Som biodlare är nog binas resningsflygning på vårvintern det som framkallar de starkaste känslorna. När jag var utan bin var rensningsflygningen en av de upplevelser jag saknade mest.

 

Resningsflygningen sker normalt i Februari eller Mars. Beroende på årsmån och var i landet bina bor. Här hos mig i Värmland sker den normalt från slutet på Februari till mitten på Mars. Det är bina som gör sin första flygtur på året för att tömma sin tarm. De har suttit inne i kupan och förhoppningsvis kunnat hålla sig till denna första dag med lite varmare temperaturer. Har de inte lyckats med det och det är bibajs inne i kupan kallas det för utsot, något bina kan dö av.

Sommaren 2015 var rekordkall med temperaturer runt 10 grader ända fram till Augusti. En mycket vanlig sjukdom som angriper tarmen är Nosema som ofta men inte alltid resulterar i utsot. Biodlarna har en mycket bra artikel om denna sjukdom. Det är en sporsjukdom som bäst hålls stången genom förebyggande åtgärder. Det som befrämjar sjukdomen är kyla och svält. Små samhällen som har svårt att hålla temperaturen i ytterkanterna av yngelklotet. Jag själv invintrar samhällen utan någon extra isolering förutom vid inspektionsfönstret men efter rensningsflygningen kan det vara lämpligt att bädda in små svaga samhällen med tex något gammalt täcke. Ta bort listerna närmast avdelningsluckorna och lägg täcket över bina och ned efter sidorna utanför avdelningsluckorna. Se till att bina har foder.

Har du fått utsot i kupan försök byta ut vaxkakorna under säsongen genom att tillsätta tomma lister vid flustret och flytta ut kakorna mot gaveln för att i slutet på säsongen kunna skörda bort dessa. Är det mycket smutsigt så ta bort de värsta kakorna så fort vädret tillåter ett sådant ingrepp någon gång i April eller Maj.

Behövs inget foder så fodra inte i onödan. Det man skall se upp med är att stödfodringen inte blir drivfodring. Man lurar bina att det är gott om mat och de sätter igång yngelläggningen ännu mer vilket får till följd att det går åt ännu mer foder för att hålla detta varmt. Dessutom kan bina tvingas ut för att leta pollen för att matcha sockerfodringen. Stödfodring går att göra så fort bina gjort sin rensningsflygning. Så tidig fodring är lättast att göra med foderdeg. De vanligaste märkena är Ambrosia och Apifonda. Jag delar degen i lämpliga bitar och öppnar avdelningsluckan och lägger bitarna under kakorna inne hos bina. Är det väldigt trångt går det att lägga dit ett par lister för att göra plats. Det absolut bästa är att fodra bina ordentligt i tid på hösten så foderförråden är så stora att de klarar vintern och våren utan problem. All fodring på våren är riskfylld då den kan ha drivande verkan. Desto tidigare fodringen sker desto mer kan den ställa till.

Kan du inte se om bina har foder genom inspektionsluckan så är en av fördelarna med horisontella topplistkupor att man inte stör bina så mycket om man öppnar avdelningsluckan för att se de yttre kakorna. Var försiktig, vaxet är mycket sprött när det är kallt.

Eftersom jag vill ha så vitala bin som möjligt och min biodling bygger på att bina är bättre på att vara bin än jag så fodrar jag aldrig med syftet att driva dem, lura igång dem tidigare.

Hur övervintringen går beror mycket på vilka bin man har. Nordiska bin är de som är bäst anpassade till långa vintrar och bakslag i vädret på våren. Bland annat slutar de yngelläggningen tidigast på hösten, de gör åt minst med foder beroende på att de tar det lugnast tidigt på vårvintern med yngelläggningen. Jag antar också att de efter att ha följt inlandsisarna upp och ner genom Europa under årmiljonerna har anpassat sig bäst till bland annat Ljunghonung i sina förråd. Ljunhonung är den honung som innehåller mest slaggprodukter och ökar risken för utsot.