Publicerad

KAMPANJ! Topplistkupor med eftersäsongsrabatt

Topplistkupa

Beställ och betala en topplistkupa under september och du får 12% rabatt på alla. I oktober får du 10%, november 8% och i december 6%. Erbjudandet gäller byggsatser, färdigbyggda kupor och ytbehandlade. Byggsatser skickas direkt till din dörr med lastbil. De monterade levereras efter överenskommelse.

Skriv månadens namn med små bokstäver i fältet för rabattkod så bokförs rabatten.

Du har möjlighet att dela upp betalningen med Svea web pay om du vill. Det gör du genom att välja det som betalningsalternativ i kassan.

Jag kommer göra en resa till Göteborg innan jul för att hälsa på mina föräldrar och tar med beställda färdigbyggda kupor kostnadsfritt vid detta tillfälle om du bor efter vägen eller möter upp. En liknande resa planeras till Stockholmsregionen i vinter när det är fullt lass på kärran.

Kampanjen är begränsad till 30 stycken kupor totalt.

Publicerad

Bisamhället vaknar

Som biodlare är nog binas resningsflygning på vårvintern det som framkallar de starkaste känslorna. När jag var utan bin var rensningsflygningen en av de upplevelser jag saknade mest.

 

Resningsflygningen sker normalt i Februari eller Mars. Beroende på årsmån och var i landet bina bor. Här hos mig i Värmland sker den normalt från slutet på Februari till mitten på Mars. Det är bina som gör sin första flygtur på året för att tömma sin tarm. De har suttit inne i kupan och förhoppningsvis kunnat hålla sig till denna första dag med lite varmare temperaturer. Har de inte lyckats med det och det är bibajs inne i kupan kallas det för utsot, något bina kan dö av.

Sommaren 2015 var rekordkall med temperaturer runt 10 grader ända fram till Augusti. En mycket vanlig sjukdom som angriper tarmen är Nosema som ofta men inte alltid resulterar i utsot. Biodlarna har en mycket bra artikel om denna sjukdom. Det är en sporsjukdom som bäst hålls stången genom förebyggande åtgärder. Det som befrämjar sjukdomen är kyla och svält. Små samhällen som har svårt att hålla temperaturen i ytterkanterna av yngelklotet. Jag själv invintrar samhällen utan någon extra isolering förutom vid inspektionsfönstret men efter rensningsflygningen kan det vara lämpligt att bädda in små svaga samhällen med tex något gammalt täcke. Ta bort listerna närmast avdelningsluckorna och lägg täcket över bina och ned efter sidorna utanför avdelningsluckorna. Se till att bina har foder.

Har du fått utsot i kupan försök byta ut vaxkakorna under säsongen genom att tillsätta tomma lister vid flustret och flytta ut kakorna mot gaveln för att i slutet på säsongen kunna skörda bort dessa. Är det mycket smutsigt så ta bort de värsta kakorna så fort vädret tillåter ett sådant ingrepp någon gång i April eller Maj.

Behövs inget foder så fodra inte i onödan. Det man skall se upp med är att stödfodringen inte blir drivfodring. Man lurar bina att det är gott om mat och de sätter igång yngelläggningen ännu mer vilket får till följd att det går åt ännu mer foder för att hålla detta varmt. Dessutom kan bina tvingas ut för att leta pollen för att matcha sockerfodringen. Stödfodring går att göra så fort bina gjort sin rensningsflygning. Så tidig fodring är lättast att göra med foderdeg. De vanligaste märkena är Ambrosia och Apifonda. Jag delar degen i lämpliga bitar och öppnar avdelningsluckan och lägger bitarna under kakorna inne hos bina. Är det väldigt trångt går det att lägga dit ett par lister för att göra plats. Det absolut bästa är att fodra bina ordentligt i tid på hösten så foderförråden är så stora att de klarar vintern och våren utan problem. All fodring på våren är riskfylld då den kan ha drivande verkan. Desto tidigare fodringen sker desto mer kan den ställa till.

Kan du inte se om bina har foder genom inspektionsluckan så är en av fördelarna med horisontella topplistkupor att man inte stör bina så mycket om man öppnar avdelningsluckan för att se de yttre kakorna. Var försiktig, vaxet är mycket sprött när det är kallt.

Eftersom jag vill ha så vitala bin som möjligt och min biodling bygger på att bina är bättre på att vara bin än jag så fodrar jag aldrig med syftet att driva dem, lura igång dem tidigare.

Hur övervintringen går beror mycket på vilka bin man har. Nordiska bin är de som är bäst anpassade till långa vintrar och bakslag i vädret på våren. Bland annat slutar de yngelläggningen tidigast på hösten, de gör åt minst med foder beroende på att de tar det lugnast tidigt på vårvintern med yngelläggningen. Jag antar också att de efter att ha följt inlandsisarna upp och ner genom Europa under årmiljonerna har anpassat sig bäst till bland annat Ljunghonung i sina förråd. Ljunhonung är den honung som innehåller mest slaggprodukter och ökar risken för utsot.

Publicerad

Vaxkakorna – ett livsnödvändigt organ i bisamhället – del 1

Ett av de mer grundläggande förhållningssätten som de flesta som är intresserade av biodling med topplister anammar är att lita på binas kompetens, kompetens att vara bin. Vi har att göra med en av de mest framgångsrika arterna på den här planeten med en historia som sträcker sig minst flera tiotals miljoner år bakåt i tiden. De kan det här.

Ett annat är att när man hållit på med bin ett tag, i mitt fall runt 35 år och dessutom studerar en del inte minst forskning på området inser man ganska snart att som med det mesta i naturen är det mycket komplext och även om vi människor kan vara stolta över hur mycket vi lärt oss på många områden så är det uppenbart att det är mycket vi inte kan. Det manar oss till ödmjukhet och försiktighet när det gäller intervention.

I biodling med topplister så är det förutom mindre ingrepp i samhället framför allt att man ger bina mer möjligheter att utforma vaxet på deras villkor som särskiljer från mer traditionell ramkupebiodling.

Jag har tidigare i ett inlägg beskrivit hur bisamhället kan ses som en helhet, att det är samhället som är organismen, en superorganism. I denna superorganism utgör vaxkakorna ett livsnödvändigt organ utan vilket bina inte klarar sig. Ett organ med många olika funktioner. Vi känner i dagsläget inte till alla funktioner även om vi förstått en del.

Läser man äldre bilitteratur så nämner man att vaxet används för uppfödning av yngel och som lagerplats för honung och pollen. Senare forskning visar att vaxkakorna har många fler uppgifter.  Som en integrerad del av superorganismen utgör vaxet dess skelett, dess nervsystem, minneslagring och immunsystem. Dessutom utgör vaxet en del av samhällets buffringsförmåga vad gäller luftfuktigheten. (Tautz, 2008)

Bina tillverkar allt vax själva med hjälp av 8 stycken vaxkörtlar på magen. Dessa körtlar utvecklas och används framför allt under biets 12-18 levnadsdag. Därefter tillbakabildas de men kan åter utvecklas och aktiveras vid tex svärmning när samtliga bin behöver hjälpa till att bygga de nya vaxkakorna. Inledningsvis med hjälp av den medtagna honungen.

Bina varierar vaxets egenskaper genom inblandning av andra ämnen tex hartser från växtriket. Vaxkakorna kan innehålla upp till 300 olika ämnen för att ge dem önskade egenskaper som t.ex sprödhet, hållfasthet, doft osv.  I våra kroppar sker informationsöverföringen med hjälp av nervsignaler och hormoner. I bisamhällets superorganism sker det med hjälp av doftämnen och vibrationer. Det mest kända är binas dansande på kakorna för att överföra information till andra bin om var det finns mat och råvaror.

Som biodlare lyfter vi upp kakor och ser hur bina dansar på dessa för att berätta för de andra bina var det finns bra med mat men när vi sedan sätter tillbaka dem och stänger kupan så blir det ett kompakt mörker. Hur i hela fridens namn tar bina till sig informationen i det totalmörka gyttret inne kupan?

På benen har bina sensorer som känner av vibrationer och på de platser där de dansar har de gjort vaxet sprödare för att bättre sprida vibrationerna i kakan. Precis som vår hjärna kan filtrera ut ett ljud, tex en röst i en bullrig miljö kan bina göra det samma med dessa vibrationer och precis som vi om vi har hörsel på båda öronen kan bina ta ut riktningen på en vibrerande vaxkaka med kanske tusentals bin varav flera dansar. Ljud är vibrationer och därför skulle man kunna säga att bina lyssnar på varandras dans. Vaxkakan blir en telefonledning med samma funktion som vårt nervsystem.

Mer erfarna ramkupebiodlare har alla sett lite mörkare och sprödare kakor där bina frilagt vaxet från sido- och bottenlisterna 5-10 mm. Det är kakor de dansar på. Du kan själv föreställa dig vilken dämpande effekt en tjock vaxmellanvägg och trälister runt om har på vibrationerna. De gör vad de kan för att kompensera.

När man börjar med bin så dröjer det inte länge förrän man får höra hur viktigt det är att inte ha gammalt mörkt vax i kupan. Det sprider sjukdomar och är till allmänt förtret. Vad säger bina då? Vill man göra en svärmfångningskupa extra attraktiv så sätter man in minst en äldre mörk vaxkaka. Bina uppskattar detta. Förmodligen talat det om att det bott bin här tidigare och att de hunnit göra en hel del av arbetet med iordningställandet av bibostaden, vaxbygge, propolisbehandling osv. Är det mörkt vax så har de förmodligen hunnit en bit på vägen då de fött upp några omgångar med bin i dessa kakor. Någonstans som jag inte kommer ihåg för tillfället har jag läst att det går åt tre svärmar i snitt för att etablera ett samhälle på en boplats. Den tredje överlever pga de två föregåendes arbete med att etablera hålrummet som bibostad. Kan ligga något i det. Det mörka vaxet har också en förmåga att absorbera fukt till en mängd av ca 10% av sin vikt. En viktig del i buffringssystemet för att skapa en stabil luftfuktighet, en del av superorganismens homeostas.

Det blir uppenbart att detta inlägg om vax får skrivas i flera delar för att i någon mån hålla på bloggformatet.

To be continued!

Publicerad

Bygga Tbh kupor 3: Baksidan

Uppdatering 16/12 2014:

Det börjar bli dags att uppdatera byggsidorna med erfarenheter och lärdomar. Hade tänkt göra detta efter nyår men fick följande fråga från en läsare och ville svara så fort som möjligt om bygge pågår.

Den kupa som beskrivs nedan är en tidigare modell och har i några senare serier ändrats en hel del vad gäller framför allt fönster.

Frågan jag fick löd
”Jag är nyfiken på hur du fäster glasrutan på insidan av tråget? Vilar den helt på falsen? Den ser inte ut att vara limmad eller fastskruvad.

Tack!”

Svaret han fick:

Den bild du ser i inlägget är på en av de tidigare modellerna. Om du tittar under försäljning av färdigbyggda kupor så ser du en senare lösning som jag tycker är bättre. Där går glaset ända ut till gaveln. Betydligt lättare och billigare att bygga.

För att minska kostnaderna och kunna använda standardvirke och dessutom slippa lim i kupan så mycket som möjligt så bygger jag baksidan av finsågat virke. Den är delad i två delar, en övre och en nedre där jag fräser (alt falshyvlar) en fals lika djup som glaset är tjockt. Fram tills nu har jag gjort den en mm djupare för limfog då insidan skall vara så slät som möjligt för att täta mot avdelningsluckan. Annars får du ett extra fluster där. Det krävs speciella lim för att limma glas och trä. Jag har använt ett lösningsmedelsfritt men det är nog bäst att undvika så mycket som möjligt. Hormonförändrande ämnen i nästan allt syntetiskt. Inte minst lim.

Jag vill reducera lim så mycket som möjligt i kupan och kommer hädanefter att hålla glaset på plats med två lister som skruvas mot gaveln och hindrar glaset från att tryckas eller falla inåt. Inget lim och lätt att byta om det skulle gå sönder.

En lärdom till jag gjort handlar om glasets placering i höjdled. Fördelen med glaset är att det är en kondensyta och ger möjlighet till insyn men det kan också vara en nackdel på vintern, en riktigt kall yta även om den isoleras på utsidan. Bina sätter sig så långt ifrån den som möjligt i klotet när det drar ihop sig på vintern. Därför kommer jag framöver att sätta inspektionsglaset så lågt som möjligt dvs inte lägre än att understycket som glaset vilar mot håller. Ett understycke utan större fel som stora kvistar och liknande borde hålla vid en höjd på 75 mm. Den skall också kunna skruvas med två skruv på var sida i gaveln. Denna nedåtflytt sker på bekostnad av insyn som blir sämre men ändå intressant. Kondensytan hamnar lägre och mer under bina vilket är den stora fördelen.

När det gäller vinterisolering av glaset har en vän använt tretexskivor, dvs porösa träfiberskivor. Den du har bakom tapeter i gamla hus, den som gör väggen lite mjuk. Passar perfekt med två lager 12mm skiva.

Det går också att överväga en höjd på långsidorna som är större än 300 mm, 350 mm kan vara en lyckad kompromiss mellan hanterbarhet och de fördelar som följer av höjdökningen. Jag kommer själv att experimentera med detta under nästa och kommande år. De med störst höjd kommer att vara 450mm men då handlar det om extensiva produktionskupor i utbigårdar. Dessa extrahöga kommer varken ha djupbotten eller inspektionsfönster då jag kommer bygga dem i stor mängd för eget bruk om det visar sig fungera väl.”

Vid val av uppställningsplats ställs framsidan, den med stor flusteröppning mot söder eller svagt mot sydost för tidig sol men framför allt för att baksidan skall få skydd mot solen. Gärna med skugga fram på eftermiddagen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Baksidan med inspektionslucka och två små periskopfluster intill gavlarna
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Inspektionsluckan nedfälld

Inspektionsfönster

En viktig sak vid biodling mer på binas villkor är att störa så lite som möjligt i syfte att skapa så lite stress som möjligt. Med ett inspektionsglas som på bilden ovan kan man se mycket bl.a om det behöver tillsättas fler lister pga trängsel. Ofta ses även drottningceller även om det inte är en fullt godtagbar inspektion för svärmkontroll. Det gör det också möjligt att kontrollera bina tidigt på våren och få en uppfattning om fodertillgångarna utan att behöva öppna och kyla ner samhället. Att man sedan kan visa barnbarn eller brorsöner hur det ser ut inne i kupan gör inte saken sämre.

Luftspalten mellan trågsidan och inspektionsluckan är 35 mm och jag kommer att låta de gamla täcken jag lägger över topplisterna och ner för avdelningsluckorna på vintern även fylla ut detta utrymme för att ge extra isolering på vintern. Själva luckan är 18 mm så även trågsidan men det kommer jag att ändra på framöver då jag tycker det är i klenaste laget hållfasthetsmässigt inte minst med tanke på den stora ursågning för själva inspektionsfönstret. Virket flisas också lätt vid gavlarna pga att det blir snäva marginaler för skruvarna vid sammanfogningen. Det blir 28 mm även på denna vägg precis som den främre trågsidan. Luckan får vara 18 mm även i fortsättningen.

Kupan som kondensor

Det finns fler fördelar med ett inspektionsfönster och det är ytan på glaset. I vintras läste jag en bok från 1918 av Ed. H. Clark Constructive Beekeeping, en bok på endast knappt 50 sidor mycket väl värd att läsa och finns att ladda ner under Publikationer i högerspalten.

Under hela min tid som biodlare så har jag hört om ventilation och åter ventilation, både vinter och sommar. Hur otroligt viktigt det är. Givetvis är det riktigt många gånger. De flesta biodlare har sett fläktande bin som skapar luftströmmar vid flustren och givetvis in i kuporna. I många delar av världen är problemet att hålla nere temperaturen i kupan. I vårt klimat är det tyvärr allt för sällan just de omständigheterna råder att det är det som är problemet.

När förutsättningarna är riktigt bra, det är mitt i ett huvuddrag för min del kan det röra sig om t.ex hallondraget i månadsskiftet juni-juli. Är det fullt solsken, ett riktigt väl utvecklat samhälle och fuktigt i markerna så kan en kupa öka runt fem kg i vikt på ett dygn. Det är givetvis nektar som bina mer eller mindre ”kastat” in i kupan. De kan tom placera nektar i öppningarna på celler där det är yngel för att hinna hämta mer. När det sedan lugnar ner sig framåt eftermiddagen och kvällen så är det dags att ta hand om skörden och bina sätter igång att göra honung av nektarn. Detta arbete består i att i munnen bearbeta nektarn och bl.a används enzymet inverats som omvandlar sockerarter till de enkla sockeraterna druvsocker och fruktsocker. Vattenhalten i nektarn kan vara så hög som 80% och bina vill ha den under 20% för att få bort risken för jäsning. Den som är något hemma på matematiken inser att det rör sig om flera liter vatten/dygn. Om detta sen skall ventileras bort handlar det om väldigt många kubikmeter luft som skall blåsas ut. Detta samtidigt som yngelrummet skall hålla 34-35 grader och bina egentligen behöver vatten till fodertillverkningen åt ynglet.

Om nu bina skall hålla temperaturen i yngelrummet vid denna ventilering så krävs det att de äter honung för att generera värme. Det i sin tur genererar ännu mer vatten som skall ventileras ut. Samtidigt som andra bin hämtar vatten till fodersaften. De som lärt känna bina och deras förmåga att optimera allting börjar tycka att detta kan inte vara binas enda sätt och det är mycket riktigt. Det Clark tar upp i sin bok är hur bina använder sin kupa som kondensor.

Bina som helst bygger sin bostad i ett levande träd en bit upp i luften täcker helt enkelt väggarna med propolis som ger en hård lackliknande yta som går att kondensera på. Rent trä är däremot mycket svårt att kondensera på. Glas känner de flesta till är en yta som det lätt kondenseras på. Så där är den ytterligare nyttan av inspektionfönstret. Under sommarhalvåret kommer du sällan att se någon kondens på ytan eftersom den raskt återanvänds till fodersafttillverkningen. Bina slipper flyga efter vatten och kan hämta nektar och pollen istället samtidigt som honungsförbrukning inte ökar för att hålla värmen. Nu börjar vi känna igen binas förmåga att optimera igen. Här är förklaringen till mitt placeringsråd av kupan i början på inlägget. Helt enkelt för att hjälpa till med kylning av kondensationsytorna.

Hur ser det då ut på vintern? En kall glasyta inne i kupan. Det som absolut inte får hända är att det blir kondens i taket vilket sen droppar ner på bina. Det var en av anledningarna till att en del biodlare la tidningspapper under täckbräderna. Finns det en kallare yta så bildas kondensen i första hand där. Om kondens bildas på väggarna så rinner det ner på botten. Där är en av fördelarna med nätbotten då dels kondensvatten kan rinna ut. Att låta kuporna luta lite framåt har varit en annan metod då vattnet kunnat rinna ut genom flustret. Glasrutan kommer alltså att kondensera även på vintern och förhindra dropp på bina. Vattnet kan i mina försökskupor sen rinna ner i den djupbotten jag kommer att presentera i nästa inlägg som är full av organiskt material där det absorberas.

Det är viktigt att glasskivan monteras i plan med insidan så det inte bildas en glipa mellan avdelningsluckan och glaset där bina kan krypa ut. Jag gjorde själv falsen som glaset skulle ligga i några mm för djup, tyvärr. det skall inte upprepas på nästa serie.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Rensningsluckan uppfälld för kontroll och rensning av småfluster vid gavlarna

Extra fluster

På baksidan ryms också två mindre fluster med uppfällbara periskop. En vid varje gavel. Att de går att fälla upp har till syfte att kunna kontrollera så de inte är igensatta. Kan vara lite överdrivet men jag tyckte det var skönt att ha den möjligheten. Dessa fluster gör det möjligt att sätta svärmar, göra avläggare i t.ex svärmförhindrande syfte eller för utökning, reservsamhällen eller varför inte till drottningodling eller som parningskupor.

 

//Patrick Sellman

Publicerad

Artikel i tidningen Åter

Petter Bergström som ger ut Tidningen Åter bad mig skriva en artikel om biodling i horisontella topplistkupor. Den var med i senaste numret och jag har med tillstånd från Petter lagt upp en lågupplöst länk till ett särtryck under publikationer till höger för den som inte har denna kulttidning.

Är du intresserad av småskalighet och självhushållning och inte prenummererar på Åter så rekommenderar jag att du gör det. Än så länge kostar det 30:- per nummer och den kommer ut fyra gånger om året. Själv tycker jag det är helt fantastiskt att det finns en sådan tidning på vårt lilla språk.

Är du intresserad av något speciellt så finns det möjlighet att köpa gamla nummer och artiklarna är med få undantag mycket bra och djuplodande. Går inte att jämföra med någon av de ytliga ”inspirationstidningar” som det går 14 på dussinet av.