Publicerad

Att tillverka fruktträd

Är det något som är dyrt så är det att köpa fruktträd. Skall man endast ha något enstaka familjeträd så är det kanske inte så mycket att fundera på men skall man ha en lite större frukt/skogsträdgård, ja då kan det börja handla om tiotusentals kronor. Fruktträd på plantskolorna kostar flera hundra kronor styck.

Alternativet till att köpa dessa dyra träd är att göra dem själv. Grundstammar som man ympar in den sortved man vill ha på sitt fruktträd kostar knappt 15:-/styck. Själv använder jag A2 till stora träd och B9 till de mer svagväxande äppelträden. Jag köper mina bos Björkhaga plantskola. Du bör nog beställa åtminstone 10 av en sort för att de skall leverera. Ädelved tar du från de träd du vill föröka under vårvintern när trädet fortfarande är i vila. Lägg riset i en plastpåse med lite fuktigt toapapper så det inte torkar ut. Förvara så nära noll grader du kan i kylskåp. Givetvis går det bra med päron som är lika enkelt som äpple men även våra stenfrukter som plommon och körsbär. Jag har själv haft lite sämre lyckat resultat när det gäller stenfrukterna. Några har jag dock fått till.

Är både grundstam och ympris i vila så brukar jag använda vanlig skarvymp. Det är inte hela världen om de båda skarvarna inte är lika tjocka. Det viktiga är att en hel sida i skarven ligger bark emot bark. De båda delarna växer ihop i kambiet som är tillväxtzonen precis under ytterbarken. Det finns ymptejp och alla möjliga hjälpmedel att ympa med nu för tiden. Själv gör jag remsor av gamla cykelslangar och lindar tajt. Snittytor som därefter är öppna förseglas med ympvax för att förhindra uttorkning.

Är grundstammen vaken så använder jag barkymp istället. Ympriset måste dock vara i vila för lyckat resultat. När jag använder barkymp och grundstammen är lite grövre så ympar jag in två eller tre grenar med tre knoppar på. Den finaste får vara kvar när etableringen är klar de övriga avlägsnas. Denna metod är den jag använder under savtiden för att ympa in nya sorter i befintliga träds grenar.

I år blev det 15 småväxta äppelträd(B9) och 15 storvuxna (A2) samt en handfull plommonträd på grova grundstammar. Reine Claud d´oullince och Victoria blev det. Nu får vi se hur många som tar sig. De är krukade och står välvattnade i skuggan på norrsidan av huset, minskad risk för uttorkning.

När det gäller buskar så är de inte lika dyra men när man ändå gör träd så kan man lika gärna göra bärbuskarna också. Då är det sticklingar som gäller. Några krukor i fönstret eller stora tråg för att få till lite fler. Aronia som nämns i det ena inlägget är lättare att få till på sommaren.

20 thoughts on “Att tillverka fruktträd

  1. Inspirerande! Jag kanske sätter igång med detta också 🙂

    1. Ja även om man inte gör så jättemånga är det givande att förvalta kunskapen. Jag nämnde inte att det även går att odla upp träd från frö och använda som grundstammar eller vilket var vanligare för att man helt enkelt kollade vad det blev för frukt på det rotäkta trädet. Var man inte nöjd ympade man in andra sorter.

      Det är tydligen vanligare än vad åtminstone jag trott att det blir bra frukt. En på fem blir toppen, tre av fem duger som hushållsfrukt och en på fem får man ympa in annat på.

      Ett rotäkta träd kan bli flera hundra år gammalt, blir större och friskare generellt.

  2. Jag satte några kärnor för 20 år sen och planterade ut på en kolonilott. Det blev fina träd med riktigt god frukt! Har inte kvar lotten, och de står trångt. Skulle ju bara växa till sig för att sen planteras någon annanstans. Vilket inte hände…

    Hur som helst, har man plats är det definitivt värt ett försök. Och 20 år går fort…

    1. Ja tjugo år går fort. Det är en liten stund vi är här. I en kortsiktig kultur är det både rebeliskt och helande att göra sådant som tar många år och som kommer andra till del när man själv är borta.

  3. Hej! Jag har äppelkärnor från min morfars gård. Han dog 1946. Tror du att de kan gro? Hur plantera? I såjord?

    1. Jag vet inte hur lång hållbarhet äppelkärnor har men känslan är att de kan hålla mycket länge om de förvarats bra. Pröva, de behöver stratifieras så ställ krukorna ute till hösten. Av egen erfarenhet så vet jag att det kan dröja något år extra innan de gror.

    2. Fungerade det?? Annars är det nog bättre att åka till gården och fråga de nuvarande ägarna om du får ta ett färskt äpple… Eftersom äppelkärnor inte är ”torra” fröer med alltför tjockt skal..

      1. Hej Birgitta
        Vill du ha kvar morfars träd så är det ympris du behöver. Kärnor ger upphov till nya sorter. I och för sig spännande det också men det blir definitivt inte samma äpplen som morfar och du åt.
        Ympris tar du på vårvintern när träden fortfarande är i djup vila. Förvara dem i nollfacket i kylen i en plastpåse med lite lätt fuktat hushållspapper runt. Ympa in i grundstammar som också är ivila eller i befintliga grenar på träd när de börjat sava. Inget av ovan är svårt. Info hittar du lätt på nätet.

        1. En liten fråga, när man tar ympris.. tar man vattenskott eller tar man fjolårsgren?

          1. Ta från de yngsta skotten. Vattenskott kan funka men har ofta långt mellan knopparna. Försök hitta fina skott med tätare mellan knopparna. Ta lite längre ris men när du ympar klipper du ned dem så du får tre knoppar på var ympkvist. Då är det bra om de är så korta som möjligt. Dvs vattenskott är en nödlösning.

          2. Tack för det!!

  4. Det finns en bok som heter äppelkungarna som jag varmt rekommendera.
    Den handlar om samverkan mellan kor och ängsfruktodling, som var vanlig i mina hemtrakter för ett halvsekel sedan.

    1. Den är i min ägo. Har även sett filmen ett par gånger. Tycker mycket bra om både bok och film. Rekommenderas.

      1. Platsen är ungefär en timmes resa från Ljungby.
        Jag skall försöka komma på din kurs den fjärde juli.

        1. Det vore kul. Den börjar fylla på den kursen.

      2. Det är rea på den boken nu upptäckte jag.

        1. Men att, som de säger i bokreklamen, att det är ett för resurskrävande bruk är inte helt sant, inte heller att lönerna är för höga.

          Problemet med äppelodling och mycket annat här i landet är att skatterna är för höga och reglerna för hårda, jämfört med där vi har konkurrensen.

          1. Ja, det blir för mycket när intäkterna från äppelförsäljningen även skall räcka till fester på tillväxtverket.

  5. Undrar om grundstammen växer så det kan bli ett stort träd.

    1. Grundstammen bestämmer livslängd och storlek på trädet. Hur stort rotsystem. På grundstammen ympas den sort man vill att trädet skall ha.
      Den grundstam som är vanligast är A2. Den blir ca 75% av ett rotäkta träd.

Kommentera