snart ställde jag frågan varför så många betalar tusentals kronor med några års mellanrum för att få gräsmattan klippt på ett betydligt sämre sätt, tvingas höra på buller, andas in avgaser, krångla (reparera och underhålla) med maskinen och bära hörselkåpor när man klipper gräsmattan? Detta när man kan skära av gräset med en enkel omotoriserad gammal handjagare. Dessa gamla – gamla stämmer inte riktigt längre då de verkar få en renässans – med tvivelaktigt rykte har förmodligen snarare blivit offer för en mentalitet än att vara speciellt dåliga. Jag uppskattar den mycket och tycker de är rejält underskattade.

Kajsa Kavat nyfiken som vanligt inspekterar grässkördaren
Kajsa Kavat nyfiken som vanligt inspekterar grässkördaren

Detta med gräsmatta står inte jättehögt i kurs hos många permakulturister och andra småbrukare runt om i världen har jag förstått. Själv tycker jag att gräsmatta närmast runt huset fyller många syften. Den håller nere knottrycket, ormar håller sig oftast borta, skönt att vistas på och med mycket vitklöver och djuprotade växter som maskros så producerar den både grönfoder till höns och gäss samt grönmassa till odlingarna.

Mina höns och gäss går fritt större delen av året men av sanitära skäl så stängslas gässen när vi börjar vara ute mer, ungefär från andra halvan av April och fram till Oktober då de får efterbeta gräsmattan och även odlingarna inför vintern. Hönsen däremot stängslas endast när utplantering av småplantor och frösådd sker och fram tills plantorna är tillräckligt stora för att klara ett antal krafsande höns dvs under större delen av för- och högsommaren.

Gässen klarar sig på bete den mesta tiden men hönsen behöver tillskott i sin hage. Diamanten står framme hela tiden och på någon minut så är uppsamlaren full, mycket uppskattat av både hönsen och även gässen som brukar få lite de också. Jag uppskattar de nästan orange gulorna i äggen mycket så klorofyll skall hönsen ha gott om. Förmodar att äggen blir nyttigare också, borde bli betydligt högre halt av Omega-3 om inte annat.

Eftersom höns och gäss gödslar gräsmattan under en ganska stor del av året så behövs aldrig någon tilläggsgödsling och den växer bra men det är några saker att välja emellan när man bestämmer hur gräsmattan skall klippas. En kortklippt gräsmatta växer betydligt långsammare av den enkla anledning att bladmassan är liten. Det kan ju vara bra om man inte gillar att klippa gräsmattan men nackdelen är att den blir betydligt torkkänsligare och producerar mindre bladmassa, sämre skörd helt enkelt. En högre gräsmatta producerar betydligt mer gräs och torkar inte lika lätt. Bara att hitta en lämplig kompromiss utifrån storlek på gräsmattan, behoven av gräsklipp och hur ofta man vill klippa.

Länge leve gräsmattan och grässkördaren 🙂

//Patrick Sellman

15 thoughts on “Grässkördaren

  1. Det var ett bra tips, att använda en ”handjagare” jag har funderat ett bra tag på att rationalisera bort motorgräsklipparen. Men lite gräsmatta måste man ändå ha till trägårdsmöblerna om inte annat.

    1. Med lite olja på rörliga delar när de ställs in för vintern så överlever de många bullriga gräsklippare.

      Är inte priset jätteavgörande så verkar Fiskars ha en intressant
      handjagare vid namn Momentum™ 460 mm. Klipper rejält brett och verkar
      vara lättdriven.

      Jula har kampanj på dem just nu. http://www.jula.se/handgrasklippare-momentum-460mm-721161

      En amerikan som verkar nöjd med den. Härligt supportande fru dessutom 🙂

      1. Nu har jag tittat på den, verkar vara en bra masin.
        för tillfället har jag en lite för stor trädgård och en bensinare som fungerar.
        men jag skall bygga en rejäl damm och anlägga en hel del odlingar de närmsta åren och då hamnar den på inköpslistan.

        1. Hur stor gräsmatta har du? Jag tror det är lätt att underskatta dessa enkla redskap inte minst om man är en person som värdesätter fysisk träning. Själv ser jag och försöker lägga upp arbetet med hackor, gräsuppsamlaren, lien osv som träningspass. Inte jättegenomtänkt men det ger en extra mening åt arbetet om man dessutom glädjer sig åt det som just ett träningspass.

          Själv klippte jag åtminstone över 1000 kvm under några år och det var ingen större grej särskilt om man är glad över all grönmassa man får som täckmtrl till grönsakslandet. Nu har jag en betydligt mindre gräsmatta men den skall utökas till att omfatta även de områden som varit grusade så det blir åtminstone en 7-800 kvm.

          En variant om man har lite större gräsmatta är att låta de mer avlägsna delarna växa till sig och sedan ha några sköna stunder med sin rakbladsvassa lie 🙂
          Jag har en sk Österrikisk knackelie och är den välbrynt putsar man lätt gräsmattan med den även om den skulle vara nyklippt. Vad jag vill säga är att med lien kan du snabbt få en ny lättklippt gräsmatta.

          1. Ungefär 2000 kvadratmeter gräsmatta har jag. Gräsklipparen är en självgående husqvarna som fortfarande fungerar bra.
            Jag skall anlägga växtreningsverk, damm, utöka frilandet och bärlandet, inom de närmsta åren det som blir över kommer främst att vara olika uteplatser. Det är där en ny gräsklippare kommer in i bilden.
            Eftersom jag har en hel del mördarsniglar brukar jag slå med lie på den delen av en åker som gränsar mot mitt hus. Lien är ett redskap som jag gillar, skära är ett annat redskap som jag uppskattar mycket.
            Det gäller att hålla ner knät, förresten, när man slår med en lie 😉 det sa alltid min farmor.

          2. Är det den riktiga skäran du menar eller en kortlie. jag har inte prövat någon av dem men det skall bli av. Vad använder du skäran till?

            Den rotation man gör i höftpartiet när man slår med lie är klart hälsosam för mig. Den värsta ”gubbstelheten” släpper väldigt fort. 🙂

          3. Gubbstelheten känner jag igen:-)
            Det är den riktiga skäran jag menar, skall jag putsa till små ytor använder jag den. Det kan vara vallört under ett träd eller nässlor i en hörna som jag tar till hönsen. Eller när jag skall ta bort högt ogräs bland bärbuskarna.
            Det var inte förrän jag hade en skära i handen som jag förstod hur bra den är för en del trägårdsarbeten
            Växtreningsverket är för enskilt avlopp, svartvatten, den är godkänd enligt DIN EN 12566-1
            Infiltrationsbädd, som är den vanligaste lösningen här, är däremot inte godkänd i övriga Europa.
            Börjar man leta information hur det har skötts med enskilda avlopp från myndigheternas håll blir man snabbt irriterad.
            Jag bifogar en länk till entreprenören
            http://miljo-tjanst.se
            Trekammarbrunn, växtbädd och eventuellt pumpbrunn är vad som behövs, väldigt enkel teknik.

          4. Läste på miljötjänst hemsida och det ser mycket intressant ut. Egentligen vad jag alltid velat ha med undantag för pumpen. Skulle hellre ordna självfall i en slänt men med befintlig anläggning och önskemålet om var dammen skall vara så krävs det pump.

            Jag vill ha en stor damm men tillrinningen är för dålig många somrar så att kunna fylla den med allt vatten som går ut med avloppet vore kanon. Att man dessutom kan skörda växtnäringen i form av växter och återföra i odlingen är fantastiskt.

            Vi kanske skall samordna några stycken här uppe i Värmland när det börjar dra ihop sig.

            Som sagt har tittat på detta mycket under åren men aldrig trott att det funkar på våra breddgrader. Toppen m det gör det.

          5. Har du koll på vad det handlar om för kostnader? 50`, 100`?

          6. Den kostar inte mer att anlägga än ett system med infiltrationsbädd.
            Det framtida underhållet är till växtbäddens fördel, minst sagt.
            De första anlades för ungefär 30 år sedan och fungerar fortfarande bra, till och med bättre än vad de gjorde i början.
            Du behöver inte byta ut den för sanering med jämna mellanrum, som man lär få göra med en sandbädd
            Är det för mycket näringsämmnen i bädden är det bara att avlägsna och kompostera växtdelarna.
            Huvudväxterna är vass och kaveldun, om du vill komplettera med andra sumpväxter är det inga problem.
            Själv funderar jag på bland annat på strandiris, blomvass och vattenmynta.
            Utan efterpolering och med rätt underhåll skall vattnet hålla minst badvattenkvalitet.

          7. Nu skall jag berätta något om min trädgård som jag tror att du hade velat ha.
            Den är nämligen lite vattensjuk med ungefär 1m matjordslager och under det styv lera.
            Eftersom min släkt har bott här i snart 200 år har jag bra koll när jag säger att min trädgård aldrig har drabbats av torka, någonsin.
            Min gräsmatta har inte varit gul någon gång, inte ens mossan har torkat.
            Dessutom går det en dagvattenledning från en åker genom trädgården söder om mitt hus.
            För ungefär ett år sedan kom jag i kontakt med en odlingsteknik som kallas våtbädd
            Gissa om jag har planer angående min trädgård

          8. Det här växtreningsverket, är det för avlopp eller vad? Det är ju en fantastisk möjlighet att få en sund cirkulation på växtnäringen men hur funkar den i vårt klimat med så lång vinter? Jag har funderat en hel del på detta. Har du sett någon tillämpning på detta i vårt klimat?

  2. Hej! Vi har en precis likadan gräsklippare, fantastisk! Vi saknar dock den där uppsamlardelen som jag ser på din bild, är det ett köpt eller egentillverkat tillbehör?

    1. Den finns att köpa som tillbehör fortfarande. Även de nedre fästena finns som reservdelar. De är i plast och går sönder efter några år.

  3. Tacki tack tack!

Kommentera