Kanske känner du till att en människa inte enbart är en individ av en art utan ett helt ekosystem. Faktum är att där du står är det faktiskt runt tio gånger mer bakterieceller än det är människoceller. Många av dessa är varken nyttiga eller onyttiga för oss men en del är livsnödvändiga och en viktig del av vårt immunsystem, jag tänker främst på t.ex mjölksyrabakterier i magen.
Många av de bakterier som varken är nyttiga eller onyttiga kan indirekt vara nyttig av den enkla anledningen att de tar en plats eller nisch som annars skulle kunna tas av en onyttig eller tom farlig bakterie. När man tagit till sig detta att man faktiskt inte bara är en människa utan att man är ett helt ekosystem så ligger det nära till hands att ställa sig frågan hur påverkas detta ekosystem av den kemikalisering som skett av människokroppen under de senaste decennierna. Inte nog med att du skall fundera på hur du påverkas utan hur alla bakterier som lever tillsammans med dig påverkas, framför allt i magen och på huden. Skadar du några kan det lätt ersättas av andra som inte är lika harmlösa eller nyttiga.
Detta gäller givetvis inte bara människan utan allt i naturen. Det är ett ständigt samspel av arter på alla utvecklingsnivåer överallt och då givetvis även i bikupan. Det gör det extra intressant att studera och fundera över eftersom även bisamhället kemikaliserats de senaste decennierna i stora delar av vårt land. Det är mer regel än undantag att bekämpningsmedel eller mediciner av olika slag tillsätts i bisamhället. Egentligen kan även sockrets inverkan tas med i detta sammanhang då det har andra egenskaper än honungen som varit det som funnits med under årmiljonerna när dessa ekosystem utvecklats. Hur påverkar dessa för bikupan främmande ämnen ekosystemet i bikupan och därmed våra bisamhällen?
Det har bedrivits en hel del forskning på hur detta ekosystem i bikupan ser ut bland annat har 170 olika kvalsterarter identifierats, 8000 olika mikroorganismer och 30 olika insekter.
Om bekämpningsmedel som är ekologiska används så innebär inte det att de är ofarliga eller stödjer ekosystemet bikupan. Självklart är det så att dessa naturligt förekommande ämnen i doser som dödar kvalster inte endast dödar varroakvalster utan även en stor del av de andra kvalstren, insekterna och bakterierna.
Främmande ämnen som tillförs samhället eller ämnen som finns där som tillförs i höga koncentrationer stör den ekologiska balansen i kupan. Det talas allt oftare om att det inte är själva varroakvalstret som tar död på bisamhällena utan virus och andra följdsjukdomar. Detta gäller inte minst samhällen som regelmässigt behandlas med bekämpningsmedel.
Någon mer än jag som börjar fundera?
Jag har mina bin på en plats där jag inte påverkar reinvasionen hos andra biodlares bikupor vad gäller varroa. Således gäller det samma för mina samhällen. Mina samhällen kommer ursprungligen från ett område där varroan funnits i över ett decennium men de var behandlade med oxalsyra hösten innan jag köpte dem så varroainfektionen var troligtvis inte så hög. Det brukar sägas att det tar 3-4 år för varroan att växa till sig populationsmässigt så de tar död på samhället.
Eftersom biodlarna har lyckats få till en lagstiftning med tvingande skrivning vad gäller varroabekämpning så utesluter jag inte sådan behandling utan utför vid behov med antingen någon organisk syra eller Tymol. Skulle behandling utföras på ett samhälle får det analyseras och drottningen byts då ut mot en med bättre egenskaper.
Än är samhällena vid liv och går mot sin fjärde säsong utan allvarligare symptom på kraftigt varroabestånd. Lite orättvis har jag varit mot dem då jag gjorde flera avläggare sent i fjol från varje samhälle. Vi får se hur det går. Som jag nämnt i tidigare inlägg har beteendet förändrats hos samhällena speciellt ett som uppvisar mycket stor renlighet och dessutom ökade propolisanvändningen drastiskt och det i hela tråget även utanför avdelningsluckorna.
